Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brännare
92
biibla
op ldostir ellir kirkior SvKyrkobr 112. — bränna
sik up, bränna upp sig själv, förtära sig själv,
förförtäras. the som ey bära nogh wathn pa kalken j
släkniugenne the fördärffwa kalken thy han brenner
sigh wp oc bliffwer som aska PMSkr 361. — Jfr
genom-, iärn-, nidher-, saman-, ut-bränna samt
half-, o-bränder, ävensom brinna.
brännare, m. Jfr kroppa-, salt-,
silfs-brän-nare.
brännesten (brendesten), m. svavel, snart värö
tilreedde . . . vghna opfylte medh thiärä beek qwadho
ok brendestene J Budde t b 83. — *brännestens
Olia, f. preparat av svavel och linolja, brennestens
olyan görs swa tak lin olyo ij (2) dela, oc thär j läth
en del brännesten malandis samman, oc läth j eth glas
täppandis, oc säth nider j hesta dyngio j tyo dagha,
oc blilfwer thär klarth PMSkr 415. ib 414.
*brännevidlier (brenna wedh), m. (bräun)ved,
vedbrand, viij (7 ’/,) mark for xl (40) fadhmer brenna
wedh till radzstuwana Skotteb 379 (1463; Kämn).
brännilse, n. pl. el. f. brännande. M (lOOO)
wärldhor . . . j them ware enkte annadh än pinor oc
plaghor, som är hängilse, stäghlingh, fflängilse, stekilse.
älla brännilse JMPs 116.
bränning (brännigh),/. brännande, wars herra
ihesu christi pina är ytirsta tilllyningh a mothe
äwär-delico pinonne bränuigh MP B: 166.
bröd II, n. L. 1) koll. bröd. stekt bröd medh
olia Brasks Matordn 7. swarth brödh PMSkr 363.
riffuz brödh Arnell Brask Bi1 32. — bröd, mat, föda,
kost. mullughagiallith aff scarum, swa sum äär twå
örtogar aaff hwari stuwo ii scarum oc ena örtog aff
hwariom theem sit eghit bröd äter thär sama stadz
VgFornmt 111 7-8: 157 (1384). — kost, uppehälle, skall
fförscrifne barnssins faderbroder mester albrickt thet
(fore see til brödz meth fförscrifne Ixxx (so) mark
SJ 2: 262 (1494). — sär sk. et frit brödh, fria brödhit,
fritt uppehälle på försörjningsinrättning, fribröd. vare
tot zache ath han schade finge j stadzsins resa til lyff
eller lymmer, tha haffuer borgamestarana och radit
pa Btadins wegne loffuit hanom frith brödh til dödra
daga STb 2: 339 (1489). kom myckel stadzsens
puluer-makere ok begerede sin fria brödh j sin lyffs tiidh
aff staden ib 422 (l49o). huilket hws hustrv cristin
for:ne medh sigh jngiffuit haffuer j helge andz husit
til eth frit brödh j sin liffs tijdh ib 4: 88 (1505).
fick mattis laureusson handenna pa fria brödet pa
hustrv cristina wegua j garden epter gardzsens
statuts och priuilegia jnnohollelse ib. — levebröd,
bärgning, utkomst, alexander schulte medh sina hwstrw
anname sin hustru syster til sicli til hon til manna
kommo eller til brödz kommo kunne SJ 2: 182 (l49l).
— levebröd, syssla, tjänst, ämbete, kemmenerana schole
vnderuise ctockaren, ath han for see sich om eth
annat brödh STb 3: 152 (1494). 2) bröd, brödkaka.
thär görs aff 1 brödh för hwaria alin sädesjordh VKJ
149 (c. 1500). 3) kost, hushåll; tjänst (hos ngn), saa
lenge jach er j edhert brödh Arnell Brask Bi1 8.
