Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heqvilmber
48
berätta
wisdommen, aff hwilkom hogliin görs fagliir ok läris,
sik beqwämmande (informatur) ti] dygdhenar SpV WI.
— refl. beqviiinas, jfr obeqrämas.
beqviiinber (ack. sing.f. beeqwemma Mechnei),
adj. 1) skicklig, i stånd (till), gudhz ordh the
göra oc siälena beeqwemma til dygdher Mecht 267. —
(?) the som en tidh äru oplystlie ... ok äru to
lika-wäl falne ällir bequäm[e] (et prolapsi sunt; orden ällir
bequäme ha tydligen tillkommit genom missförstånd)
SpV 450. 2) foglig, vänlig, mild. j allo thino
liff-werne, drötfwelsom, fatighdom, ok sorgh, tha war thu
allnn tiid aldhrasiäuasta ok spakfärdhugasta ok
be-qwäm ok thulughasta SvB 268 (senare h. av U00-talet).
— Jfr obeqvämber.
beqväinelika, adv. Jfr obeqvämelika.
beqviimeliker (beqwemmeliker, -llgli), adj.
1) passande, lämplig, med dat. enkte beqwemmelikarin
(aptius) är jomfrunne än enhetin SpV 501. 2)
foglig, mild. thu war aldhra beqwämelighasta, bliwghasta,
thulughasta ok ödhmiwkasta SvB 268 (senare h. av
i4oo-talet). — Jfr obeqviinieliker.
*beqväinlikhet, /. Jfr obeqviimlikhet.
*beqvälllOgher, adj. skicklig, stånd (till),
be-qwämoghe til dyghdhelikhet SkrtUppb 119.
ber, «. Jfr taffel ber.
beradh, n. Jfr yiilberadh.
beradha (bö- SD NS 3: 166 (i4i6), 230 (1417).
part. pret. beradhin. berodhin. beradder), v.
taga el. begära i betalningf beradhe (möjl. skrivfel
för bogäradhej raadet engte meer alf them fore
taff-lana än then halffua deelin i han is laurenssons belte
STb 1: 41 (1475). — part. pret. som har beslutat,
betänkt. swen beltare . . . bekendes sigli wäl beradhen
ware medh sin kiere hustru rad godwilie och
samtycke at han sin gard soldhe SJ 2: 211 (1492). —
överlagd, övertänkt, meth myn frii willia och böratlina
hoog SI) NS 3: 166 (1416). Vårfrup 133 (1442). Svartb
192 (1386). STb 2: 194 (1487). mäd laugo beradna modlie
offwer wäydbe (han) liwro han skulle opbyggia troyam
jghen Troj 36. — Jfr fulberadder, välberadhin.
beradlilika, adv. Jfr oberadlilika.
beredha (bi- VgFommt JU 7-8 s. 153 (1377). by-
ib s. 149 (l37o)), v. 1) bereda, göra i ordning;
utrusta. Se Sdw 2: 1197. 2) betala, hwilikh godz
han hanom satte for twå marker ok femtighj ath
be-retha j oxsa ok koo Gadolin Pants 277 (1383). till thän
dagh hanom the forsaghdo penniiigha beredde äro ib.
skal ban berda (för beredn) jonis olafsons galdh (för
gäidhj Svartb 3eo (i437). — Jfr viilberedder.
*bereva (-adher), v, [Mnt. boreven| ombinda el.
omvira (med rep el. med band av annat slag), förse
med (tunn)band. fatidli var ey bereffuat STb 3: 328
(1497).
*bergeld (bergel), «. [Mnt. bergelt]
drickspenningar. Skotteb 453, 457 (1471-72; Kämn).
