- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
1070

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Y - y ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

y

1070

yfrin

Y.

y, •«« i.

y(l(la,/. [Jfr Sv. <Hal. ydtl] oxtöm. pe (o: piura) gingo
lättan vägh vtan yddo oc körosuen Lg 969.
ydh, se idli.
ydhelika, se iþelika.
ydher, se idher.
ydlila, se öþla.

ydhrilse, ydliroglie, se idhrilse, iþroglie.
yfue, yfnelika, yfneliker, yfnin, yfniiiga,
yfnogher, se ymue, yiiinelika, ymiieliker,
ym-liin, ymiiiiiga, yiuiiogher.

yfra (-aa StadsL Ä 21: pr. i var. öfra Bo 44;
-aa StädsL Ä 21: pr.] -adh Bo »44; -at ib 143), v.
[S». dial. övra] L.—part. pi et. förkofran, öfvad, vm
thu ... Sr äkko ftfradh ... i äruodhono Bo 144. —
yfra sik, ökas, tillväxa, högfärdhin pläghar taka sik
ökilse, oc öfra sik af allom . . . dygdhom (utom af
ödmjukheten) Bo 44. — förkofra sig. nar miinniskian
hawir öfrat sik i thässoni tivem idhnonien Bo 143.
yfre, se öfre.

yfreno, adj. pl. flere, många, sidhan vildo yfreno
mz honom halda RK 1: 211. Jfr yfrill, yillllO.

yfrin (». yfrit. yfryt Bo 55, 60, 88; Bir 3 : 444 , 4:
405. yfridh ib 1: 222. yffrid It K 1: 220, 256, 263,
671, liss, 2052. yvret Bu 20. yvort l.g 3: 555.
yf-rikt (ändradt till yfritj Bil 85. ifrit Bil 301.
iffrit MB 1: (Cod. B) 545. öfrit. öfryt.’Bo 35, 55,
133, 188, 202. Öfwert II K 2: 8968. Öfrikt Bil 884.
öfre LB 3: 185. offrit RK 2: 3121. ofret ib 3198.
ofreth ib 2773. ouer Get (sannolikt uppkommet
när-mast af ett ofret el. overt; motsv. Fdan. text har
øwert) Fr 697. pl. n. ack. yffren lv (Cod. C) 2542.
öfrin ib (Cod. A)), adj. [/«/. yfrinn] 1) n. sing.
ymnigt, öfverfödande, thz teknor öfrit korn LB 3:
187. — åhs. ymnigt, öfverflöd, ey aktande andra
manna skadha mädlian han hafdhe yfryt (dummodo
ipse abundaret) Bir 3: 444. jak hawir yfridh j allom
thingom (abundo in omnibus) ib 1: 222. — mycket.
hafdhe han sik iät een annan stadh thiit han hafdhe
yfrith at göra lv 4847. 2) mången, yffrit diwr hon
Ander ther lv (Cod. B) 2542. — pl. öfrin diwr tha
fan hon ther när lv 2542. 3) n. sing. (stundom
i förbindelse äfven med subst, i pl. el. af mask. el.
fem. genus), tillräckligt, nog. hwilke til hans bordh
wille gange han lotli them alle ofreth fänge RK 2: 2773.
the haffua yffrid i thera dagha ib 1: 1183. astunda the at
hafwa alt öfrit (sufflcientia) Bir 3: 328. iak skal skipa
swa at vi skolom hawa yfryt Bo 60. jak hafwir öfrikt
aff mino eghno goze Bil 884. (före iu mz sik swa manga
päninga räntto ... at hon aff them haffwi Offrit til ööl
oc brödh hwart aar Bir 4: 31. alle hafdho yfryt äta Bo
88. thz som öfrit är a forskullaninna vägna (e/uod ad
meritum satis est), thz ympningas äkko vilianom ib 93.
fadhir min. thu seer huru modhir min pinas, thz
skulle iak korsfästas ok äkko hon. än hon är mz mik
a korseno öfryt är (suffcit) min korsfästilse. ok min
pina som biir alra viirldinna synder, hon forskulladhe
enkte tholkit ib 202. them som lifwa vislica ok sobrie.