per olsson . . . viderkendes. ath han j hel sloogh en
bagere drengh pa 6lottit war och bade j sama brödh
tiente STb 4: 160 (1507). bure han vtrolige giordt
hade mothe sith rette brödh och trofasth herre j hans
gode thro och thienisth ther ban sin herre sacht och
loffuit hade ib 3: 241 (1495). Jfr asko-, blinda-,
hvete-, olio-, spisa-, ängla-brödh. — bröds
biti, m. beta bröd, brödbit, härran ban gaff hwario
ena en brödz bita Mecht 125. — *brÖdsfÖ(lha,/.
brödföda, föda. bildl. the fiärda this liälgandz gaffuo thät
är . . . starkleksins anda . . . thänna gawona ok
ander-lika brödzfödona skal huar en människia gärna nyttia
ok öwa MP 4 : 274. — "bröds Smula,/, brödsmula.
brödhz smwla dwppath j honogh Mecht 73. — bröds
Stykke, n. brödstycke, hwad tha vptax aff bordheno
badhe sudh oc prowentor medh brödzstyckionien som
minn* är en hal|ft brödh giffuis . . . fatigho folkeno
SVklE 165.
*brödhbedlare (pl. -bedler), m. [Mnt. [-brotbe-deler]-] {+brotbe-
deler]+} person som tigger om bröd, tiggare, varkunna
. . . min stora fatigdoom som han oc hwar godh man
dagligha kunno merkie, tliät vi gangha thär ena at
gaten som thuo brödbedler Arfstv 23 (1461). (Tänkbar
men mindre trolig är en sing.-form brödllhidllil).
brödhbidhil, m. st brödhbedlare.
brödhdisker, m. [Jfr hl. brauädiskr. Ny tv. dial.
bröd-disk, se Vendell, Ordb. över de östv. dial. 90]
(bröd)tallrik. Jfr Sdw 1: 158. thette effterscriffne
haffue for:ne testamentarij antwordet berger swensson
lieem medh sich, allom arffuom til bytes, . . .: ön
hopp faath och brödhdiskar STb 3: 305 (1496).
*brÖdheliker, adj. varande i (ngns) bröd, varande
i (ngns) tjänst, fast anställd, the honom tiänä paa
mynthen och hanss brödelige swonä äre skolä honum til
retthä stondhä och engen annän HSH 19: 15 (1497).
*brÖdhllUS, n. bageri, panificium . . . brödh hws
GU C 20 s. 405.
*brödhkista (brödkysta: -n SSkb 314 (1508-09)),
/. kista för förvaring av bröd. ga|fs her änders
suens-son xvj (15 ’/a) öre for breden til brödkystan oc for
köt SSkb 314 (1508-09).
brödiikruina (-kroma), / inkråm i bröd.
PMSkr 577.
*brÖdhogher, adj. varande i (ngns) bröd. Se Sdw
2: 1204.
*brÖdhskodhare, m. brödskådare, brödkontrollant,
ämbetsman som hade att vaka över brödets halt och
vikt. Beckman Stud 85 (omkr. mitten av 1400-talet,
Arboga tänkeb). Jfr Bergström Arb Kr 110.
*brëdhsven, m. tjänare som är i (ngns) bröd,
medlem av (ngns) hushåll? han är nic. jonssons
bröd-swen STb I: 202 (1479).
*brðdhvnkke, m. [Jfr Östsv. dial. vaeke. Finska
wakka. Ahlquist, De vestfinska språkens kulturord s.
176 /., Falkman, Om mått och vigt I, 296] ett slags
skatt (i form av viss kvantitet säd). Jfr SAOB B
4504. huar boganian görj sinom kirkieherr» j karp
säädh oc fore sen brödwakka j tridiung rog . . .
Svartb 69 (1345?).
*brÖdhätare, m. brödätare, spisande, folkit war
när v« (5000) brödätare (Jfr Lat. discubuerunt ergo
viri, numero quasi quinque millia) MP 4 : 270.
»bubla (-or),/. [Jfr A. Dan. buble. Mnt. bubbele]
bubbla, gi|fwer haffwit lywd aff sig tha Iwgn är äller
mykna fradho oc bwblor flytha thet merker frosth
komma PMSkr 294.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
