Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bardhskärniiig
38
liarn
schere] = bardhskärare. hinjik bardskere STb
3: 273 (1496). ib 4: 14 (i504). — »bardhskära
äm-bítÍS skl’a, f. barberarnas el. fältskärernas
skråordning. samma dacli annamade mester peyter
bord-skereembetess skrana til eigli medh förste bandit STb
4: 56 (1505).
»bardhskärniiig (baardhskerningh),/.
skäggklippning, rakning. GU C 20 s. 50.
•barfatöker (-fatiger), adj. utfattig, utblottad.
Troj 291.
barfridher (-freder, -fred), m. Sdw t: 78, 2:
1195. överbyggd fårsluga, betäckt gång. Jfr Dahlgren,
Glossarium 48. atrium förstoffuo ok barfred GU
C 20 s. 42. porticus . . . vakenliws ok barfreder ib
S. 470.
»barfrost (-frösth), n. [D. barfrost] barfrost.
laat hugga thin aars ved första barfrost Brasks Cal
272. vi finge i vaares aff barfrösthz skade pa wora
örther HSLI 14: 70 (1525, Brask).
»barhofdhadher (-hwffdad), adj. barhuvad.
Troj 222.
»bark,/..’ se Sdw 2: 1195.
barka (bärka: -ad- HLG 3: 95 (i52e)), v. 1)
barka, taga barken av (ngt), avbarka, engen . . . barke
timber vtan loff STb 1: 465 (burspr). rii (7)
arbe-tiskarla, som barkadhe timbreth HLG 2: 6 (1509).
en arbetiskarl, som barkadhe sparranar ib 15 (l510).
ib 104 (1519). 2) barka, lägga (hudar) i barklag,
garva, låte milnta om hösten ij (2) vxahuder oc barka
vj (6) vxahuder oc vj (6) kohnder Arnell Brask Bi1 28.
v (5) barkede huder HLG 2: 107, ib 3: 95 (1528), 106
(1528), 117 (1529). — Jfr mosbarkadber.
barkare, m. garvare. GU C 20 s. 99. StÄmb 19
(1430), 22 (1432). HLG 3: 123 (1529), 130 (1529).
barker, m. Jfr före-, hudha-barker. —
*bar-kasliidlli, m. och barkaslttdha? /. barksläde, släde
med korg av flätad lindbastJf r SAOB B 329-30.
barka-sladha Urk. fr. 1499 enl. uppgift av riksarkivarien E.
Hildebrand, barkasläda Bergström, Arb Kr 1: 156.
— »barkastötare (-stöter STb 3: 425 (1499)), m.
barkstötare. peder japsson barckastötare STb 1: 370
(1482). ib 417 (1483). ib 2: 20 (1483), 3: 425 (1499), 472
(i5oo). — »barkastötirska (-erska), /.
barkstö-terska el. barkstötares hustru, barchastöterskan haffuer
jntet at sware til jernit STb 3: 470 (1500). — »barks
laglier, se barklagher.
»barkbolt, n.t se Sdw 2: 1195, Dahlgren, Glossar
rium 48.
»barklagher? 1». saftbalsam, balsam beredd av
den saft som utrinner vid inskärning i barken av
balsamträdet (särsk. balsamodendron opobalsamum).
oppo-balsamtim . .. oppobalsamus barkslager (trol. för
barklager,) GU C 20 s. 884.
banna, v. väcka medlidande el. ångest hos (ngn).
— opersonl. med dat. el. ack. känna medlidande,
förbarma sig. mik barmar ower thätta folkit MP 4:
135. — känna el. erfara ångest, tha barmadhe the (för
thet?,) konungx dottirenne swara MP 5: 176, — Jfr
förbarma.
