Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blankning
65
blidher
hyinmelleu mykitli blänker paa badba sidorna vidher
solena tha hon gaar nidher. merker starkan storm
PMSkr 193.
*blankning>, /. blankhet, glans, opp! thett han
(kopparen) skall wärde liussere i blanckningene PM
Skr 623 (senare avskr.).
blår, adj. Jfr brun-, gul-, lius-blar.
*blasa, /. [Mnt. blase] blåsa använd till förvaring
av penningar; penningpung. en rödli blasa medh vj
öre peninga STb 3: 302 (1496). — blåsa av glas. PM
Skr 565. — Jfr oxa blasa.
blasa (blaasa: -ande PMSkr 375. bläsa. pres.
blåser, bias. bläse Prosadikter (Karl M) 279, ib
320. refl. blåses PMSkr S05. bläsis ib 563. imperat.
blääs Prosadikter (Karl M) 268. impf. blåste MP
4: 138. blåste Prosadikter (Karl M B) 320. part. pret.
n. bläst Prosadikter (Karl M) 279), 1) blåsa
(om vinden), blaasande vädher PMSkr 375. nordwesth
blåser ib 371. Jfr Sdw 2: 1200. 3) blåsa, andas.
MP 4: 138. — släppa väder MD(S) 222. 5) genom
bälg framdriva luftström; sätta (bälg) i verksamhet
för framdrivande av luftström, ath gylles swenane
• . . skulo . . . bläsa bälghenä til stoora organer STb
1: 189 (1478). 6) genom blåsning åstadkomma el.
göra; blåsa (glas), järnith . . . mädh hwilko glasen
bläsas PMSkr 563. 7) blåsa (på ett
musikinstrument). Prosadikter (Karl M) 268. ib (Karl M B) 320.
Jfr Sdw 2: 1200. — blasa smider, »e Sdw 2: 1200.
— blasa ut, blåsa ut, blåsa upp (glas), en alstingis
slätter sten ... pa hwilkom glasit först slättis oc
jampnis för än thet bläsis wth PMSkr 563. Jfr
ut-blasa. — Jfr af-, bort-, in-, ivir-,
unikiil-blasa.
blasare (blesare: -ana STb S: 408 (i49s)), m.
blå-sare; person som sköter blåsbälg en till en orgel, huilken
som wi| lata loka pa tliöm (a: stora organer) .. .
giffue »th Tj öre, ij öre kirkian, ij öre lekaren och
ij öre blesarana STb 8: 408 (1498). — bildl.
framdri-vare, pådrivare, skämde (för sändej hon sin
plagho-mästara, bwilkin blasare war til hänua brännande
pino, gönom watnidh til häluitis pino (tortionum
marum incentorem (möjl. läst incensortm) aquis
perfoca-tum misit ad inferno) SpV 233. — Jfr lioril-, ludll-
blasare.
»blasilse (bläsilse), n. pl. el. ff blåsande, mädh
andans bläsilse tänya the thet (glaset) wth pa widdena
som ena oxxa blasa PMSkr 565.
blasirska, /. Jfr horn-, ludh-blasirska.
blasliker, adj. Jfr upblasliker.
bläster (blaaster. bläster, pl. ack. blästä
SvKyrkobr 228), m. 1) blåsande, blåst, storm, blasth
mädh köldh PMSkr 375. flarnen . . . blaaster GU C 20
s. 277. Jfr 7. eelden ok fröstet sin j mellan
opväk-kiä störstä storma haghell ok lyungh eeldh ok
vädli-rennä storm ok Btarkasta blästä SvKyrkobr 228 . 7)
blåsande (på musikinstrument); ljud som framkallas
genom blåsinstrument, mykin bläst hafwer thz hornith
(langa rödd hefir horn fetta) Prosadikter (Karl M)
279. — Jfr horn-, onn a-, viidhers-blaster.
blea, /. Jfr altara blea.
blek, se bläk.
bleka (bleeka), /. kalk, krita, gipsum . . .
cog-Ordb ok.
natum est calci bleeka GU C 20 s. 316. tak malna
bleko iij lod PMSkr 395.
bleka, se bllka.
