Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brytning
91
bränna
tilse ib 190. JMPs 221. the tre lyffters brytilse
ib 242.
"brytning, /. rivning (av en byggnad), then skaiio
fförscrifne olaff michelssons huss giort hade fförscrifne
her bencktz huss nietli then brytningen SJ 2: 268
(1495). STb 3: 218 (1495).
brüd (brädh-),/. och brädder, >». (pl. mid art.
bräddanaj brädd, kant, rand. crepido . . . strandh
driffwilse höghheth ok brädh GU C 20 s. 154. thz
leeret som fðr var j bothnen kombcr j the andra
öwerst j bräddena Sv Kyrkobr 226. kom nidher vnder
en bräd i käldonne ib 32. förwara ath aloo sig ekke
lyffther wp oc löper alfwer bräddana PMSkr 536. Jfr
fat-, ughns-briid samt a-briidder.
brädke (bredhe. pl. bredha Skotteb so
(i46i-62), si (i46i-62). breden StÄmb 120 (1490), 122 (U9i),
125 (1492), 127 (1493), 145 (1500). bredhon ib 148
(1501)), n. bräde, bräda, gaffue wy her mörten lindorm
lxxv (75) mark, som han haffuer vtlacht for staden
for timber, pale, for bredha, liäffuer ok murmesterna
Skotteb 80 (1461-62). ib 81 (1461-62). vrakara til
tyera, neffuer, wiidli ok breden StÄmb 120 (1490). ib
122 (1491) etc. Jfr bntua-, b 11111-, dura-, gröpe-,
saglia-, skur-, skut-, skärm-, stiillinga-, t hak-,
thiok-brädhe. — "briidha yriikare (brädhe
wrechere), m. granskare av brädleveraiiser. StÄmb
172 (1510). — "brädha värke, n. brUdstaket,
bräd-plank. sätie eth bräda worke otäckt kringom
tomp-tene STb 1: 413 (1483).
brädska (brädzska), /. L. bràdhet, snarhet.
skörliffnadhins dötter äru atta . . . fiärdhe är brädzska
j sköra syndir, for thy nar nakar tliänkir sik
stndhu-glian staa tha Ifallir ban raskast SvKyrkobr 355. —
snarhtt till vrede, häftighet, retlighet, människionna
synde . . . som äro . . . langlikin owinskapir, dela ok
trätta brädzska ok kiff MP 5: 91. Jfr harm-,
il-brädska. — brädsko fulder
(brädzska-JMPs 218. bräska- ib 58), adj. häftig, våldsam, fwl
j sinne bräzskofulle darhet SpV 160. gudz lätwisa
bräskaffulla grymhet JMPs 58. wredhen är brädzska
ffulth swärdh, engliom sparandhis ib 218.
"briidsker (bräsker: -a Troj 31), adj. häftig,
våldsam, pol lux optänder j eldzsens bräska wrede
(igne furoris accensus) sökto j mot en troyan . . . oc
stäk honom Troj 31. — häftig, vred. wj magom thät
. . . betänkia j warom liog liurw stor ok skadelikin
bördha thät är widh människiona siäl ath warda
brädz-kom ok wredom for thy hon fortappar tha sinom
sin-110m MP i: 64. (Jfr Ark. f. Nord. Fil. 49 : 204J. —
Jfr liarmbrädsker.
"brädskeliker (bräakelig-), adj. häftig,
våldsam, ursinnig, j syna bräskeliga wredlie (in multa
furoris rabie) sökte han manliga til diomeden Troj
152. böriade hon tiil mz bräskeliget rop soya
(furiosos exclamat in voces dicens) ib 146.
bräkeliker, adj. bräcklig, skör. all natwrliken
tingh ärw aff fira eleinenth skapat, oc the som haffwa
meer aff wädreno ärw lättaren, the meer haffwa aff
watneno ärw blötaren, the meer aff jordenne ärw
har-daren, the meer aff eldenom haffwa ärw bräkelikaren
PMSkr 362. okitokius är en sten . . . slätter til at
taka paa, oc bräkeliken (cito frangibilis) ib 486.
bräkia, v. bräka, faarit, hwilkit som offta ropar
oc bräkir (balat) Mecht 260. balan» . . . bräkiande
CU C 20 s. 48.
