Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biugret
biärghnlng
skr.). HLG 3: 128 (i529). — »binginiols kly (biwg
myöls-), n. kornkli. PMSkr 357.
biugret, adj. b. L. beräknat efter koma värdet
Se Schlyter, Ordbok billgreþer. minus decimantes
quam vnum crebrum biwgreth Gummerus Syn-stat 68
(1411, hds. fr. slutet av 1400-talet).
♦biugskyrdll (by wgh-), f. kornskörd, bywgli
skyrdhen böryes PMSkr 872.
bingsadh (-saadh), n. kornsoppa, kornvälling.
GU C 20 s. 499.
biugha, f. Jfr niidirbiugha.
biur, m. L. bäver, ffiber . . . biwr GU C 20 s. 265.
SD 3: «14 (1323?). — *biura lius, n. Se Sdw 2: 1199.
— *biura tan, /. Se Sdw 2: 1199.
*biurpänningar? (bror- för bior-? Skotteb 455
(1472; Kämn)), m. pl. penningar till öl. Enligt
Lidén, Ark.f. Nord. Fil. 45: 180.
*binrskill, n. bäverskinn. Gummerus Syn-stat 36
(1425, avskr.). JTb 8 (1456). GU C 20 s. 265. —
»biurskinshandskfl, m. bäverskinnshandske. Urk.fr.
1434 (enl. uppgift av riksarkivarien E. Hildebrand).
»biwyarl f. pl.t bojor, haffuer jach . . . swa lenge
hafft edher vthau torn ok biwyar STb 1: 18 (1475);
jfr ib 500.
biälke (p/. biälka. bielkor HLG i-, 75 (1517,
två ggr), bielkior ib), m. bjälke, xvj bielkor for
V (4’/j) ortugh stykcheth for »tha[n] the bielkior
jach kUptho aff mattis larensson HLG 2: 75 (1517).
xxiiij bielkor ii. — ss heraldisk term: med
särskild färg belagt jämbrett bälte på vapensköld. Jfr
Hildebrand Sv. Med. 2 : 666. eth grönt felt medh
tliree bjälka langssz medh ath skiölden, then bjälken
mitt udi röd och the andre tliva hvita Hildebrand,
Sv. Med. 2: 559 (1513); jfr Schlegel-Klings/.or, Sv.
adelns ättartavlor 213. — Jfr ekebiiilke.
»biälra, /. — »biälrobiirare {ack. pl. -ora),
m. person som (i sin dräkt) bär bjällror, pueros
tin-tinnatulos (för tintinnaculos?^ . . . devita . . . ffly
bielrobärora GU C 20 s. 66.
biärgll (dat. bärie Prosadikter (Joan prest) 346),
n. berg. jfr halla-, kalk-, salt-, sand-biärgh.
— *biärgha udde (bergha-), m. bergsudde. swnnan
oen är förste hutvdroen j bergha vddhan som kallas
mwstewora Svartb 478 (1464). — »biiirgS afgudhinna
(bergs affgudynna),/. bergnymf. oreas . . . idest
dea moncium bergs affgudynna ok vatu affgudynna GU
C20 s. 389. — *bärgsbrytare (bergx-), m.
bergbry-tare. Bergström Arb Kr 1: 156. — *biärgsdriinger
(bergX-), m. benjsarbetare, gruvarbetare, andres
person bergxdrengen STb 2 : 59 (1484). ib 1: 174 (1478).
— biiirgg foghate (bergx-. -foghote SD NS 3:
596 (l42o). -fogte: -anom Arnell Brask Bim 41.
-fogthe Vm Fornm Årsskr 3: 93 (1513). -fote ib 94
(1513)), m. bergsfogde, lauréus ringsmagher,
bergx-foghote i nora sokn SD NS 3: 596 (l420). Vm Fornm
Årsskr 8: 93 (1513). ib 94 (1513). — biiirgS frälse,
n. SD NS 2:615 (i4i3). — *biärgs gruva (bergz-),
f. gruva, i bergzgruffuone PMSkr 648 (senare avskr.).
