Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldi»
13
allelika
(lOØ) märcker SJ 2: 87 (1482). hanis laurensson . . .
gaff" syntie kere hustrya hustrv katerina ok synom
barn-om en halff korek laxafiske . . . henne ok hans barnom
til vppehelle ok aalder egha STb 1: 372 (1482).
aldin (allin, ållon), ». L. ållon, affradit air
ltw.nrie allin, tha allin wäxa, G peninga VKJ 141
(1447). glandiciila . . . lithit ållon GU C 20 s. 317.
— *ftl(lina afgiidhinna (allona-),/. ållongudinna.
dea glandiuni allona affgudinna GU C 20 s. 198. —
’itldiiia fulder (allona fuller), adj. full af ållon.
glaradiosus . . . allona fuller GU C 20 s. 317.
aldrigh (aldrioh SJ 2: 203 (1492). aldreigh
UrkShisl 1: 3 (1436). alric Arfstv 16 (l46l). äller),
aili’. L. 1) någonsin, huerkin the eller theris
elfte-komanda skole äller thess maclit liaffue henne at hindra
eller quelie SJ 2: 203 (i492). priamus . . . war tha wr
w&na worden oc inyströster nth han aldrig skulle
atlierfaa syna söster exionam Troj 47. 2) aldrig.
Arfstv 16 (1461). UrkShist 1: 3 (1436).
aldl’Og’her (air-), adj. L. 2) kommen ti/l mogen
ålder, j confessorn oc naghra . . . alrogha systra oc
fyra brödhra närwaru göra rekiuskap Abbedval i Vkl
83. 3) gammal, om byggnad, hustru birgitt* . . .
lot vp suen beltere en vpbögden tregard wel aldrogan
SJ 2: 101 (1487). — Jfr lika aldrogher.
*aldtal? (oltal), «. [Jfr Isl. aidatal] uppräkning
af släktled, släktregister, redogörelse för
släktförhållanden. thette oltal hade herr hflrge trolle til herr
goozskalk benchtsson j nyness bodhe Bergqvara 93
(Utdrag ur Arvid Trolles lagbok).
*alebrot, n.t [Jfr Fr. aleinbrotli] benämning på
ett inom alkemien användt preparat för hvars
beredning redogöres under rubriken göra alebrot PMSkr 422.
j [’/s] lod alebroth ib. j [l] lod aleb roth ii 421.
*alfa, n.t [Grek. äÅ/pa. Jfr hebr. alep|]] alfa, den
första bokstafven i det Grekiska alfabetet, alpha Kr
förste bokstawen när jwdhomen, som mz os ar a JMÖ
154. likna sik lierran gudli mz tässom twem
bokstaff-wom (näml. a och o) sighiaiidis ego »um, iak är
alpha oc o förste oc ytarste opplioffuet oc ändlien ib.
Jfr a, O.
’ lllfaghor (all- Sp V 278), adj. fulllkomligt skön.
tota pulchra, o niaria . . . thu äst alfagher JMÖ 185.
SpV 278.
*alger, m.f [Sr. dial. aljer. Ä. Dan. anlger. D. dial.
algjer. N. aalgeir. Jfr Ä. Nysv. illgere] ett slags vid
ålfiske nyttjadt ljuster, fflscarana i lalteslön . . . them
skal fogten mellan vika besöria mz baata, sköta, [-]ius-tra,-] {+]ius-
tra,+} alger, torska snöre Arnell Brask Bi129. Jfr
Rietz s. 6; Läsning för folket 1876 s. 341;
Götheborgska Magasinet 1759, se Rosén, Warbergs historia,
utg. av B. Möller s. 64, 130.
aliggia, v. hvila på, trycka, besvära, tha konio
fore os skälika bymän ... ok kärdha om thera löter
... ok thera raamerke ok mangli annor styckke, som
thera 6tadh war a liggiande Meddel. fr. Österg. Fornm.
o. Museifören. 1916 s. 91 (1384).
