Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - ögha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ö tf||||
1168
ügha
34. the hawa atirlokt simia viidirstanililsa öglion ib
226. thera tro öghon äru atir ]ökt MP 2: 240. KL
221. Bo 93. Bil 117. MB 1: 130. han blictadho litet
annat ögliat Lg 3: 368. skadhir lion (ättika)
lißgh-onin LB 3: 105; jfr s. 118. klar ögon ib 7: 68. skär
üghon Bir 2: 169. snar ögon Di 132. ib 12, 128, 133.
bwlin üghon LB 3: 117. swrblind öglion ib 34. rödh
öglion oc siwk ib 35. mörk öglion ib 36. ont hinnan
är a Ugano ib 35. före blemo som waxir i öghoniu
ib. före swida i ögon ib 36. for köldh ocli bläst i
ögon ib 7: 57. ib 5: 77. thz hielper ögliom aff altli
skimbil ib 8: 118. for skimbil aa öga ib 2: 55. the
som .. . idra wener för idiom ögliom draapo Su 141;
jfr 2. lät ban faugas j lians ogliue snarw (capiatur
laqueo oculorum luorum) MB 2: 161. mit bäzta barn.
mik iamkärt som min öglion Bu 504. al var glädhi. var
sötme. oc vara öglina ]ius foor fran os Bo 216. siäliua
öglion vari enfald sua som dufwonna Bir 2: 165. mz
klarom hiärtans ögliwm Ber 18. thz är gamalt ordh,
gläkt är gesta öglia ST 295. gliigguth är gästa ögha
00 402 (möjl. är gästa öga i dessa båda ex. att fatta
ss sammansättning), eth litin (för -itj grandli spillir
opta eth göth ögha ib 340. skogh hawir öron ok mark
hawir öglion ib 69. — ögha at ögha, öga mot öga,
ansiktt mot ansikte, i omedelbar åskådning, see, skadha
oc wndhersta the hälga . . . treffalloghetena, swa som
bon är, ögha at ögha LfK 126. — for ögliom (öglion),
för ögonen, vara for iiglion, vara uppenbarligen för
handen, modherenna ömka niödde ban mäst, som nw
war for ilghoni Lg 3: 517. at skade oc forderff och
blodz wtgywtilse niatthe aff sti|les oppa alle siider
nw for öglien är och langlige warit haffuer HSII 19:
131 (1506). — koma for öglion, blifva uppenbar, huat
the ther hade at witrffue thet körner wel for ögon
HSH 18: 103 (1497). — liiggia for öglion, uppenbara,
visa. läggiande väghiii for var öglion. aat liulkom vi
sktilloin viil gita thijt (a: til himerikis) vp farit Bo
37. — undir öghomen (öghonen. öglion) [Mnt. under
Ofen], a) i ansiktet; emot. vara undir öghonin,
vara emot. om vinden, borren var oss vnder ögonen
HSH 19: 131 (1506). östan nordan wädher war tha
stortli och them wndher öghonen RK 3: 3706. b)
emot. om fientligt förhållande, ath the inthet forredilsse
skolä göre med . . . nogen stämplan mik eller ricliet
vnder ögonen HSII 20 : 67 (1506). — vara undir öglion,
vara emot, vara fiende till el. i fiendskap emot, uppträda
fientligt emot. jach . . . vil ware eder nåde och ederss
meth hollere vnner öglien, hwar som jak kan BSII 4:
276 (1501). at wi hafwe warit köni||g liaiiis wndher
ögon ib 5: 360 (1509, nyare afskr.). HSH 19: 150 (1506).
— falla undir ügboinen, rända sig emot (ngn), anfalla.
lian full honum wnder öghomeen RK 3: 1257. han
strax kolning|| karl wndher iighomen full ib 1584. c)
emot, till mötes, ath tho leygdho thöm vnder ögonen
mütlier jn bender grenssen HSII 19: 137 (1506). — Jfr
barns-, duvo-, giiildo-, krako-, muuz-,
uegbeii-iiglia, äfvensom glnsügllOII. 2) öga, blick, thär
är . . . ögha som kärt iir GO 454. tomas . . . lypte up
öglion gen liimnom Bu 183. ban . . . siiu öglion opa
philippum lagdhe Al 2601. ban fäste siin öglion ij
hans änne ib 2605. ban . . . slo sin öglion nidli Lg
3: 605. wm idher öglion kastas a sakon man fästii wppa
engom Bir 5: 7. mz . . . öghouna wmkastan Su 285.