*blekadlier, p. adj. kalkslruken, gipsad. gipsius
et gipsatus blekader GU C 20 s. 316.
bleker (bliker: -o SvB 514 (början av 1500-t.)),
adj. blek. mädh bliko änlite SvB 514 (början av 1500-t.).
tå thett börier rinne så blackott eller blecktt PMSkr
629 (senare avskr.). — Jfr grön-, llYÍt-bleker.
♦blekhet, f. blekhet, pallor . . . blekheth GU C
20 s. 400.
*blekirska (-erske), f. blekerska, kvinna som
har till yrke att bleka, ss tillnamn för man. jöns
jönsson blekersko dedit 4 solidos SSkb 269 (1507-08).
bleina, /. Jfr öglinablema.
"bleiliogher, adj. blemmig, full av blemmor.
pus-tulosus et pustulentus . . . blemoger GU C 20 s. 504.
contilomaticus (fel för condilomaticusj . . . blemoger
Bkabbother ok knartoger ib s. 135. — Jfr bleuiotter
Sdw 1: 122.
bliilld (blyant), m.f ett slags oftast med guld
genomdraget sidentyg, at vetha skelfong emillom
floo-gel oc flogeeld dammask oc dammaskblyant oc blyant
llSll 13: 114 (1524, Brask).
blidlia, /. blida, ett slags krigsmaskin; se Sdw 1:
122. apud gothos aliud projectionis genus est, ligneum
vidolicet, et sublime, quo instar libræ depressæ, vel
eleuatæ, pondere saxorum repleto, violentissimoque
impetu, et jactu dimisso, inträ arces et mænia
grossos lapides, Tel putrida animalium cadauera immittunt.
et hoc Tulgari suecorum, ac gothorum blida vocatur
01. Magnus llist. de gent. septentr. 1. 9 c. 10. ib l. 11
c. 34. tha bygdhe han eet torn sua fast at thz for
engä blidlio brast Vis sten 4. — blidliomiistare,
m. person som förestår byggandet och bruket av
bli-dor. balistarius blidomestare ok wärkmestare GU C
20 s. 49.
blidlia, /. Jfr oblidlia.
*blidhaktelika (-liga), adv. vänligt, helsade the
liwart annad jnbyrdes blidakteliga Troj 15.
*blidliaktoglier, adj. blid, mild. eneas war . . .
blidaktog j siith ansikte Troj 77. nar han tliem saa,
anamadhe han them gladeliga mz blidaktogom ögom
ib 19. — vän. han gatli napligan soffwed for elskog
ty fälnado hans blidaktoga hyj ib 179.
"blidhaktoghet (blyd-), /. blidhet, vänlighet.
hector . . . begynthe tala kärligen ord tiill honom j
alla wendzligen blydaktogliet Troj 144. briseida tog
hästen mz glada blydaktoghet ib 176.
blidkelika, adv. artigt, förekommande, höviskt.
the . . . blidelika kunno antswara JIK 1: 395 (R.
Pip-ping, Kom. till Erikskr. s. 226J.
*blidheliker (-likin), adj. [ni. bliàligr] blid,
mild. at tw wari mik blidhelikin oc iniskunsambir
SkrtUppb 175. o blidhelikaste miskundh SvB 19
(början av UOO-talet).
*blidhelikhet, /. hugnad, j alla the äro oc
blidhe-likhet (jucunditate) thär thu nw glädz Mecht 179.
blidher (blyder), adj. 2) mild, Vänlig,
bevågen. placatus . . . blyder ok blydkader GU C 20 s.
454. 3) behaglig, ljuv. blid iucundus dicitur 01.
Magnus Hist. de gent. septentr. 1. 11 c. 34. 4) glad.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