aliu (aliin), /. L. aln, det som har en alns
utsträckning, så stor del el. qvantitet som är en aln lång
el. bred; det sistnämda sär sk. om jord. Jfr 1: 26;
Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 745; Falkman, Om mått och vigt
1: 226 f. j enom by. som kallas hultom, thKr ägliom
wj rtj siäx stenglier jordh oc twå alna; j hwario stangh
äru siäx alna Svartb 192 (1386). thwa stänger oc
hal|f anner alin j hwariom tegenom ib 186 (1385). eth
bool i näsby; ... är 21 alin VKJ 155 (l500). i nesby
norra 18 alna jord ib (1447). i böthaskoge äger
clost-ridh 6 alna jordh; affradit aff lnvarie aliin, tha allin
wKxa, 6 peninga ib 141 (U47). i gamb]a bötum 1 stangh
och 5 ’/j alin ib 139 (1447). i bruddatorpe 4 attungha
jord och 10 alna, eno päningxbool minna ib 156 (1447).
thennn 8 gardha liggia för 2 alna oc 1 qwartyr mynne
ib (1500). synnan byn syderköpwngh , . . ägher clostrid
ena Kngh; liggher för ena 5 alna staangii oc ena
fiärd-wngx staangh ib 57 (1500). thär görs alf 1 brödh för
liwaria alin sädesjordh öfftier alla sancte birgitta Kgor
pa ölandh ib 150 (1500). Jfr stall g 2 : 495 /. —
"alna bredher, adj. alnsbred. tet alna breda rwmet
SJ 2:187 (1491). Jfr aliiibredlier. — *alna langer,
adj. alnslång. — n. adv. reedli äldre swa alna långt
(så långt som en aln) at lian fan ey dödlian man
Prosadikter (KarlM) 284.
*alinbredlier, adj. alnsbred. eth alin breth rwin
SJ 2: 187 (1491). Jfr alna bredher.
alisker (n. allst Ur k. fr. 1449 (enl. uppgift af
Riksarkivarien E. Hildebrand), alisk. alesk), adj.
1: 26, 2: 1189. — 11. tyg från Aalst, stycke tyg derifrån.
iii [3] half stykke klKdhe ... i [l] röt alesk oc i,[l]
grönt alesk . . . ix [9] alna grönt alesk, iii [3] alna
swart nleak JTb 29 (1461). olaff matsson talade pa tn
alisk ok iij [3] leysk STb 1: 275 (l48o).
alit, n.f ansikte, alitens skab PMSkr 652.
alita, v. L. anlita, taga sin tillflykt (till), trygga sig
(vid), wj liaffuom til jngen alita eller tröstha vm
nagat oss kan til goda koma . . . ytan til honom MP
4: 224.
*alkali, subst. [Mlat. alkali af arabiskt ursprung]
alkali, lutsalt. aff swarto asko som är brand aff enne
yrtli thär kalla» kali äller alkali oc pa valsko soda
PMSkr 559.
*alkil)lie Silf, n. alkemiskt silfver, är sellfwit göth
tha blilfwer thät widher sin lith, men Kr tliät
alchi-mie selff tha skifftlier tliät strax litlien pa stcnenom
PMSkr 449.
"alkimista viirk, >1. alkemiskt arbete, talch är en
«ten til alchimisthn wKrk (alchimicus lapis) PMSkr 492.
alla stads (allostadz VKJ 72 (1466). allars
stadz SoKyrkobr 124. alle stadis Sv Skr 1: 41 (1507).
alle städis Rydberg Tr 3: 422 (1493, gammal
af-skr.)), adv. L. allestädes, thu ästh alla stadz
närwar-ande SpV 475.
*alle, m. alla, alfogel. Jfr Lidén, Ark. f. Nord.
Fil. 13:30/.; SAOB 1: 972 /. est in hoc lacu (näml.
Hvita hafvet) quoddam atiium gonus admodum
fre-quens, imnio et in aliis sinibus maris bothnici, ac
suetici, quod tenipore æstiuo nuiiquam intermissa voce
clamitat, alle alle: vilde propter hoc ubique ab incolis
aues illie alle alle appellantur ... ha> . .. aues nigræ,
et pigræ, siue natantos, siue volatites, semper alle
alle vociferautur 01. Magnus Hist. cle gent. septentr. 1.
19 c. 46.
allelika, adr. 2 : 1189. helt, fullt, hiiilke summa
peninga , . . biörn kennis sig fullelica och allelica
vpborit haffua SJ 2: 136 (l«9).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