»barmhärta (-hyärt(h)a. -ar), v. —
barmhärta sik, förbarma sig. at . . . Hugin aff os
barmhärta sicli ower therra sitila SD NS 3 : 618 (1420).
som sik vil ey barmhyärtha offuir then fathigha MP b-,
59. ib 22.
barmllärtelika (-lige), adv. barmhärtigt, med
förbarmande, gwdli ... se barmhilrtelige til hans siel
Mon Dipl Sv 54 (1486).
barnihiirtogber (-härtich), adj. MP 4: i64.
hon war storlika barmhiirtich aff sik ower allom them
som nngan wandlia lido ib 165.
barmbiirtogbet (-hyärtogheth MP 6: 208.
-hyärtokhet. -hyärtokhetena ib 40.
-hftrtic-het ib 4: 73, 163), /. barmhärtighet.
»barillilse, f. el. n.pl. förbarmande, jomffru maria
. . . ful mädh barmilse SvB 346 (1400-talet).
barn (gen. bars Sp V 317. med art. barssens
JMO 96), 11. barn, avkomling. hwilkin . . . mangh aar
gladdis mz hänne ok for bars tukka (gratia prolis),
swa länge at han aff qwinnonna swiilc bleff forradhin
SpV 317. ewe barn, människa. SkrtUppb 184. — barn,
foster, ganga niädli barne, vara havande. MP 6: 55.
göra mädh barne, göra havande. STb 2: 138 (1486).
— Jfr adlialkonu-, brodhor-, dottor-, döpis-,
frillo-, gud|i-, giita-, hitto-, hor-, bärra-,
prästa-, stiup-, systor-, systkina-, äske-baru.
— barna ar var, m. pl. L. bröstarvingar T ath wi
skilghioms aath wthan barn äller barnarfua (trol. för
barna nrfuaj SD NS 3: 376 (1418); jfr Sdw 1: 79, 172
och SAOB B 382-3. — »baruabordll, n. det bord i
ett kloster eller fattighus där barn och tjänstefolk
utspisades (innebärande en lägre klass av utspisning,
motsats: herrabordliit,). huilket hws hustrv cristin
• . . inedh sigh jngiffuit haffuer j helge andz husit til
eth frit brödh j sin ]iffs tijdh viidh herra bordet
medh xij (12) mnrk rede peninga och ena piga vijdh
barnabordet STb 4: 88 (1505). — barna bundill
(barno- SD NS 3: 3 (1415)), p. adj. L. förenad
genom barn (om äkta makar). SD NS 3: 3 (1415). SJ 2:
3 (1474). — »barna del, «. den del av egendom som
tillhör en avlidens minderåriga barn. hans fader
broder jusses barnädeel är vndan skilt FMU 4: 93 (omkr.
1455). Jfr barnagods, -piinningar. — »barna
fasta, /. fasta ålagd ss penitens för av våda (ss gm
kvävning) begånget dråp av barn? förwerffwa nokra
affgifth oc careuas til them som komma j manwikth
äller barnafastho PMBref 328 (i518). — »barna
llnger, m. barnfinger, tiokker som en barnna fiugher
PMSkr 508. — »barna forstandare, m.
förmyndare. STb 3: 79 (1493). — »barna folster, ».
avkomma. hel hälagli jomfru ... som barna folster ällir
affödho forsmadhe SvB 369 (början av 1500-talet).
Jfr Sdw i: 79 barna foster. —
»bariiafrani-fostra rum, n. barnhem, barnhus, bephotropheum
barneframfoostra rwm GU C 20 s. 53. —
barnagods, n. L. barngods, minderårigas medel, horman
kroffuittes barnagotz och peninga STb 3: 77 (1493).
SJ 2: 235 (i493). Jfr barna piinningar. — »barna
kiurtil, m. barnkjortel. STb 2 : 303 (1488). ib 3: 101
(l493). — »barna koppa, /. barnkoppa, koppa hos
barn. salltt medh oxa talgh doger läggie pä. barne
kopper PMSkr 639 (senare avskr.). — "barna lat,
n. pl. barnsligt beteende, at , . . christi vicarius ällir
capellan, siar sik lösan, farande mz barnalatliom, käthe
ok löshet (excessu juuenilis lasciuice) SpV 238. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
