Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lits k il i il
30
att unger
nathur är almänth ällir eghlikit ib 354. —
*atskil-ilsa bref (-skiliälse-), ». skiljebref. han . . . sände
henne åtskiliiilse breff Troj 288.
"atskilill, adj. skiljaktig, olikartad, thänna . . .
atskilna naturinna samfögilse (discrepantis naturæ
con-junctio) SpV 256.
’atskilillg (-schilling), /. skilsmessa,
»postol-enes atsehilling [Lat. divisio apostoloruin, festum
divisionis apostoloruin, äfven festum de dispersione
apostoloruin], fest till minne af apostlarnes skilsmessa
for att (efter fördelning) i olika land förkunna
evangelium, firad 15 juli. Sv’J’ 9i; jfr apostla dagher.
— Jfr atskilning.
atskilnaþer (aat-. -skelnader. ack. -adb. -at.
pl. -ir Sp V 524), m. L. 1) åtskiljande, tlie halfua
tremulam paralisin thz är skälffwande lidhamotaniia
aath skiluat Merht 326. siithiande them (köttet och
auden) liBffwislikan ok tarfflighin atskilnan (för -adh ?)
SpV 352. — skilsmessa, mädh siälinnas athskilnadh
fran kroppeuom SvB s. 516 (början af \ioO-talet). frän
tolka ändolykt ok lädelika wärldena atskilnadh
(skilsmessa från världen) MP 4: 10S. 2) åtskilnad,
gräns-skilnad. the hade honom aff wällat hans skog ocli
liskovatn i rautaierwi Sffuer deras gamla åthskilnadh
och råerna FMU 3: 250 (1442, nyare af skr.). 3)
åtskilnad, skilnad, skiljaktighet, olikhet, skudha
aat-skilnadhen mällan got oc ont Ilel män 124. ey är
nokotli til atskelnad pa natwrennas wiigna mellen
waar rogh äller winther hwete PMSkv 200. märk j
samma pauli ordhom, swa sighiande, nadhanna
at-skilnadhir (divisiones gratiarum) Sr, ok tha likawäl
är sammi andin Sp V 524. 5) slitande af tvist;
uppgörelse, ten kärlige atskilnadh wij hade iw oss j
mellan ten wi| jacli fasth hölle som en troo
datide-man Mon Dipl Sv 51 (1489).
atskilning (aath-), f. afskiljande, utstötande.
anathema . . . ban fordärffuil[s]e och aath skilningh
GU C 20 S. 22. — jfr ntskiling.
atskipta, v. Jfr oatskipter.
*atskipte (-Skifte), «. ombyte, växling; afstånd.
liwadzske stadzsius ällir timans atskifte (intervallum)
SpV 515.
atskipteliker, adj. jfr oatskipteliker.
at Sköt a, v. akta, fråga efter, bry sig om. med dat.
at hon aldrigh haffiver atsköt gudz ordhom oc
prc-dican Mecht 247. Jfr oatskötandc.
atskötill (aat-), adj. skötsam, företagsam,
verksam. iiegociosns . . . ärandis fuller ok aatskiitin GU
C 20 s. 349.
atskötlika, adv. Jfr oatskötlika.
*atskütnil, f. akt, omsorg, omvårdnad, vård. haff
thina atskötno, ingiwtandis i thorn tliins guddoms
liws SvKyrkobr 336. hwsius akt ällir atskötna (dornas
curam) SpV 209.
atspyria, o. L. åtspörja, tillfråga, part. pret. med
personens dat. medhan oss är atlisportli hwadh Ti tlier
aff vithum Svartb 155 (1375). — förhöra; pröfva, sätta
på prof. abrahe samwith atspörs j sins enda sons diidli
(Abrahe conscientia de morte unici filii interrogatur)
SpV 402.
