- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
1

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A.

». (bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är bndhe
när grezska, latina, ok hebreska, förBte j a b c d SpV
51«. JMÖ 154.

a [ined art. aan. oeil. aanen), f. L. å, mindre
älf. fraan sooma, som aall komber i sion och swa
laught offwan qwernena, som thranaaja agha til siger,
ägher änghen i aanen [wtlien] wastena closter VKJ 98
(H47). swnnan oen är försto huwdroen j bergha vddhau
som kallas mwstewora Svartb 478 (1464).

a, prep. och adv. L. A) prep. vid tidsbestämning
för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o
hwat gledhi thu hafdhe nnar thw saat thin
aldrakär-aita son ligia a golueno fore th i k a iula nat SvB 290
(c. 1500). B) adv. med, tillstädes, i förbindelsen vara
a ok ivir. SD NS 3: 208 (1417). waro the a oc ouer
mädli . . . ludeke kaara tha foriiempda kalgardz tompt
mäldis SJ S8 (1426). — Jfr 0>nil-, lip-a.

abbftdis, /. = abbadissn. hedherligh frw
abba-disen i gudhem SD NS 3: 471 (1419).

al)badiska (abadysa GU C 20 a. i), f. abbedissa.
— ’-abbadisso val (abbatisso-), n. abbedisseval.
Abbedval i V kl 75.

a b C d, n. 1) alfabet. SpV 514 (se ofvan
under a, «.). 8) (i en skrift tecknade) bokstäfver.
ärw twå skripter scriffne eens ludhande ord frön
ordh. oe en aff the andra wtskwrin offuer a b c d,
etc:a Svartb 400 (1442); jfr 2: 887 utskui’ill 2,
äfvensom afskära.

*a b C d e, n. alfabet, ulphabetum ... a b c d e GU
C 20 s. 17.

■abitning, /. [Jfr Sv. dial. åbett och N. aabit,
aabite] smakande el. ryvtande i ßirvåg; smakbit, bildl.
han , . , gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok
abithning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137.

*abO (aa-), m.f Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv.
Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gamb|a örtogin skoide gaa
fore x (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb
1: 231 (1480).

abodh (aaboodh), f. 2: 1187. åbod, vid n belägen
bod. jak . . . haffuer vnt ok giffuetli . . . thil
cloBt-rith i rysaberglia . . . myna aaboodh liggiande nordhan
aana her i sudhercöpunge SD NS 3: 416 (1419). ib
621 (l42o). ägher clostridh i swdherköpwnge 3 abodher,
2 wästan ana oc en östan VKJ 57 (U47). Brasks
Ko-pieb 12 (1506).

*abodll, /. [/-nor. abild] boningsplats; gård,
landtgård. rigesius stagde wtuiser ... at huar som sma
Ordbok.

jord ligger wtlii enne abod som mangom är fallin til
arffs tha haffuer han wald som mest äger thär i
god-zit. lösa the sma jordena til sig oc besitia godzit. oc
jcke lata jordena öller abodena sunderriffwas Uppl
Lagmansdomb 31 (]490).

aboe, m. L. àbo, landbo. hwar som wtgerdha bonde
är, han ma wel a frälsis jordh boa, tho swa at han
fae een aboa vp a sina jordh, som krononne rät gör
SD 6: 345 (1352, gammal afskr.).

abot (aboot. abbet), m. abbot, aboot hindrik
SD 6: 538 (1355). abbet hanes aff aluastra ib NS 3:
275 (1417).

*abredsl, /. [M. åbreizl] täcke, coopertorium . . .
abredzl GU C 20 s. 147.

abrot (affbroth), n. åh rodd. pors fröö ätha oc
yrthena affbroth PilSkr 228.

*abrädder (aabredder), m. àbrädd, åkant. i

aabreddenom Brasks Kopieb 31 (1513).

abndll (aa-), n. L. påbud, vare lielgasta
höff-dingenna . . . aabudh at een dyrkan scal vara j blandh
allo folke Budde 77. at holda tlieres laagh ok
aabudh ib.

»abyggiande (aa-. abygiande), m.
innehafvare (of fastighet); àbo. jnnan the raar som
aabygg-ianden haffuer thet fordhom nwtith Svartb 417 (1445).
j the måtto som aabyggiande förre nwtit haffua ib.
— bebyggare, inbyggare? hälaghir är thäns
stadz-sins abygiande (beatus urbis accola) SpV 583.

abyggiare (aböggiare), m. bebyggare,
innehafvare af byggnad, boende, ath jöns olagelige vpkastat
hade mera än hanoni tilhörde thöm nestorn
aböggia-rom til forfangh ok schade SJ 2: 141 (1488).

»bygning, /. 2: 1187. det som är bygdt på ngt,
åbyggnad. the haffdho siwkan sandh grwndh,
fawidz-skan styrdhe, thy är abygningin all om enkte SpV289.

*abyr (a by), m. [Fnor. àbjr] bostad el. by
belägen vid <5. ampne[n]sis ... a by GU C 20 s. 20.

abyrdherl m. — *abyrdha kar, «. et
abyrdha-kar VKU 94 (1559).

*abiira, v. (i födelsen el. genom börden) gifva, er
thz mik mz arff aboräth (Cod. B aborat, i rim med
vilkoradlO EK (Cod. C) 349. Jfr upabära 2: 835.

*adam (adambär UplL Kk l: pr), m. Adam,
namn pà menniskosläktets stamfader, adaics son,
menniska (med färsk, afseende på vidlådande synd och
skröplighet), o adams sona (filiorum Adam) osidhogh
sidhuSnia Bo 99. —• gamble adnm (adam thän gamble),

1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free