Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biti
62
binginiol
biti (bethe), m. L. bete, hörntand, fämthe aaritli
börjande misther han (hatten) bethana thet ärw
tän-dher som kallas caninj PMSkr 230. ib 222.
biti, m. beta, munsbit. Jfr brödlisbiti.
bitidha (byttydha MP 5: 67, 86. bittiden STb
1: 463 (1476; burspr). bittidhan. betiden.
bety-den. komp. bitidere. bytidere. bittidaren),
adv. 1) i tid, i råttan tid. huar man gilfua sit
skot ut betiden STb 1: 438 (1460; burspr). them som
warder dagxuerke tillsacht, the komma betyden ib 454
(1463; burspr). ib 463 (1476; burspr), 483 (1481; burspr).
— i tid, i god tid, snart, ban ville byttydha
kunn-oglia wärldhinne medh hwat wiirdhe bon skulle wara
frälst MP 5: 86. mik tyckte radh wara, athe forlikto
sik bittidhan medh honom STb 1; 396 (1482). 2)
tidigt, thäs bittidaren qwistana alfskäras, thäs flere
grena (quanto maturius detonsa sint, pius materia)
TMSkr 318. — tidigt på dagen, bittida, om
langafas-tana ringe til sextam vidh ix oc saman til
högmes-sen widh x wtan (o: men om) lästen eller epistola
ära nogot langa maa clokkaren bytidere ringe AK 60.
ib 61.
bitning, f. Jfr abitnlng.
*bitrande (betrande), p. adj. bitter, förbittrad.
detraccio är een betrande (mordax) kära fore andrum,
mothc them hwilkins äro ällir hedhir han astwndar
at minzska, som kärer SpV 141.
bitzare (biszare. bissare. bissere), m. bis-
sare, (hov)funktionär som närmast hade att tjänstgöra
som förskärare och som för övrigt hade att övervaka
toffeln och vad till den hörde. Jfr Hildebrand Sv.
Med. 2: 264. cristier bagge archepiscopsens bizsare
HLG l: 76 (l47l). alle smasweua . . . , tilstädis ära,
vthan mestersmaswen, skänken oc bissaren Arnell
Brask Bi1 32. smaswene fforvten niestersmaswennen,
biss (för bissaren) oc skenkeu bör elle os bastoffue,
naar wi bade ib. Jfr undirbitzare. — *bitzara
dnker, m. duk som bissaren har till sitt förfogande.
underbiisser bör om lögerdaxafftenen bisserakniffua oc
bisseraduk Arnell Brask Bi1 31. — *bitzara kaka
(-kaga), /. [Jfr Ä. Nysv. bisssrebröd] brödkaka
tom bissaren har att skära för husbondens tnffell
underbiisser bör om lögerdaxafftenen . . . swa månge
bisserakagwr, han torff til ij daaga Arnell Brask
Bi1 31. — bitzara kniver, m. förskärarkniv.
Arnell Brask Bi1 31.
*biudll? annu[tit]are biwdh ok nogli tekn gilfua mz
ögom GU C 20 s. 25.
bind ha (impf. bödh. biudde STb 3: 71 (1493)),
v. 1) framräcka, hålla fram. sanctus johannes . . .
bödh en kalk til hwaria enne syster mwn (calicem
singularum ort apposuit) Mecht 28. swa biwdhir thät
(barnet) tliik niwnnen at minnas widh tik SkrtUppb
269. — framlämna, avlämna, stoodh her göstaff
karls-son och bödh her i rettin pa aar och dag i stadzsins
göma gwl! och si 1 ff, som honom var affsagt i
herredagin i strengenäs foro eth landzgotz STb 1: 135 (1477).
