Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - ögha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iiglia
1169
ögonen, alexander märkta lians öghna bragdli at ther
war skalkheet saman lagdh Al 2081. 2) ögonblick.
ängelin faar hona (a: himerikls äro) vtan ärwndhe
mz eens öghuabragdz äl-,kogha skuld MB 1: 127. niaria
füdde gudz son . . . swa sköt ne bradhlika, at i eno
öghno bragdhe, tha wardh gudz son, mz kötlike
na-twro, som annor barn ib 407. ib 266. Bir 1: 322, 3: 262.
j||||an oiio öglina bragdlie Bil 128. — öglllia brun
(-bryn. pl. -brune. -bryne. dat. -brunom. pl.
nek. ined best. art. -brunnena Bir 2: 5), f. [jV.
augnebruiij ögonbryn; ögonlock, likammelik sin som
är vndher meniiiskios ögnabryn MD (S) 207. bådo
euuo ok ögna bryn ib 275. samanfögb öghunbruuneua
(/.alpebrns) »tf hualenom vidh thiua öglina bryns mz
starkasto biki Bir 2: 5. varia sin öglion mz
huals-ins öglina brunom ib 226. mina öghna brune
(pal-ptbra) blanadho ib 3: 289. thina ögbua bryne oc bra
oc öglion (oculi lui, pnlpebræ et gloriosa supercilia
lua) af allo hyuierikis burskap ärens ib 4: 149. —
öglina byld, f. ögonböld. LB 3: 154. — öglina lat
(-laat), n. pl. ögonkast, blickar, göma thöm ok
wärn» för allom osidhom ok odyghdelikom gärningom
... i ordom ok Bghnalatum KS 53 (134, 57). Bir 5: 104.
mz thino fagherprydda äulite ok leyaude öghnalatoni
. . , fikt thu darat lilit hiärta Su 4u9. thz gapa ok vndra
mz öglina laat Al 2261. Jfr öglina läte. — öglina
lluS (-lyus)j n. ögonens ljus, synförmåga, lian mister
äldre sina syyn eller ögna lyus LB 6: 292. — öglina
liite, n. pl. = öglllia lat. at the haffuen engin
lösläte j ordhoin, teknom ällir öghna lätom Bir 5: 77.
— öglina myrk (-mörk), n. [Jfr Isl. augnamyrkvi]
mörker som hvilar öfver ögonen, tedhe war herra
egipto tnnnnom mz öghna mörke, hurw mörk oc blind
waaro thera hiärta MB 1: 305. — Öglina rilinilse
(-else), n. pl. ögonflytning, ögonfluss. LB 6: 105. —
öglina ruui (-ronl), »». = öglina rilinilse. for
ögna roua (för -röna; LB 5: 82. — öglllia skiinbel
(-skimbil LB 5: st. -skymbyl ib), n.t =
skiinbel. LB 5: 8i. — öglina smyrilse (öghona-.
ögne-. -smyrielse LB 2: 44. -smörilse.
-smör-iilse LB 7: 140. -smörelse. -smöriese LB 8: 42.
-smörielsä), n. pl. [i. Dan øyenstnørelse]
ögon-salfva. smör thiu öglion mz ögna smörilse (collyrio)
MB 2: 339. mz ögna smörilsum LB 3: 61. latz hon
(0: elleborus) til öghona smörilse thz dughir ib 144.
läter man lioniium (0: canellabark) i ögne smörielsä ib
8: 49. piper lyser myrk ögön om han blandas modh
ögna smörelse ib 2: 36. ib 44, 3: 151, 4: 343, 7: 100,
140, 8: 42. — öglllia SOt,/. [Fdan. øghnns sot]
ögonsjukdom. Lg 3: 372. LB 5: 292, 6: 105, 106, 7: 8, 62.
— Öglllia stadlier, m. [Jfr K. auguestad o ch lsl.
augastajr] ställe hvarest ögonen hafva sin plats,
ögonhåla. tok war herre nokot litit aff niwll j syna haudh,
ok blandadho thet medh syno sputthe, ok strök oppa
mansins ögnastadh (super oculos ejus) MP 5: 31. —
ögliua syn (-syyn), /. 1) ögonens seende; det
som ögonen se. ögna synin är skörlifuadzens
sända-budlie och hans första tilfälle Ber 80. 2) ögonens
förmåga att se, synföi-måga. thius likarna öghnasyn
myrktis af vanmakt (oculi lui . . . caligabant) Bir 4:
134. thiin ögna syyn mörktis ib 148. — öglllia vatu
(ögne- LB 7: 208), n. [Ä. Dan. oyenvatid] ögon-
Ordbok II.
