Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - övan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
övan
1185
öxla
nnviinda. alla thina lime skal thu her äpther öwa oc
idka i alle häloghet oc rätwiso, som thu them
til-fðranna öwadlie til syndh oc wranghet Su 50; jfr 5.
— använda, anlita, pröfva, mörkrenna söner . . .
huilke . . . alla the nattena möddho mik oc öwadlie
oppa mik aldra handa pinonna anhudh Su 2S. 3)
hafva samlag med (qvinna), the men som ey vilia
qwinfolk öffwa LB 7: 163. 4) misshandla, plåga,
pina. wi wiliom nu först böria til at qwälia thik oe
öfwa ST 79. 5) öfva. (gm bruk och öfning) gifva
vana och färdighet åt, uppöfra: inöfva; utbilda, te
skulu förmagba idhkelika öua lirni ok likarna, at tula
mykit äruodhe KS 81 (200. 86). öfwa näniit Bo 123.
vnge hoff jonkara . . . öffdos j harnisk til örligx MB
2: 271. the starkesta dyuren elephantaua öffwadho
the oc hidzadho til örligx ib 237. elephanter. xxxij M
fulleliga öffdhe til örligx (docti ad prtrlium) ib. hans
son war stärker til krafft oc öffdhcr til örligh ib 270.
Su 30. alle the mäkt.ogasta kämpa, oc öffdhe waaro
at kasta stena mz slyunghom MB 2: 244. hulkin . . .
aff sinom barudome öffdher (exercitatus) hä|fde warit
j allom dygdom ib 326. — Öva sik, 1)
sysselsätta sig (med), hängifva sig (åt), vara upptagen (af).
ban . . . öwadlie sik alzstingx i tässe förgauglike
glädhi mz spärräunigh oe alzskouz öffnig Lg 3: 687.
— vara verksam, i then tiidhen öffuir sigh thenna
complexen colera. tz iir hethaii LB 7: 180. 2)
sträfva (efter), göra sig beqväm el. skicklig (till), swa
opta mannen ban gör thz han formaa. öffwaude oc
draghande sik til nadhiuna (habilitando se ad
gra-tiarn) äpther sinne formagho Sn 296. — vinnlägga
sig, öfva sig söka förvärfva sig färdighet, öfuoni os
i androm dygdhanna idhnom Bo .15. then tidh tlienne
gudz sanne kämpen öfde sik i tolkom dygdom (liis
virtutum exercitiis . . . insisteret) Ansg 179. gudh han
kraffwer ey at enast aff cristne mänuiskio, f^t hon at
enast flyr thz onth är, wtan iämwäl at hon öwar sik
i godho LfK 49. til ... ena . . , wpwäkkilse
gude-likx kärlokx, j liwilke hwar en wil sik j öffwa som
her sigx, han gör wäl Su J64. 3) bruka sina kraf.
ler; förhålla sig. bete sig. the .. . öffdho sigh
manliga MB 2: 277. — (öfuir för dröfuir MP 2: 212.)
— Jfr utöva.
Övan, f. 1) öfning, utöfning, j hälaghe
åstundan ok dygdha öfwan Ber 260. 2) öfning,
uppöf-i’ande. huar en tröstar stridzman glädz opsökia oc
finna ysäldh oc dröffwilse sik til öwan oc pröffwilse
(ad exercendum se el probandum) Su 120. — Jfr
öfning’,
övan, se ovan.
övarste (offwerste), m. [Ä. Dan. överste] 1)
ö/verordnad, förman, regeradhe jak hwseth äller initli
liffwerne annars än mik borde, eller wnfangade ikke
pelegrimana. tha skulle han thz wnderwisa mynom
öffwersta j wastena PM i.xu. 2) krigsöfverste.
fältherre. ha|fwa ena obesmittada trofasthheth sinom
öffwersta PM 2. — Jfr övarstPl’.
övarster, se öfre.
över o. s. v., se ivir.
öx (BjR 4i; bredöx SD 2: i65 (1294). ygs:
bred-yga ib 5: 636 (1347). ÖXä IlelsL Kg 10. yxe Bir
1: 390; MD 367, 376. yxa: biilyxa SD WS 2: 333
Ordbok II.