*bergerflsker (bergera-, bergira- Sex ekon
tr 270. bärghare- HLG 2: 29 (1512).
berware-STb 1: 255 (1480). berwene- Skotteb 474 (1473; Kämn).
bärfvene- Bergström Arb Kr 1: 156. bärne- VKU
44 (1545)), ra. [Å. Ban. bergerfisk. Mnt. bergervisch]
fisk från Bergen, norsk fisk; klippfisk; stockfisk. liinc
(d. v. s. av utförselorten Bergen) verius hoc genus pis-
ciuui bergorfisck vulgari gontis idiomate vocatur, et 11011
stockfisck Ol. Magnus Hilt. de gent. septentr, l. 21 c 2.
wcl blötth bergira fisk Sex ekon tr 270. bergera eller
baggafisch med smör oc löök Brasks Matordn i. i (1)
tunna berwarefisk STb l: 255 (l480). viij (g)
berger-fiska for j (1) mark Skotteb 395 (1465; Kämn). ib 370
(1461; Kämn). vij (7) öre for xx (20) rochar, ij (2)
bergerfisk ib 375 (1462; Kämn). ii (9) öre fore riij (g)
berwene fiska ib 474 (1473; Kämn). HLG 2: 29 (1512).
— Jfr bärenflsker Sdw 1: 173 ävensom
bagga-flsker.
bergning, se biiirglining.
*beridha (-rydha), v. 1) (eg. ridande
genomfara; ha tillsynöver, förestå, förvalta;) underhålla
krigsfolk i (ett slottslän), sporde . . . wor kere
hö-uitzsman otto torbiörnsson til, om än han hade faath
honom land ok län til elffwensborg swa myket, ath
han mötte beridhat inedh effter skäliga fortärning
STb 1: 17 (1475). 2) [Jfr Scliiller-Lübben beriden]
om fartyg, bringa ett fartyg i ett sådant tillstånd att
det rider för ankaret, förankra ett fartyg så att det
rider i stormen. — vara beridhin, vara förankrad;
ligga och rida för ankar, lian luth taga the hästar
w the skyppon som fr ij wara oc beridne for stormen
(jfr lat. a nauibus que a venlorum rabie salve euaserant)
Troj 112. — beridha sik, lyckas förankra så att
man kan rida för ankaret i stormen, stort lnwln kom
olTwcr hymiiielen oc stor liwng eld oc tordon rägn
oc stykkande storm at the jnthe kwnne berydha siig
Troj 73. Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 82 /.
beropa (impf. beropthe Arfstv 52; Troj 168), v.
1) ropa. laath agamenon forkynna offwer allan hären
mz beropande röstli ath allan hären skulle fursamblas
Troj 192. 2) utropa, omtala, hon beropthe syn sorg
mz klagande rösth Troj 168. — utropa, högt el.
uppenbarligen förklara, med två ack. berope sik otrolikan
at hon aldrigh haffwer atsköt gudz ordhom (se reum
proclainet quod verbo Dei nunquam ut debuit intendit)
Mecht 247. 4) anklaga, beskylla, utslunga
beskyllningar mot. her thure förhastade sik ather j gen
thär pa mik ok beropthe mik thär saara Arfstv 62
(1461).
*bersk, n. [Jfr Mht. bernisch] ett slags tyg (från
Veronal), alin bersk ... vi ore Linkbiblli 2: 211 (l52S).
bertrani, /. Se Sdw 2: 1107.
*bervare-, bervene-flsker, se bergerflsker.
*beryggia, v. rygga, thenne gaffuor oc löfft . . .
beryggiä Svartb (Skokl) 539 (1479).
berykta (-rikta, -at), v. bringa (ngn) i ont
rykte, thet wäl oc orät, som ärkebiscopen aff vpsala
liawer oss giort och beriktat os meth SV NS 3: 44
(1415). — Jfr oberyktadher.
*beriidda (beredde), v. rädda, sköt ernest ey
pa nagan c]oster frydh eller pa nagat, thet han villo
sit liff medh liielpe eller beredde STb 4: 79 (1505).
Jfr Sdw 2: 1197.
beriit, n. Jfr Branting, Textil skrud s. 123.
beratta (bä-. pres. biräter FMU i: 350 (1374).
impf. birette sn NS 3: 493 (1419)), berätta,
omtala. FMU 1: 350 (1374). SD NS 3: 198 (l41«), 491 (1419).
STb 1: 3-’2 (1481). — berätta sik, gà till den heliga
nattvarden, alle conuentzsins persone the sik äpter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
