Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beniärkelika 47 beqväma
bemel:te maijla godz FMU 4: 302 (omkr. 1466/ — Jfr
höghbeinälter.
*bemürkelika (-liga), adv. synnerligen, hon är
. . . bemärkeliga lärd j kondster Troj 46.
beillärkia (-märka), v. 1) teckna, märka,
utmärka. o nienniskienne siel, bemerkt (insignita) medh
gudz bylette J Buddes b 163. S) betyda, vliies . . .
grundade j syn hog hwad han (drömmen) skulle
bemärka Troj 307.
ben (bön STb 2: 54 (1484)), «. 1) ben (os).
kunne thet ther lyktes med at the danske oc severiin
drogos om eth been oc then trcdie lope til skogen
med et HSH 14: 26 (1525, Brask). — Jfr bak-, giiddo-,
hals-, liiorta-, hönsa-, kin-, vinga-ben. —
»bena fulder (beena fuller), adj. full av ben. osseus
. . . beena fuller GU C 20 s. 394.
*bena, f. bena, hårbena. aff iässens ältar benonna
lokka (a verticis cesarie) oc til nidhersta thins fodz
ylia JMÖ 185.
benadlia (impf. pass. benaddes STb 3: 191 (1494),
299 (1496), 352 (1498); ib 4: 119 (i506). benoddes ib
3: 356 (1498); ib 4: 149 (1507). part. pret. -adher: ».
-at. benadder STb 3: 3 (1492). benadher ib 222
(1495). benodder ii 4u (1498). pl. benodde <6 4: 20
(l504)), v. benåda, bevilja försköning från el. lindring
ac straff, therfure blef)’ hon beuadet, ath
milsigian-din bad Ii fore henne STb 1: 328 (1481). ib 190 (1478).
benoddes lasse joansson kölhiuangare fore drapit,
stadzsins zack euskyldth STb 3: 356 (1498). ib 411
(1498). — benåda (ngn) till (ett lindrigare straff),
med prep. til. eptlier malsegiandes bön benaddes hon
til stupan STb 8: 191 (1494). ib 4: 119 (i506). — med
prep. pa. alle vynmen zathe til v.j (6) mark liwar
thera, benodde pa iij (3) mark STb 4 : 20 (1504). ib
149 (1507). hakan aff westheraarss zacher och
benadder pa x (10) marek ib 3: 3 (H92). ib 299 (1496), 356
(1498). fiskara drengen, kussens drengh j heel sloch,
är benadher pa myn herres och stadzsens zack x (10)
marek eller mysta handena ib 222 (1495).
*benadhin (benaden), adj. benådad (till), then
sachöre, lauréus kötmangar war benaden pa STb 2:
194 (1487). Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 80.
*benadhning,/. benådning, lindring i ådömt strnß.
ban schal ey vntfly, förre en han om then zack
for-lichter är medh kongen ok staden epter tliäris
be-nadningh STb 3: 162 (1494).
benala, v. nalkas, närma sig; begiva sig (till). —
benala sik, d. «. Se sdw 2: 1197.
*benbrytare (been-), m. benbrytare. ossifragus
. . . been brytare GU C 20 s. 394.
benbäria, v. L. kasta med (djur)ben, kasta på
ngn med (djur)ben. Enligt Axel Kock, Ark. f. Nord.
Fil. 24: 179 /.
*benediktus, n.f med ordet benedictus börjande
lovsång (jfr Geete, JMÖ LV, 285J. tha magnificat j [-apjtan]-sangen-] {+apjtan]-
sangen+} oc benedictus j ottensangen swngit är AK 58.
*benkalver (been-), m. vad. ban (stridsmannen)
skal . . . ha|fwa ... ey mykith tyokkan beenkalff aff
kftth (suris et pedibus non superflua carne distentis)
PMSkr 125. — Jfr benkal ve Sdw 1: 93.
"benkista, f. benkammare, benhus. Ordsaml. ur
Arboga Tankebok (hos Bergström, Arb Kr 156/
benlösning (-löaing), /. L. lossande och
uttagande av benstycken ur sår. swen nielsson . . , zaker
xx (20) [marek for] eth saaremaal han slog olaff
olssön i hoffwdet, och ther kom be[n;lösning vtv, oc swa
xxiiij (241 marek fore tw saaremaal, som ecke kom
ben-lösning i STb 1: 85 (1477). — särskilda böter som utom
böter för själva såret erläggas för vart ben som
uttages. hanis wärkmästare vi (6) mark, y (5) öre et
i (1) grossa oc benlösing, för blodhwite ban hyg
ho-kon magnusson (orden v öre t. o. m. benlösing synas
vara senare tillägg) JTb 40 (1463).
*benoglier, adj. benig, ossosus . . . benoger GU
C 20 s. 395.
*benvidlier, m. [lsl. beinviir] benved; evonymus
europæus Lin.! Jfr SAOB benved; Lyttkens, Sv.
växtnamn s. 588 f. spelignum beuwidh Växtförteckn.
fr. medlet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot.
Bd 3 nr 14 t. 8.
*benäglinillg,/. benägenhet, tess gode benigniiigh
och gönstoghet HSH 24: 22 (1512).
benämna (-nämpna), v. 3) förordna,
beordra. ban . . . mener en dels, ath honom ther wdi
förstakkot skeer, ath hau bland andra goda män . . .
skal altiit först benämpnas i rikesens tiänest BSH 5:
304 (i508). — Jfr forbeiiünider.
beplikta (-adhe), v. förbinda sig. tet beplicter
jag . . . luinoni kiere broder diderik wesfaall . . . ath
hölle obrutlige SJ 2: 257 (1491). tha beplictede ban j
alle the gode herres nerwaren, at han wille theris
scade vpresa oc vpfylle medli sit egit jordagotz ytan
hinder STb 3: 343 (1497). ib 344 (1498). — beplikta
sik, förbinda sig. bepliehte wii oss baade oppe holla
liwat som ther tiil behörligt är SJ 2: 257 (1494). STb
1: 211 (1479).
*bepliktan, /. förpliktelse, förbindelse, är nokor
batzman fatigher, oc gärna betala wille, aff honom
skal skipareu taka loffwans män oc bepliktan ath
betala honom jnnan wissan dagh PMSkr 90.
bepliktogher (beplektoger), adj. pliktig,
ob-noxius . . . beplektoger. GU C 20 s. 369.
beprydlia (part. pret. beprid Troj 37), v. pryda.
Troj 37.
*beprydhelika (-liga), adv. prydligt, nar thetta
tabernachell war redha bygde the mästera eth wyrk
wtan till om kring aff ebanj trää ganska beprydeliga
Troj 189.
*beprydllilse (-else), n. pl. prydlighet, prakt.
sängakamaren som j största beprydelsom war Troj 17.
*beprÖvelika (-liga), adv. av giltig orsak, med
skäl. hwlken är thän aff oss som bepröffweliga
(pro-babiliter) kan rädas om wij tågom tiill wakn oc wäria
Troj 51.
*beprÖvellker (-lig), adj. giltig, aff rätta
na-twrliga oc bepröffweliga skäll (probabili ratione)
Troj 49
*bepudhra (-adher), v. bepudra, beströ,
kalua-huffuet sudet medh salt oc vatn oc hiärnen bepudrath
medh ingefära Sex ekon tr 271.
*beqvälma, v. kvälja, plåga, hwro j beqwälmen meg
mz edra otrohetz oc grymlietzs dyrffwa Troj 247.
beqväma (beqwamma), v. — "beqväma sik,
lämpa sig, bilda sig till överensstämmelse med (ngt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
