- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
1097

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - älfson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iilfson

1097

älla

iilfson, se iilfs son under iilver.
iilfstraild, f. älfstrand. Lg 3: 318, 453.
iilgluliur, n. L.

iilgrlier (ijen. älghia Bir 2 : 96. 98 (/ni böda
ställena kanske att fatta ss gen. pl.; må/lända
sammansättningsled). dat. älghi Ile/sL Kk 7 i var. älge
KrLL B 23: 2. älghä HelsL Kk 7. pl. nom. elgar
Olaus Magnus I list. de gent. septentr. 1. 18 c. 1. elga
ib l. 2 c. 27. ack. elghia KrLL B 23: 2 i var.
algha KL 193. dat. älghium ÖGL B 36: 2.
elgll-iom MELL B 18: 4 i var. älghom KrLL B 23:
2 i var.), m. [Isl. elgr] L. älg. tlio (Sveriges
inbyggare) hnfTua . . . alzskons wille bräde nogh alf biort
|lindh älgli oc rau HK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s.
164. |inn linfdhe . . . häudnr sua som största ögxa älla
älgllia fötir (manus ad modum maximi bovis) Bir 2: 96.
ban liaiiir . . . häudir sunsoui största älghia fötir (ad
modum pedum fortissimo bovis) ib 98 (älghia fötir pà
båda ställena måhända att fatta ss sammansättning).
sa ban älglia (onagros) löpa iwir iSdhkniuna KL 193.
iilghiu (onager) forsnia bysins myklikhet Ber 22. jak
. . . mente mik frälsan wara föddnu swasom kaather
iilger (onagrum) oc swasom lustelik biind löpando j
willom skoghe Su 237. onagri, qui elga dicuntur Olaus
Magnus llist. de gent. septentr. 1. 2 c. 27. vt alces sint
ab m]||iln|]e, tanquam loco origiuis, niultiplici ratione
prodeuntes, vbi vulgariter elg, aut elgar appellantur
ib l. 18 c. 1. — ss tillnamn, temporibus . . . haraldi
ælgh SI I 5: 697 (1347, i vidim.fr. 1444). — i ortnamn.
clgiahult SV 2: 419 (1304). älghesio SD KS 1: 515
(1405). älghiaklint ib 352 (1401). — älghia spillt, n.
L. Jfr iilghspiut.
iilghspiut, n. L. Jfr iilghia spillt,
iilghstokker, m. L.
iilinar mässa, /. L.

älla (ella VML I Kr 4: pr.; KL 173; MEG (red.
B) 61; RK 1: 1629; KS 35 (90, 37). ällä ÖGL Eþs 24;
SML Kk 2: pr. ; SR 36, 54; KL 136, 139, 165. äldä ib 139.
alle KS 6 (13, 6); Bil 227. elle VGL III 134; MD (S)
211. alla ÖGL Kr 3: 1, Eþs 24, B 32; Bir 3: 119, 4:
(Alt) 185; GO 717; KS 87 (212, 95). allä VGL 1 Md 5: 3;
KL 136. hälla SD 5: 398 (öfvers, i hds.fr. 1416), KS i:
45 (1408), 170 (l409). hella ib 1: 540 (1406), 2: 45 (1408)),
adv. och konj. [hl. ella] L. Hed af t. på detta och i det
följande upptagna ord med liknande betydelser och med
begynnelsen iill- jfr Kock, Ark. f. Nord. Fil. 28:
170-190. A) adv. 1) eljest, annars, i annan händelse.
[10 . . . teþo mik þat iirlikast palacium liokot üglia ma
se ... ok þat är (lit vm {iu vilt lians ra[io lyþa. älla vii
iak þat köpa Bu 184. Jie . . . gauo hanoni daghleca sin
far at äta. älla bläste ban sua gen staþenom etar oc
ilsco. at ängen gat liuat som firi var ib 490. lät scyt vp
älla se þu mik äldre mer ib 520. väl huat þu uilt
liäld-ar öfra guþum. älla sea! al þiisse nat täras i þinoin
pinom ib 415; jfr B a. skulu kununga ok höfdinga
sik sidhlika halda i allom sinom åthäuom . . . älla
få the giärnt olydhno ok försniåelse af thöm mannom
the modli vmgànga KS 38 (lOO, 4l). Bil 157, 760.
Bir 1: 262. the rytza togliot tha jnnan en dagh ella
haffde ther warit etli mnuzslagh RK 1: 1629. gudli
styre thz en j bätra matha elle mango som lee the faar
en g rata MD (S) 211. 2) eljest, i öfrigt; i andra
af-0 r d b o k II.