är öfryt kokat salt ok brödh oc hullgrin ib 133. thz
är thik öfryt (suffcit) at thu thänkir yppa thz som
han giordhe oc sagdhe. oc at thu vmgar mz honom
ib 55. thz iir thik tha yfryt ib. MB 1: 404. älscoghe
är gudz budhordh som ensamit är y|frith (Iiil yfnit
158J til himorikis löna Lg 967. at min modhir var
jomfru . . . var öfrit (sufficiebat) josops vitne Bir 2:
300. monom wi gita giwith idher y|frith watn aff
häl-linne MB 1: 408. ib 325. thz är hanum yfrit hemd
(satis est HU ad potnam) at han wet sik wara wonnin
Bil 104. hertugen . . . sampnade sik ... yffrid stark
RK 1: 671. han fik honom yffrit godz ok ränto ib 220;
jfr 1. han hade ther til öffrit makt ib 2: 3763. iak hafwer
yffrith sorgh ok qwal Al 3475. wndherstat at fa thing
ärw thik öfrith (suffcere) Ber 126. — n. adv. 1)
ymnigt, rikligen, i ymnighet, i ymnigt mått; ofta svårt att
skilja från 3. odhyrth vaxir yffrith GO 744. sill ok fiisk
kom yffrith til landa RK 1: 1278. yffrit Ilade han kläder
ok brödh ib 1320. ofret hade the gamblen math ib 2: 3198.
tha wardir niiikit korn oc awexta öfre LB 3: 185. han
toglt ther gull som öffrit är och nidher j then baaten
bär Fr (Cod. B) 2335. ther var badhe fughla ok fiska
öfrith for hwariom inanno a diskii FI 865. aff diwr
slikt liuar Iiafua vil var for them riit öfrith til ib
869. thu som . . . gifwir öfryt (abundanter) Bo 35. —
ymnigt, utförligt, bernardus talar öfrit (cojiiosissime)
af them mangastadz Bo 142. 2) mycket,
synnerligen. vi par sagpo alt pä t dyawlin gaf þöm. ok värö
yvret rik af guz iiaponi (multas postmodum divitias
ipsa largiente virgine receperunt) Bu 20. war abram
iffrit (Cod. A mykith 178) riker MB 1: (Cod. B) 545.
saraceni . . . äre nw yffrith grymme wardhne ib (Cod.
A) 185. nyo thusand gulkrono yffrith riik ok mykith
sköna Al 876. een litin dwärgh var yfrith stark Fr
693. atta grefua ouer eet värdh foro tholka sama
färdh ib 697. mantia . . . öfrith sidlia FI 288. tio milor
är stadhin gönom langir, mz högli hus öfrith thrangir
ib 955. ofuan a tornith een knäpper star, aff rödlia
gull rät öfrith skär ib 983. öfrit brännaudo var han
til skör ordh Bir 3: 100. ban hauir öfridh ordhfulla
talan af gudbelicom thingom (pro divinis sermonibus
abundat verbosa eloquentia) ib 1: (Cod. B) 350. war
komit yffrid när at konungen wilde hawa dwalt ban
tliär RK 1: 2052. han öpte siluestrum yfrikt ordoghan
vara Bil 85. ban . . . wardh sinom mästara yffrith
klook (öfverträffade sin lärare i skicklighet?) Al 446.
— ganska, rätt. aff hans mun höris yfrit (satis)
blidh ok fagliir ordh ... än hans hiärta är fult
mz orätuiso Bir 1: 70. the . . . talado for them
yffrid slät RK 1: 256. ther värö tha yffrid marge
när ib 263. — alldeles, han gaff then färio karl silff
ok gull til hans säk var öfrith full FI 758 . 3)
tillräckligt, nog; mer än tillräckligt, wars herra wald,
thz tedhis yffrith, tha lian skapadhe iordhina oc
watnith oc all elementa aff alzängo MB 1: 79. i liawin
öfryt sofwit Bo 188. thätta iir nw at sinne öfrit sakt
af thässe dygdhinne ib 33. iak är yvort scriptat Lg
3: 555. the sagdo at han hnffdo sik yffrit hiimpt RK

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free