Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
banda
87
bardliskäre
ter berend . .. sagde swa: jach wilner thet wäl til goda,
ath fforsta bandet gaar om kring, thermoth skal
for-scripne mester berend haffua tlierres skraa til walborga
messo nestkomande, ok sidan skal en annar anamana(!)
henne j santa embetidh, builkin som ther tilskickadher
wordher STb 2: 60 (1484). ib 3: 229 (1-495). samma dach
aunamade mester peyter bordskereembetess skrana til
sigh niedh förste bandit ib 4: 56 (1505). samma dach
sades fore retta allom arstoni j 6taden, ath huilken
aff tliöm första bandit bryter, böthe xij (12) marek
ib 3: 241 (1495). statzsens arst til första bandit StÅmb
123 (1491). ib 120 (1490), 80 (1466), 82 (l466), 84 (1467),
85 (1468) etc. til stadzsens bandh: mester claues ib 125
(1492). — Jfr agate-, banz-, broka-, drövilsa-,
fata-, forriidhilsa-, frids-, fii-, gran-, gul-,
hals-, liamar-, handa-, har-, hatta-,
hiona-lags-, h i iii m-, hnnda-, kar-, korel-, korola-,
manna-, pater noster-, piirlo-, qvinna-, räf-,
rakka-, saltara-, silf-, silke-, silkis-, sorgha-,
sparra-, ströninga-, synda-, tunno-baud. —
*banda haki, m. bandhake. the (o: ffiscaraua i
salto-siön) skola haffua j sinne kista yxe, bandakniff,
banda-liaca Arnell, Brask Bi1 29. — »banda kniver, m.
bandkniv. Arnell, Brask Bi1 29, se banda liaki.
banda (-adhe), ». förse med tunnband, rensa oc
banda väl thin saltakaar, ath maten ey fördorffves
Brasks Cal 271. tynnabindaren för öllefathen han
bnn-dadhe V KU 2 (1539). ib 73 (1553), 89 (1557). HLG 3: 113
(1528), 114 (1528), 126 (1529).
*bandstaki, m. bandstake. raadlie til ... II0 (200)
bandstacha til gordzins twnnor Arnell, Brask Bi1 28.
banér (-ir), ». 1) banér, fälttecken, sancto
erics baner (d. v. s. riksbaneret). BSH 4: 196 (1495).
— bildl. thätta (Kristi kors och ord av Kristus)
wari mith ban ir, min wärn, oc min skioliir SvB
506 (uoo-ialef). Jfr 8igherbaner. —
*banerafö-rare, m. [Mnt. bannervorer] banerförare. PMSkr
130. — ’ banersmail, m. krigsman som har sin plats
framför el. vid baneret, antesignatus . . . banersman
antesignarius GU C 20 s. 26. fferentarius banerzs man
sliongare oc skyttha ib s. 261,. Jfr banerman.
"ballerinan, m. banerförare, draconarius (eg. bärare
av ett fälttecken med drakbild) . .. banerman GU C 20
s. 201. Jfr banersuian.
bang (bongh), ». oväsen, oro. drykkinskapin är
fullir mz baugh (ändrat till bongh) ok rop
(tumul-tuosa [est] ebrietas) SpV 218.
*banga adj. Se Sdw. 2: 1195.
banga, v. — reß. bangas [Sv. dial. b&ugas]
larma, väsnas, storma, rasa. ee liwar the bangas mote
gudz tro Hel män 184. hwar affwndin banghas
(bac-chatur) wthan järn S/>F 150. bangas ok wandas mz
biouomen ib 364. — storma, vara upprörd, hwar . . ,
räddhin bangandis samausäthir onth komaskolando
(timor ßuctuando futura mala depingit) SpV 150.
bangsamber (bongh-), adj. orolig, bråkig,
se-diciosus . . . qui sedicionem facit bonghsamber GU C
20 s. 561.