seenden. jak hafuer en fastan stadh ey swa storan soiu
ban iir älla (Cod. C ällas 984) godher oc ärliker Bil
231. B) konj. eller; efter negation äfven: ej heller,
a) för att förbinda två (el. flere) led som (mer el.
mimlre uttryckligt) utesluta hvarandra el. utgöra
alternativ af hvilka antingen det ena eller del andra
antages kunna ega rum.- eller i annan händelse,
eller ock; eller, biskope var vnnda bäggia vägliua
luua bänna liua ii renliue a mot iu|ia lagkuni ok
slþum älla bryta sina iat vi|i guþ sialuan Bu 5.
nu varþar hans dotter ganga (mz) älla ban sialuar
iniiebräua ib 491. gafs hanoni val guþum offra älla
döþ þola ib 530. Bil 238. wäri sit lif medh mandom
älla döe tär ban komin är KS 82 (202, 90). hånoni
må peninga ok godz at winnas huru hau thöm hälzt
förgör, medh dyghd ella last ib 35 (90, 37). han . . .
wäghr alt thet görande är älla latande, medh sinom
skiälom huat thet iir bctra giort ella låtit ib 19 (47,
20). adriauus . . . saghþe sik eigli rymdan älla tronne
förgången Bu 520. — älla ok, eller ock. fan us idan
sim sut i burt larin älla oc bonum kronona [-opan-ur[ii[u]-] {+opan-
ur[ii[u]+} mz suriium eþe |>ät hau vi|i vart land atar
vinna Bir 4: (Avt) 184. Se vidare under ok 1. — Jfr
annat hvart, annattviiggia, livat 3,4, 5, ii livat B,

äfvensom hvai’te. b) för att ßrbinda två el. flere
led af skiljaktigt innehåll, men i fråga om hvilka valet
kan vara mer el. mindre likgiltigt el. som icke
utesluta hvarandra el. som tänkas samtidigt kunna ega
rum el. vara samhöriga, äfvensom för att förbinda led
som äro mer el. mindre liktydiga; stundom i betydelse
närmande sig ok 2. en klä[r]kar . . , JiiännJie ... giärna
vare fru: sang älla las dagleka |länna tijier Bu 28.
]iän kunugar älla valz barra, annars land vii vinna
vudi sik ib 206. en fru . . . baþ guþ . . . gina sik . . .
noquot af . . . johannis baptisto benoni, muld älla
klä|ioin ib 55. misfyrniir man frälsum manno, skiutär
ällä skiuuär SR 54. ib 36. gömc sik liwar man ät ban
göri ängiim förnäme, vtäu han tik i pant firi husalegho
ällä falan dryk ib 18. thz är otholande at kunungr
ella höfdinge so nidhiugr KS 35 (90, 37). godlie borglia
stadlii skulu wara å hårdom berghom ok hälla klintom,
j forsom älla tlotmosom, å utnäsiom widli haf älla
sioastrand ib 85 (207-8, 93); jfr a. iir warnaude, at
tiir se ängin annor högh suå när, at tär må old
älla stenkast af blidhom rädhas ib (208, 93). ä täs
flere slindohorn wik älla utskäkla borghamur bauer
ib. tär innan påla älla mura medh sten älla tiglil ib.
at te af huseno måghen owarandos stötande vp å
tom koimi, tå te sowa älla äta, alla uåkora andra
siua tarwe göra, töm at fånga, alla- tera blidhor älla
annor wiirk bränna älla aunorlcdh förderva ib 87 (212,
95); jfr a. huar wil tha sik älla sin slektamaii
nokr-om til kununglikt wald komma ib 11 (26, ll); jfr a.
hughas the tå ... til at tala mängt thet thöm är
ey höuelikt ella tarflikt ib 55 (139, 59). skal kunungur
thz warna, at hau se ey suå ödhmiukr ella ofmykit
hcnielikr allom mannom at ban wardr försmådr ib 35
(93, 38). ban . . . skal ey tee sik ofmykit gladhan
. . . ok ey enlåtughaii i ordom ella åthiiuoui sinom
ib 38 ( 99 , 40). änkte må thz länge bolbrykt wara,
ther ey bauer stundom ro älla nådhr ib (101, 41).
godliom örlighis mannoni skal wara diglir blyglid flyn

138

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free