♦bräkiail, f. bräkande, balatus . . . bräkian GU
C 20 s. 48.
"briikue, n. ormbunke, pteris aqvilina Lin. Jfr
Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 47. filix
bräkne Växtförteckn. fr. slutet av 1400-talet hos Th.
M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. är bräkne
thet fördriffz mädh dyngio PMSkr 196. watlin som
giorth är aff bräkne ib 429.
"briilll (brexn), n. [Jfr Dan. bræm(me). MM.
brem] bräm, bård. borde henne ey dragha eller here
gul eller brem STb 2: 353 (1489). thonius ouerskere
skal geffue xx mark för sins hustrv kläder och tage
sin kleder ighen fför wtan bremmit, tet skall sta til
städes ib 4: 331 (1513). för »kin til bräm oc til
röl-liske, som kom til hänna skinkiortil VKU 82 (1555).
*brämtunna (brem-. -tynna), f. [A. Dan.
bræmmetønde] ett slags tunna, troligen íii beskaffad
att övre delen ej varit helt tillsluten ulan blott haft en
Vj-1 dm. bred kant (bräm?) löpande innanför
stä-verna och omslutande en rund öppning som väl varit
läckt av en lös brådskiva ss lock. Se Ark. f. Nord.
Fil. 49: 204. ena brämtynno skarpan fisk Arfstv 19
(1461). ib 63 (1474). ij (2) brem thyniior medh faath
och drykkekaar ib 63 (1474).
brändaghe (brännog(h)e: -a Troj 10, 20, 168.
bronnoghe: -a ib 62), m. hetta, then sware het»
oc bräunoga Troj 20. — bildl. låga, hetta, alf heta
kärlekens bräiinoglia Troj 10. j myklom älskogx
brän-noga Troj 168. ib 62.
bränna, /. L. sveda, smärta. Jfr Sdw 2: 1204.
tha nagor människia haffuer awndeiin wärk ok brännö
j sit iiiärta MP 4: 109. — Jfr kornbriinna.
bränna (brenna), v. L. 1) bränna, märka
(med brännjärn), laath brenna föl skuut oc hesta
som utslaas scola oc läg a them lönmerke för trätte
skul Brasks Cal 266. — bränna, genom brännande
bereda. brenna kalk PMSkr 360. — bränna, destillera.
ath brenna eller selie n»gat brentli wyn STb 1: 424
(1494; burspr). StÄmb 152 (1503). — bränna, svedaf
blästhe aff sin mwn orena oc bräude flodher mädh
aldra wärssta Iwkt JMPs 228. — bränna, förorsaka
sveda. Jfr Sdw 2: 1204. thär brindher (för brännir,
lat. urit) ekke lnstanna ok kötlika rörilse nätla SpV
493. — bildl. bränna, fortära, bätre är at människian
giptir sik än offmykit bränna» aff fkörom lustha MP
5: 97. 2) brinna, brännas, uppbrännas, förtäras
av e/d, brinna upp. Se Sdw 2: 1204. thet händlier
breffwen brenna ällir borthkomma PMSkr 193. —
brinna, glänsa, lysa. thär brännir (ardet) kärlekxsins
wiola Sp V 493. — bildl. brinna, låga. hon var
bren-naude mz gudhelicom kärlek innantil oc vtantil Nio
kap ur Bir 23. — "bränna Sik, bränna sig, ådraga
sig brännskada. Jfr Sdw 2: 1204. män tw bränner tiig
om syde nar tw gaar for när elden Troj 175. — reß.
"brännas, brinna, brinna ihop. förwara tith
sädekorn ath thet ey möglis äller brenues Brasks Cat 264.
— bränna llidlier, brinna ned. then badstugu
wiid norreström, som nidher är bränd HLG 1: 115
(1475). — bränna up, brinna upp. hwi brännir tha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