(1410/. ack., dat. ÖX6 VOL II Korn 5, 15 i var,: UplL
V 6: 2, 14: 7; VML II B 14: 10: MELL B 8: 4, 17:
10; Bil 246. 355. 630. ÖXSe VOL I FS 2: 2. ökse ib
II Korn 15 »’ rar. yxe SML B 17: 6; MELL B 17:
10 i var.; StadsL B 22: 5; KrLL B 9: 3, 18: 8; Bil
.144; KL 50, 108; MB 1: 81, 133. 156, 2: 101; Bir 1: 290;
ST 111; MD (S) 290; SO 28, 193. ixe It K 2: 4483; SO O
131. ÖXà VOL II Foro 44. Öxa Di 123 (på två st.).
yxa UK 2: 2673. pl. nom., ark. öxar: polöxar FH
4: si 11499). yxar PK 245. öxer ■. polöxer HK 2:
9624. yxer sn XS l: S14 (1405) ; pulyxer HK 3: (sista
,1’ortl.) 4844; BSII b: 63 (1505); polyxer ib 273 (1508).
dat. yxom LfK 228; handhyxom ib. ygssom Bu
511. med suff ig. art. sing. nom. Öxin Bir 1: 244 (/iå tre
st.), öxen Dil 255. yxin KL 51. yxen Bilat-, KL 50.
ack. yxena ib 10g. pl. ack. yxarna PK 245 (pä
två st.), 246. yxerna ib 244),/. [lsl. öx] L. yra.
smidher taglier iärn till yxe. thy at thz faar bätzsta
äg MB 1: 133. är äldre swa riker sinidh. at han
smidbar yxe aff gulle. än tho at ban lägger stundom
gull oui kring iiggina ib 81. ib 155. KL 108. ST 111.
SI) XS 1: 514 (1405). PK 244. 245. 246. MD (S) 290
375. en man hiog widh mz yxe ok liiog sik nidliir
gynum halwan fotin swa at yxen sat fast j fotenom
KL -50. ib 51. nw är öxin lagh til trät, Bir 1: 244.
han .. . togli ena yxe, oc liwgli ena trägreu MB 2:
101. yzen hugger trät sunder Bil 84. lian gat ...
eigh dör brutit mz ygssom Bu 511. andbudh mz
hulkom som iordliiu niaglie redhas ok yrkias vtantil
ok sundrog ok bruti|] thiiigh bötas swa som är barff
ok yxe Bir 1: 290. huilken broder j samma
brödra-schap (il. v. s. dragarnes skrå) jnkomber hau schal
sich reda pa ... sprund yxe kexe SO 192. halshuggits
mz yxe the tlire Bil 344. ib 246. the ... dömbdhe
ther strax domen sa ath han (Jösse Eriksson) skuldhe
fran hwdhit ga ther litiggo the thz aff vthan flärd
medh en ixe the skötto ey swerdli RK 2: 4483. [-herra]]-] {+her-
ra]]+} hödli hnnum . . . föther aff hugga mz öxe Bil
255. hugga han mz öxe ib 630. magniis beyntzson
häfde 011 yxa j hände ther mz giorde ban engelbert
ende RK 2 : 2673. mymmer fik haiiuni ... ena stora
öxa Di 133. tog ban syna öxa oc hiog hanum (ormen)
huffuodit aff ib. een yxe staddis j olaffz knä MD
367. huilkin som bär yxe äller swärdli äller annor
bana wakn j gillis gaardli SO 38. SGG 131. Jfr bil-,
bol-, bredli-, eld-, hand-, pol-öx (-öxe). — öxa
bang (yxa-), ». buller af yxor. ängin hördhe
hatnar slagli eller yxa bang MB 1: 485. — öxa
byrþ’ (ack. öxa byrþ VGL 1 J 13: 4 i var. öxa
byrþe ib II J 33. oxä byrþi ib I J 13:4), /. L.
- öxa mali, m. L. — öxa skapt, n. L. — öxa
öl (dat. pl. öxa ölum 1’plL M 12: 6. öxa ölom
VML 11 M 11: 3), /. L.
öxe, se oxe.
öxla (ökxla: -adhis MB i: (Cod. B) 526.
ögxla. -adhe, -adlier), r. [lsl. æxla] 1)
föröka, fortplanta, for vtan iäff häfd||e mankönith
wor-dit ökt oc ögxlath (Cod. A hafdlie mankönith ökt
oc ögxlath 109) hwart aff andro äu tho at ahlre ware
synden giordli MB 1: (Cod. B) 536 . 2)förökas,
fortplantas. MB 1: 109 (se ofvan). — reß. ÖxlaS, föröka
sig, förökas: fortplanta sig, fortplantas, mankönith
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