*bankerer (banoherer), m. [Mnt. banker, [-bauké-rer]-] {+bauké-
rer]+} bankir, jag haffuer anamet oc wtsath
beBkede-ligom man victorio zelonis baucherer i room . . . fira
clenodia for attatya ducatis SvSkr 1: 39 (1504, Brask).
banna, v. Jfr förbanna.
banuan, f. bannande, svärjande, mz . . . idkeligha
bannan ellir swärian om gudz dödh pino ellir licama
SvKyrkobr 343. SkrtUppb 211.
bannilse, n. pl. förbannelse, ondhe män födha
barn ij bannilsoni niedh fulom lusta ok ondhe akth
SkrtUppb 216.
baiisätia, v. bannlysa, alla the som thessa
fore-nämpda ilgerningia . . . dyrffwis ath göra . . .
bau-säthiom (excommunicamus) wi Gummerus Syn-stat 26
(senare hälften av UOO-talet). — part. pret.
bansat-ter (-sätther), bannlyst, böþ . . . bansattu folke
vttaf kirkiu ganga Saml 84: 278 (början av
1300-talet). — förbannad, anathema sit han wari ban
sätther GU C 20 s. 22.
bar (baar. -ar), /. bår. gestatorium . . . baar
GU C 20 s. 314. lasse smidh giordhe iärnen vppa
baren HLG 2: 17 (1510). acta baara balior oc trog Brasks
Cal 266. — Jfr färdhabar.
bar (baar), adj. 1) bar. — kal, obebyggd, ena
bar yrtegardz tompt SJ 2: 179 (1490). STb 3: 135 (1493),
275 (1496). HLG 3: 150 (1507). — bar vinter, barvinter.
swa lenglie thenne bara winther staar HSH 17: 78 (1523,
Brask). — bar himil. wndhir baran himinil (sub ære
nudo) SpV 82. GU C 20 s. 197. 2) obetäckt, utan
skydd. Jfr Sdw 2: 1195. 4) ohöljd; bar; ren. Jfr
Sdw 2: 1195. — Jfr opinbar.
Äbar, adv. Jfr Sdw 2: 1195.
♦barberare (-ere. bard-, barbeyer STb 3:
237 (l495)), m. [Mnt. barberer. Fr. barbier. Senlat. [-bar-barius]-] {+bar-
barius]+} barberare, barberare Arnell Brask Bi1 8.
ha-nis bardberare STb 1: 238 (1480). diderich barbeyer
STb 3: 237 (u95). — Jfr bardliskiirare.
*bai’dil (baard. -ar), m.f skansverk!, av såväl
belägrande som försvarande till skydd använd
ställning av trä f, i syn. dylikt skydd kring kanon,
kanonskydd? Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 63 /. iij (3) mark
som han hade giffuit timbermannom pa barden SSkb
29 (1501-02). vtgiffuit timbermannom for barden then
stora ib 30 (1501-02). suman löper xvij (17) mark pa
then stora baardon ib. bönder fornögdes meth j (’/>)
mark fore ath the hulpo baardeu fram til slottit ib.
fore baarden pa torgith stode techtes ib 31 (1501-02).
fornögdes her nielz scriffuer meth twå mark fore
barden fore norre porth ib 33 (1501-02). v (5) men
som eldon tendhe pa baarden wijdh slottit v mark
fi 34 (1501-02). X ore fore ij (2) barda fördes vestan
til ib 79 (1502-03). — Jfr byssobardh.
bardhskärare (bardaklärare.
baardskiä-rare. barskärare. barskärere SJ 2: 262 (1494).
bardskerer. barskerer SSkb 185 (1505-06), 258
(1507-08). bordskerer SSkb 111 (1503-04), 306 (1598-09),
347 (1509-10)), m. barberare, fältskär. STb 1: 385 (1482).
VKU 77 (1554). — ss tillnamn. SJ 2: 24 (1476).
SSkb 9 (1501-02). Jfr bardhskäre, barberare. —
*bardhskärara hus, n. hus varest barberare utöva
sitt yrke, rakstuga, barbitondium . . . baardli
sker-ningh ok baardh skärara hws GU C 20 s. 50. —
»bardhskärara äinbite (bardhskarare [-embe[te],-] {+em-
be[te],+} StÄmb 238 ("1544)), n. barberarnas skrå. StÅmb
238 (1544).
*bardhskäre (bord-, -akere), m. [Mnt. bart-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