4) bjuda, erbjuda, göra förslag om. ath han ey bödh
hans hustrv swa dana forsmelek STb 3: 13 (1492). han
sade sicli jugen fletie biwdhe, vtan bödh han heune,
tha war tet ey hans alffuer ib. ib 12. — bjuda,
erbjuda, avgiva el. göra (ett bud el. anbud), huilkit bodh
hon hade medh witnom bodit jon kötmangaia SJ 2:
138 (1489). engen hadde budet byrdebwdh i låge tiidh
UpplLagmansdomb 65 (1493). SD NS 2: 696 (1413). —
uppbjuda, hembjuda till inlösen, tha bödh elaff
skomakare en gard iij:e (3:e) tiidh STb 2: 168 (1486). S)
bjuda, inbjuda, tha the budha (for biudhaj thora
wäner til bordh mz sik Mecht 380 (variant i hds. fr.
1520,). 9) bjuda, befalla, låta. bjudhill lilich heroni
scriffvit (låten härom skriva till mig) eth ofortölfrath
swar igen FMU 3: 218 (l44l). — bjuda, befalla, med
prep. ivir. thu jhesu som makt hawer at biwdha
off-wer thenna soten: miskuuda os, oc gör os helbredha
MP 3: 375. — vända sig (till ugn) med befallning el.
begäran, förfoga över (ngns tjänst); i slutet av brev
[jfr Mnt. beden] med prep. til. bjwden til mik som
til idir gode wen FMU 8: 70 (1434). ib 88 (1435).
10) uppbåda. Sdw 2: 1199. tha bödh konung erik ouer
alt sitli rike bade riddare ok riddare like RK 1: 89.
(Jfr II. Pipping, Kom. till Erikskr. s. 101). — billdha
sik, 2) söka, forsöka, understa sig. widhorkendes,
thot han bade swa illa forseeth sik och sagdes äldre
vilia noghan tiidh bogera ath (för eller?) biwda sik
noghat framdeles meer ath sittia i radzstulfwne STb
1: 32 (1475). — bindha fram, komma fram med.
ey lät än thän gamble örmin af at biwdha fram siua
cloka fundir Hel män 225. — "biudha i geni,
erbjuda, erbjuda till lösen el. återköp etc. Se bidhia i
gen, jfr Ark. f. Nord. Fil. 48: 89 /. — bindha til,
försöka, göra ett försök, göra (så gott man kan el. sitt
bästa), akte vi nu dragé genost hedhnen aat vastena
genom östra horede, hvar oss thetta oföre thet ey
betager vi vele docli biude til thot beste HSH 14: 87
(1526, Brask). — bindha sik up, rikta sig uppåt,
uppstiga, rökin aff cayns tyondh gik strax nidhir
modh jordhinne, ok bödh sik jnthe op MP 5: 15». —
Jfr äter-, for-, fram-, hem-, igen-, ivir-, lagh-,
til-, up-, upa-, ut-biudha, ävensom
giistbn-dhin.
biudliare, m. person som bjuder el. befaller, person
som har makt att befalla, sigh mik. hwar är thän som
ey wil nw häller haffwa sin forman swa som thiänara.
än swa som biwdhara SkrtUppb 41. o tu jhesu som
bywdare är ower thenne soten. miskunda os MP 3: 377.
a fämta daghonom äptir biwdharans (jubentis) bwdh
ok wilia, framkomo skapad ha foghlana SpV 374. — Jfr
vardhbiudhare.
*biudhning, f. bjudande, befallning, ey höffwis
mik biwdhningänna (jussionis) ordh ällir makt Mecht
109.
bing (biwgh. biuk. bygh HLG 3: 95 (1528)),
n. bjugg, kom. ordeuni . . . biwgh GU C 20 s.
388-ordeacius . . . tliz aff biuk är ib.
»biuggröter, m. korngrynsgröt, kornmjölsgröt.
pthisana . . . biugsaadh ok biugmater ok biuggröter
GU C 20 s. 499.
*bitlglialmber (bywg-), m. kornhalm. PM
Skr 424.
*biugmatcr, m. av korngryn el. kornmjöl beredd
mat. GU C 20 s. 499.
biugmiol (byögmyöl sn NS 3 : 406 (l419,
gammal avskr.). bigmyöl HLG 3: 123 (1529)), n.
kornmjöl. SD NS 2: 336 (1410). ib 3: 406 (1419, gammal av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
