Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brunder
88
bryggia
tå stenmalmen brännes ]agder på kooll eldh, ... giffuer
han brunblån låga, tå är thet köper malmer PMSkr
626 (»enare avskr.).
brunder (brön- PMSkr uo, lee, 207 (bis), 20S,
330), m. L. brunn, haurltorium ... et hausorium
. . . brvn ok ynker eller ämbar GU C 20 t. 327. JJr
brun, ävensom almiinniugs-, thriiks-brunder. —
*brunz gardher (brvndz-. brwns-), m. (den
inhägnade) platsen kring en brunn, ena träbodh medh
hws och jord belegin breda wiidh . . . jenis andressons
brvndz gaardh STb 1: 345 (1482). SJ 2: 85 (1482). —
*brunz kröker, m. brunnskrok. arpax brvnzkroker
ok span haky GU C 20 s. 36. — *bl’UnZ st aug
(-Staangh), f. brunnsstång. girgillus . . , brvnz
staangh GU C 20 s. 316. — *brunz vatn
(brons-PMSkr 401. bröns- ib 578), n. brunnsvatten, tak
goda olyo oliuarum, oc twätta henne mädh reno brons
wathn flerum sinuom PMSkr 401. ib 578.
*brunera (-adhe. -adher), v. [Mnt. bruneeren]
polera, aff förseriffnom stenom finnas månge j
swä-rikes rike, än tho jnghen giffwer akth pa them, oc
jngeu kan them tilredha skära saagha oc brwnera
PMSkr 493. waro swänske stena saaghade Bwa j
taf|lor oc brwnerade som här görs j waland : tha
fwu-nos ther j them mangskona lither ok figwre ib 494.
stenen ameti[s]tum mädh liwilkom gwlsmedher plägha
brwnera ib 515. ib 431, 472. brwnera skinnen ib 534.
ath göra gylningena pa skinnen som ärw selfwerath
oc brwnerath «6 537.
*brunbet, J. brunhet, brun färg. boius armenus
är en röd jord oc ey sten, draghandis til brwuhet
PMSkr 463.
brillli (brone) m. L. bildl. brand, laga, hetta,
upphetsning, brinnande åtrå. kom thu som är hwila
j ärfuodheno, j brunauom tämpringh SvB 28 (c. 1520).
wpwäkkiandis i mik omätelika hiärtans brwna
(desi-derium) at see miu gudh Mecht 117, all ledha är
lankt bortho, for tiiinna syons brone ällir hethe, alla
them görande törstogha som tik see, margfalla gör
fulbordoghasta kärlekxsins makt wthan ända (quia
sitibundus ardor tue uisionis multiplicat sine fine uint
perfectissimi amoris) Sp V 490. — Jfr Syndabruni.
*brunstang, /. = brunz stäng, ciconia
brvn-stangh GU C 20 s. 107.
*brnsker, m. brosk, cartilago . . . brvsker GU
C 20 s. 83.
brut (brot. bröt STb 3: 390 (l498)), n. L. 4)
brytande, överträdande, kränkning, wmskärins jämwäl
j gärningomen ... aff gudhz budhordha bruth ok aff
lydhnonna bruth Mecht 32. 6) brott, förbrytelse.
fore sinna rätta brotha skrid som han bröth i
bothe-kirkio fore thrä marc ok tyvghv RP 2: 24 (1383).
— överträdelse, fel, synd. ok forlat os war bruth
som wj forlatum tham os mote bryta SvB 4
(slutet av H00-t.). 6) brottslighet, skuld, ban grep ok
baiith en man vthau brwth STb 1: 11 (1475). pedher
swerdsliper zaclier til xij marek fore sancta clara
syslemantz drengh han slogh eller stack vtan broth
16 3 : 216 (1495). bure oärlige then tyske slogh then
fatich suen j heel vtan bröt och skyll ib 390 (1498).