vatten. LB 2: 11, 7 : 208. PM xivi, Lill. — öglllia
vik (öghno-), f.f [.i. Dan. øvnevig] ögonvrå, ban
märkte fast lians öghno wik Al 26o3. — öglllia
värker (ogna- för -ögna LB 5: so), m. \ lsl. [-augua-verkr]-] {+augua-
verkr]+} värk i öganen. fik han swa mykyn öghna wärk
Bil 872. RK 3: 2522. Lg 3: 25, 374. fore alskons ögna
wärk LB 1: 96. före gainblum ögna wärk ib 3: 35.
ib 5: 77, 80, 81, 6: 105, 7: 57.
ögllia, n. se öglia.
Ögllia (part. pret. n. Öght. Ögth. Ökt), i>. [lsl.
eygjaj få ögonen pà, nå med ögonen, flydlie birgliit
fran lando swa fiärrin at engin gitir ögth thz Bil
216. en mäktigh stadh ther inne la oppa et stort
bergh oc höght man gat ther ey wäl ower ökt Al
7692. ther la et bergh mykith höght engin gat ther
ower öght ib 9042. the (bergen) ära som andre
mwr-wäggia liögha ther kan ängin op fore öghia ib 4040.
Ögllia, v. [Ä. Dan. øgle. Mnt. ogelen] lisma,
smickra’! Spec. Virg. 259.
Öglllare, m. [Å. Dan. øglere. Mnt. ogelðre]
ögon-tjenare, lismare, smickrare; i sht person som söker
att ställa sig in hos ngn genom att förtala andra.
öghlara ok smikrara Spec. Virg. 274. ib 286. öghlarins
hoghir är lös j twngoue ib 460. en öghlare gör rät
marghom wauda Al 2682. tliörff ban äiigom öghlara
skona ib 2783. falsker öghlara mwn ib 2671. ib 2<;54,
2659, 2730. the skwla . . . jngen förföra belakka äller
lywglia som öghlara göra oc örna twtar reder
Månssons Sir. 121. jacli sätter ingen thro till nogre öglare
äller stämplare i noger matte HSH 19: 154 (1506).
iigll lysa, r. L.
öglisten (ögxsten. öxsten. ögsteen), m. [Ar.
augsteinj ögonsten, ögxstenin hawer ängin särdells
lit MB 1: 80. öxstenen skal ey liawa meer en lit än
annan ib. the . . . som hawa litadhan ögxsten mz
nakrom awäxt ib. sigli thu mik huru en litin
ögsteen (pupilla) kan lykkia j sik alla hynielsins liögd
oc widhleek Su 268, göm os swasom öghsten Gr (Cod.
D) 381. MP 5: 223. Bir 1: 262, 2: 268. Jfr ögliasteil.
öghsyn (-syyn), /. [/«/. augsjón, augsyn] åsyn.
Iiiiarf åsnen af lians öghsyn Bu 173. hwarf ban bort
w thera öghsyn Bo 234. ST 294. hnn . . . fördhe hona
. . . op gynom takit medh sik, borth w mäuniskionna
ögsyn MP 5: 217. ginstan han slap v üghsyninue
thera Bo 250. waaro tho wtkastadhe aff kouutigx
öghsyn MB 1: 304. gak fiärren aff minno öghsyyn ib
305. at hon kome sik bort nokra stund aff hans
öghsyn ST 35.
öka (-ar, -adhe. part. pret. -adher: til ökath
BSH 5: 2o (1504)), v. [Isl. auka] 1) öka, föröka,
förhöja, ökade (ampliavit) . . . gud hennes fägrindh
MB 2: 162. at tänkia om hanoni ökadhis (för ökadhej
min glädhi (cogitare de eo milli prastabat gaudium)
Su 213; jfr 2. 2) tillägga, ytterligare gifva, hon
... all sin högtidis prydilse pa sigh lagdlie, til
hwilkit gudh oc ökade stort skceu oc vndirlighcn
venlek (cui etiam Dominus eontulit splendorem) MB
2: 162. — ref. Ökas, ökas, förökas, tillväxa, tilltaga.
ökados the (multiplicata sunt) swa mykit at theris
tall kwnne engin tilfulnadh räkna MB 2: 151. tha
ökas blodhit mast LB 5: 292. ökadhis min dröffuilse
Sn 215. o huat graatir oc sokkat) mik tha ökadhis
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