*atspyrilse (-spðrilse), «. pl. och f. spörsmål,
fråga, mfidhan thu haffwer fanghit mz thiiiom gen-
trBttelikom atspörilsom, thz som thu haffwor äptir
faritli f]pV 496. thiniie atspörilse skuliim wi äptir
ware makt swara til nöio ib 500. een siwlt ok
wanske-likin atspörilse (inquisitio) tarffwas miölkiiine (eget
lacte), ey nakrom groffwom niath ib 567. ib 69, 122.
*atstundare, m. åstundare, som har begär till (ngt),
älskare, som gärna vill ställa till (ngt), ehn onder
höffdinge . . . kalles , . . Hrligssens ättstundare och
fredssens hatiire PMSkr 676 (senare afskr.). Jfr
astnndare.
*atstnndeliker, adj. längtande; innerlig, ther
th ill vtwidge allo ssiue kraffter . . . alle sine
àtstund-elige tanker och vnihogo PMSkr 704 (senare afskr.).
Jfr astuudeliker.
atta (att(h)o), räkn. åtta. attlio resor SvKyrkobr
161. tha siw slåar jn til halff gänget är til atto ÅK
60. tha atto slaar ib.
*attafalder, adj. — *attafaltgöra v. åttadubbln.
octuplare attafaltgöra GU C 20 s. 374.
attartan (aderton), räkn. L. aderton. GU C 20
s. 204.
attartande (artende), räkn. L. adertonde, lagde
iach hauom epter lagen at werriil segh sielff artande
Uppl Lagmansdomb 69 (i493). Jfr halfattartande.
attatiglli (attatighio VgFummT III 7—8: 155
(lSSl). othothyghy Svartb 187 (1385)), räkn. L. åttio.
attatighnnde (ottationde: -a PMSkr 357),
räkn. åttionde.
attiinde (liatunde Svartb 105 (1355). aattonde
Mecht 118. ottandhe JMPs so. otande SkrtUppb
228. otten (i förbindelsen otten dagli), räkn. L.
åttonde. angeli oc archangeli aff aattonde oc nionde
thwem nidhersta cliorom Mecht 118. otten dagli sancte
johannes SvTn. otten dag rorfrw ib. Jfr lialfattuilde.
— attundedel (attende deel. ottande deel), m
åttondedel. een attende doel myndre än eeu half attung
RP 1: 244 (1367). then ottande deelin som lianoni til
hörer i tet hwsit SJ 2: 208 (1482). — attundeluter
(åttonde-, -loter), m. L. åttondedel. thore i sunde,
som atte i hofdhastadhom en fiärdhalot oc en
thridh-iong aff enoin attondalot SD NS 3: 263 (1417). i
braka-staduni 1 attungli, enom attunda lot mindra VKJ 38
(1447). i liiärnawi ägher clostridh 4 attungha jordli i
enom gardh oc en attundalot aff enom attungli ib 23
(1447). ib 267 (1447).
attunger (ottungher. otting(h)), m. L.
åttondedel, åtting. j [1] otting aff j [l] lood saffran Sex
ekon tr 268. — åttondedel af en spann t för en ottungli
ö|lethe HLG 2: 9 (1509). — åttondedel af en tunna?
ber liielz scriffuer fornögdes foro en ottingh sitli egit
pulffuer v i i j [7 ’/j] »lark SSkb 32 (1501). — ättlings
bol, n. 1: 68. åttondedel af ett bol el. en hel gård.
Jfr Vuionmaa, Finlands Fornminnesförenings Tidskrift
27: 96, 100 /.
attunger (aattunger. aatnngher. atungher.
-ar. — i latiniserad form attungus), m. L. en viss
enhet för jordens uppskattning och för jordmåttet. Jfr
E. O. Arenander, Om ättlingen i de Nordiska
landskapslagarna (Språkvetenskapliga Sällskapets i Uppsala
Förhandlingar 1920—192i), hvilken författare anser
ordet eg. beteckna så stort jordområde att derpå kunna
födas åtta kor. wälbornum man herra nicholus swarte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