— *biärgs karl (bergx-, bers- HSH 18: 8 (1494).
herskar St Ämb 232 (1541)), m. bergsman, v ii
for-mode at ther er i eder macth, at bestellä swa monge
berskarlla och annith swadanuä folch som ther till
tiener HSH 18: 8 (1494). — ss tillnamn, michel
bergx-karl SSkb 248 (1507-08). — biärgs lagh (bergslag),
b. pl. bergslag, nogne aff hwart bergslag och nogne
aff hwarth herredhe Rydberg Tr 3: 624 (1520). —
biärgs mail (bergx-), m. bergsman, ss tillnamn.
pedher bergxman SJ 2: 70 (l48l). SSkb 11 (1501-02). RP
1: 201 (i365), 2 : 380 (i399). — »biiirgs namn (bärgx
nampil), n. namnet berg, ordet berg. mädlian widh
bärgx nampnit (betecknas) nw liärran, nw kirkiau,
wiidhirstundoni owinen thän gamble, wndhirstwndoin
gudz testament, ällir hwar en kättare SpV 196. —
*biiirgspriyilegier, n. pl. bergsprivilegier. BSH 5:
490 (1511). — *biiirgs riva (bergx-), /.
bergs-rämna. litit fota fäste fik han j ene bergx riwu
(ändrat till skurup Prosadikter (Bar!) 39. — *biärgS
skor (bergx-), m. bergssko; ett i bergstrakter
använt slag av hästskort verderingh uppå alle vttlänske
ocb inlänske warur . . . anno 1523 . . . gång hestskoo
... 11 öre. bergxskoor vi huitho Linkbiblli 2: 211. —
»biiirgs sköra (bergx skura),/, bergskreva,
bergs-rämna. litit fota fäste lik han j ene bergx skuru (först
skrivet riwu) Prosadikter (Barl) 39.
biärglia (bärgha. bergha), v. bärga, inbärga
(frukt o. s. v.); skörda, wni liösthen tha ban bärgar
winbären PMSkr 308. sidhan winith är bwrgith ib
313. — avbärga, skörda all gröda av (åker, äng o. s. v.),
med dat. landbona berga the ängene och föra hödh
tiil hwndliabergh VKJ 45 (c. 1500). med ack. 1
ängli . . . hona bergha laudbone til clostridlis beliooff
VKJ 240 (1447). ib 39 (c. 1500). — refl. biiirghas,
bärgas, gå ned (om solen), bildl. rätwisounas sool
bärghadis JMÖ 116. — »biärglia in, inbärga, bärga
in säden a Saml 6: 175 (1495). — Jfr Upbiiirgha.
biärghan (bärghail), /. skydd, härbärge, thär
(i den kristna kyrkan) finna pilagrima . . .
hospitalita-tem bärghan oc tilflyilse Mecht 131. — Jfr sol-,
sola-biärghan.
»biärghare, »«. — *biärghara lön (bergare
lööen), /. bäryarelön. om våre kunde vare
schip-brutne under theris land, att the måtte tlieris nythe
för redelig bergarelööen Linkbiblh 1: 194 (1526, Brask).
»biiirgllgruva (bärg-), /. gruva, sidan stenen
eller malmen är vptagin aff bärggruffwene PMSkr
619 (senare avskr.).
♦biiirghhälla (bergh hella), /. klippa,
stenbunden jord. somlikin korn fyollo oppa bergh liellor,
ok grunt landh MP 5: 166. t’6 167.
»biiirghisnäsei (bärgis-), b. bergsnäs. annat
stycke jord . . . innan tliesse raar: fra första forsen
nidhanfore aaengiana och tedan wp til eoth
bärgis-iiäse SD NS 3: 619 (l420, avskr.).
*biärghklakker (bärgh-), m. bergstopp, iak
föddhes för bärgh klakkana JMÖ 141.
biiirghning (bärgningh. bergning,
bär-ning), /. 2) bärgning, underhåll, the skula
ta-gba mik j sit homan ok giffua mik mina bärgningh
MP 4: 153. — livsmedel, et gut köpmanna skip som
bröd ok bärningh förer aff langom wägoni MP 4: 230.
3) bärgning, sidesbärgning. alt thz fatikt folk som
orka ärwoda at hiälpa bärga in sädena äller vacta
thera barn som tliaa vtlie ära om bärningena Saml
G: 175 (1495). — (t) tha han (mjödet) är giorder i iij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
