Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
b ad Ii
93
bukka
budll (bodh), n. L. 1) trbjudande, tillbud.
huilkit bodh hon hade medh witnom bodit jon
kötmang-ara som nesta grannen war ok han tet ney sade SJ
2: 138 (1489). 6) ombud. häredzhoffdingen karl
mattisson, drotztens budb, Svartb 363 (1438). rectä
hans fossert hondhon för xij mark Iför tet oquedens
ordh han gaff stadzins bod, then tid winit sattes om
torsdagin STb 4: 323 (1513). 9) straff; böter, at
ingan byggia gathen tränger meth tho sture stocke
for dörana wider the budb som ther tilhør STb 1: 440
(l46i; burspr). liwar man skall liawe sino gatubodh
vm wintereu, ther ban them haffuer vm sommeren ok
ther vm sommeren som vm winteren widher budb iij
(3) marek ib. ib 444 (1462; burspr). 10) gästabud,
o mill sötastä gudh, lär mik huru jak skuli mik
reedlia til thins wärdhoghasta kötz oc blodz
keysar-ligasta budb (imperiale convirium) Meclit 270. Jfr a-,
byrdlia-, for-, glista-, sokua-, sände-, til-, uui-,
upa-, up-, ut-, vidher-budh. — buds iordh,/.
L. Sdw 1 : 159, 2: 1204. SD NS 3 : 243 (1417). —
budsman, m. person åt vilken jord bör hembjudat
till inlösen, bördeman. Jfr Sdw 2: 1204. lians
guduas-tassous gaardli laglige oppa radstiiffweu opbudhen,
lagstanden och rättom budzmannom hembudin JTb 107
(1518). han sigher siuna liusfrw modher ther nästan
oc rättan budzmau til wara SD NS 3: 128 (1416).
bud||a, v. L. Jfr be-, for-, til-blldlia, ävensom
biudha S).
*budher?, m. redskap varmed hudar på köttsidan
befrias från fett, bindväv o. dyl.t, ett slags skat järn?,
garvarekniv? Se Ark. f. Nord. Fil. 49 : 205. blötis
skinnen wäl j wathn, oc ronses köthwaghon wäl mädh
bwdhenom PMSkr 542.
budhi, m. Jfr siiiidebudlii.
budliker, m. Jfr guds likarna budhker.
budliskap (bodskap), n. 1) budskap,
underrättelse. nuncius sändebod et . . . hoc nuncium . . .
bodskap GU C 20 s. 365. 3) budbärare, sändebud.
paris sände bod tiill syn fader priamum, bodskapot
wnderwiste prismo konwng ath paris war helbreda hem
kommen Troj 66.
*bugll, n. bukt, krökning. Se Sdw 2: 1204. — Jfr
ardherbugh.
bugba, f. böja sig (under), underordna sig,
underkasta sig. med prep. undir. aldrigh städhiande at the
bätre naturin skuli bukka ällir bugha wndhir the
wärre, thy at thz är aldra genwardogasth SpV 357. —
Jfr undirbugha.
"bllglia, f. [S». dial. båga, bugu m.fl. former] ett
slags redskap att bära hö med. Jfr Rietz 64a, Vendell,
Ordb. över de ös Is v. dial. 95 b, SAOB B 4686. thz är
skam oc vbequemmelikt at see straa oppa annan ok ey
ena bugba folla mz straa oppa sik sielffwan MP 3: 411.
"bughan, f. bugande, sonen bödh sinom fadher
wärdhskyllogha ödhmiwkt mz bughan oc teknom
Prosadikter (Sju vise mäst) 115.
buglli (boghi), m. båge; båge vari sågbladet
fastsättes, sågram. göris en saagh aff tynnau kopar . . .
när eth kopar bladh warder wthnöth tha säthies eth
annad j bogan j geen, hwilken saagh swa skal göras
oc tänyas straffwogh j boghan PMSkr 503. Jfr
feilS-ter-, glas-, hamul-bughi och kinnabugliar. —
bugha man (boga-. bogo- GU C 20 s. 34), m.
bågskytt, architenens . . . bogoman GU C 20 s. 34.