— brottslighet, skuld, tillstånd av syndfullhet, thy til
borde hanom äuerdeliga i dödzsens broth blifua (ideo
in morte permansit) SvKyrkobr 146. 7) böter för
brott, straff, engin köpeuskatt driffwa wiidh the
brwth, som ther tilhöre STb 1: 45 (1476). swa at jac
wart thes sama jäppä lädhugher oc löös vm then
saköre oc vm brut, ther jac medh honom ändat häfde
oc wtfäst FMU 1: 370 (1378, gam. avskr.). Iforbiuder
fogitta, borgamestarana och radit for:ne packara vijdh
theres embete ok penninga broth, ath the ey mera
tbaka j packara lön fore ena lest lax än iij (3) öre
StÅmb 152 (1503). fforbiwder fogitta, borgamestara
och gantzka radit forscriffne tunna packara . . . yther
mera vijdh theres embetes ok peninga bruth, ath the
ey mera thagha j packara lön fore lest lax än iij (3) öre
ib 157 (1505). (Jfr Ark. f. Nord. Fil. 49: 199 ff.). —
Jfr dura-, dyr-, fasto-, huså-, mot-, mote-,
qvärnstena-, reglilo-, skip-, sten-,
tiiildru-brut.
*bruta (brotha), v. [Jfr Sv. dial. bråta] föra
samman i bråtar, stapla upp i bråtar; spärra med
bråtar, hwar the fram draglia falle oc brotha skoghen
äffther sigh PMSkr 158.
brutan (broton GU C 20 s. 315. brathan
Troj 111), f. brottande, brottning, j theras brathan
störtthe otaliga troyaner aff syna bästa Troj 111.
giinnas . . . stridh broton commvniter riddara speel
GU C 20 s. 315.
brutare (brotore GU C 20 t. 315), m. brottare.
gimmasista . . . brotore GU C 20 s. 315. abakuk
interpretatur luctator brotbare ib s. 1. — *brutara
rum (brotora- GU C 20 1. 399), n. brottningsplats.
palostra . . . brothan ok brotora rwm GU C 20 s. 399.
brutas, v. Jfr motebrutas.
brutfal (brot-), n. fallandesot. morbus caducus
brotfal GU C 20 s. 65. — *brutfallo sot (brot-),
f. = brutfal. onix . . . hängder pa halsen
fördritf-wer brothfallo soth PMSkr 484.
*brutfallailde (brot-), adj. behäftad med
fallandesot, fallandesjuk. etliices är en rödhor sten . . .
han biälper brotbfallandorn PMSkr 472.
brutlika, adv. Jfr obrutlika.
brutliker (brutthe- Mecht 290. brot-. -likin.
-ligin), adj. brottslig, skyldig (till brott), iak kiinnis
mik ffulkomliga brotliga wara i alla ropande syuder
SvB 33 (början av 1500-t.), thär mädh förstodo alla
honom brotlikin wara for them hälga andlia MP 4: 56.
— brottslig, straffvärd, swa som brotligin son offta
ant-uordas drengenom til at nepsäs ok plaghas SvKyrkobr
209. — brottslig, syndig, skuldbelastad, pinor oc
drölf-wilse koma räthwisom til förskullilsinna ökilse bruthe
lighom til synda forlatilse Mecht 290. — Jfr
obrnt-liker.
brutlikliet, f. Jfr obrntlikliet.
brutpiinnlngar, m. pl. L. penningeböler. oc thär
mädh vnnom wij oc gilfuom . . . thy sama watzstena
clostre altan konungxlicau rät saaköra oc brutpäuinga
alf allom clostorsens gotzom bionom tiänarom landbom
oc landbo hionom ä hwar the hälzth kunno saki
war-dha i rikommen Pri v o skyddsbr 180. ib 188.
bryggia,/. L. Jfr stads bryggia. —
*bryg-gio varp (brygghia- VKJ 215 (c. 1500;), ». (för
notfiske använd) fiskeplats invid (för ändamålet
uppförd) brygga, i asswndhaöö 1 gardli, . . . thär tiil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