3) pl. syn, synförmåga, ban gaf öglion (illuminavit)
enne blinde fru . . . bape tel himirikis lius ok väruldz
Bu 186. celidonius som ihesus gaf öglion blindom
född-uin Bil 266. 4) pl. betraktande, betänkande, åtanke,
tankar, hafwer iak thet nw storleca for akt ok öghuin
SD 1V5 2: 11 (1408). skodlii hulkin iak war j mins sons
dödh ok hafwi thz for üghom ok a thanka (pree oculis)
Bir 1: 85. 6) öga, hål, öppning. Jfr linla-, lials-,
villd-ügha. 6) öga, prick på tärning, j dublara
husum hulke som thry öglion kasta a enne tärning
(in domo taxillatorum, qui tres punctos super unum
taxillum jaciunt) Bir 3: 26. är thz swa at franciscus
är hälaghir som folkit sägliir tha kastar iak adhirtan
üghon oppa thcssom threm ternigom, ban kastadho,
oc hwnr tiirnigen bar sex öglion, swa kastadbo ban
syu sinnom at slagli . . . oc komo siex üghon a hwaria
terning ST 74. for eth ögha misto bondin sina kanpo
GO 222. — ügliasteu, n. [Isl. augasteinu] ögonsten.
jak gömde thik swasom öghasten i allom dröuilsoiti
Bir 8: 345. Jfr öglisten. — üglinn bläster, m.
svulst el. inflammation i ögonen, före kylt oc
ögna-blast LB 3: 36. — üglinn blik (ög(h)no- Bir 4:
42; LfK 56, 70, 115. -blek MP 1: 53; Su 117; Lg
8: 561), »i. [/Wnn. ogneblik. Jfr Mnt. ögonblick]
ögonblick, al näruarende thing ok framfarin dt
koma-skolande iira j gudhi suasom een pinictir älla
öghna-1,1 i k (quasi onus punctus) Bir 3: 419. allir thessa
wärldinna timä ok aldir är for mik ok niir mik swa
som en stund älla ögnablik (hora v el momentum) ib
I: 85. iak maa ey wara wtan liardasta pino oth
ögnablik I.g 661. scal . . . eiikte thz öglina blek wara j
liulko vj skulum ey lofua han uiirwarande j åminne
MP 1: 53. LfK 70. diäffwllen, huilke.....aldrigh
giffner os roo Kilar lisa, ey til niinzsta punct, titlar eth
öghiio blik ib 56. Su 117. skildhos the aat j ecno öghna
bliki Bil 879. genstan i eno öghnablike stadlinar aall
i häniia gagn KL 312. ban forma at bort taka thorn af
wärldinne j eno öglina blidke (för blike el. blikkej Bir
1: 67. ib 3: 73, 4: 43. LfK 115. Lg 3: 561. han hafdhe
makt at göra han helbrögdhan i samma öglinablikina
(in momeiito) Ansg 207. — öglina born, f. en af de
i en hjälm befintliga öppningarna för ögonen, ban hänt.
thera hiälina swa at främbre delans oc öghna borona
(anteriora foramina per quex vielere debebant) värö j
nakkanom Bir 3: 403. Jfr kiiillllborn. — üglllia
bra (ögna-, öghne-. öghno-. pl. dat. -bram.
-braam), f. ögonhår; ögonlock, bon (o: tokth) uidlior
trykker högffärdoghan bals, liidher wändher öghno
brana LfK 72. manliket änlite i öghonen oc öghno
braam Lg 3: 155. aff myliyn aldherdom syntes ekke
hans üghon, thy at üghnebranar waro wäxta ower
öghonen oc skyldho them ib 464. taki thz pulwer
. . . oc låte j üghon näst a ügnnbranuo LB 1: 97. [at]
ögnä bran ei infallir ib 6: 105. tliwa ther mz . . ,
skeggit oc ögna brana ib 3: 90. sidhan til järtighna:
thär öghonin värö wt takin tha syntis j hans öghna
braam hwit haar (remansit in palpebris cicatrix
can-elida) Bil 870. ban bort thrykte blodhit aff öghomin
mz üghna bramin (per ciliorum compressionem) Bir
2: 133. — öghna bragd Ii (öghno- MB l; 407),
n. [Isl. augnabragä] 1) ögonkast; blinkande miel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