— eg. bågskytt, man som brukade båge för jakt och
var skyldig betala skatt (utav jaktbytet); fullvuxen
skattskyldig person, jtem kirkione j (l) bwgaskin aff
hwario bwga månne eller j (’/,) denar Svartb (Skokl)
586. huar boganian göri kirkione j (1) bugaskin
eller en tridiung sääd, oc biscopenom ij (2)
huith-skin aff huario röök Svartb 69 (1345?). huar bogaman
görj sinom kirkieherre j (1) karp säädh oc fore sen
brödwakka j (1) tridiung rog ib. Beckman Stud 54
(slutet av Hoo-talet?). — bugha skin (boga-,
boge-), n. visst slags skinn (trol. gråskinn) använt
som skattebetalningsmedel. Se Ark. f. Nord. Fil. 49:
210 f. huar bogaman göri kirkione j (l) bugaskin eller
en tridiung sääd, oc biscopenom ij (2) huithskin aff
huario röök Svartb 69 (1345?). ib (Skokl) 586.
Beckman Stud 54 (slutet av UOO-talet!). mereenarij in
pascha soluere tenentur 3:s pelles arcuales, dietas [-bo-[g]askin,-] {+bo-
[g]askin,+} uel vnani oram Svartb 585. fför matskot eeth
halfft pund smör göri huar bonde eller och fäm
bogeskin ii 70 (1345?). the som longth fran kirkione
byggio, at the giffua for therls småfiske tiendhe fire
bogeskin ib. huar legedreng giffui preste om paske
tree bogeskin öller een öre; aff liuarie legequinne tw
bogeskin eller two ortoghe ib. clokkaren bör haffua
tree bogaskin aff huariom bondhe ib 71 (1345?). aff
the barn, som eig äre kompne til ]agha aar, skal ban
(o: prästen) haffua tree bogeskin eller con öre ib. ib. —
bugha striinger (bogo- GU C 20 t. 20), m.
bågsträng; svänyrem på ett kastspjut? anientnm . . . bogo
stränger GU C 20 s. 20.
"bugllla (Prosadikter (Sju vise mäst B) 202.
bOg(h)la ib 202, 203. -or), /. [Jfr Sv. dial. bugla,
bugglaj buckla, vnder thenne sätigh star en kätill
siwdhande ok haffuer a sik siw boghlor Prosadikter
(Sju vise mäst B) 202. ib. the masta boglan war borto
aff kätzlenom ib. ib 203. Jfr E. Noreen, Studier rör.
Eufemiavisorna 2: 22. — Jfr vatll-, vatn-bugllla.
bukarve, m. Jfr Sdw 2: 1205.
buker, m. L. Jfr banz-buker. — "buks fylla,
f. fyllande av buken; frosseri. them . . . som swa
stora högtiid halla aff synne bukx fyllo MP 5: 185.
syndogha människior halla sina bukx fyllo ok käthe
fore syn gudh ib. — »buks fylle, /. = buks fylla,
for ena arma bukx fylle kombir oändelik hungir oc
armödha Sel män 149.
"bukfylla, /. = buksfylla, hwat dygdha rwm
kan thz wara, hwar bwkfyllan (uentris inyluuies)
ni-dherslar ok fordarffwa iherusalems mwra SpV 149.
bukfylla är fämskona första är bradhet j mat ätande
bradhlika |Tör maaltidh then adhra är kräslikhet
thri-dlii är offaato oc drikka fiärdhe är hastheet j aatonne
fämpte är fikth oc mykin acth at redha sin mat
SvKyrkobr 356.
bukka (bokka), t>. bocka sig, böja sig; stupa,
duka under, dö. enkte är rätuisaren än at thän bokke
foro järnith (ferro perire) ok taki sin dödz lön, som
drap annan mz järneuo SpV 318. — böja sig (under),
underordna sig, underkasta sig. med prep. undir.
aldrigh städhiande at the bätre naturin skuli bukka
ällir bugba wndhir the wärre ib 357.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
