Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byrnlng
100
bysätisfolk
ott vphoff och börielsse aff qwecksölffrena och
brän-nestenenom PMSkr 6U (»enare avtkr.). — Jfr til-,
np-byrilse.
hyrning, /. Jfr upbyrning.
*bysia, f. [Afysff. dial. byssja. bössja] svinläger.
haff tik saa at thu bliffwor ... mz thinom renlek
änglanua göma, ok ekke mz skörliffnadzsins lustha
swinanna bysia (volutabrum) ällir mz giroghetinne
röffwaranna hola SpV 449.
byske, n. busksnår, buskskog, ris. oxa oc kör
los-tas mästh ätha thär skogher är oc byske PMSkr 218.
wm kringh wathnith sma byske oc gräs waller ib 266.
nedgången war ganska lönligen ty skogen oc bysked
war wäxt ther offwer (multis spinetis silue stribus et
rubis agrestibus circumclusum) Troj 299. Jfr buske.
*byskiäl (-skäl), n. gränsskillnad mellan byar.
tho kom fore rettha ena landzsyna män som haffde
warit mellan pättis bo och rawkala pa theras byskäl
och roor theres byer j mellan Svartb 478 (1464).
*byskämninger (bi-), m. [Jfr Ä. Nysv.
bi-skämming. Nysv. dial. skiimmiiig] bistock av ett runt
urholkat träd. Jfr Smedberg, Peder Månssons
lands-mansskap s. 62, Rietz art. skämming. haffwe8 tha
nokor biskämningher redho ath lätha them (bina) jn
j honom PMSkr 299.
*byslagh (bij-), n. biart, slag av bin. bij ärw
mangskona, som ärw swarth oc stoor, som bij slagh
ärw afllongh, oc som ärw lwdhin, oc som ärw smaa
oc trindh PMSkr 296.
byssa, /. kanon, mester johan byssomästare iij
mark som hanom brast j hans lön for byssonar Skotteb
S39 (1430-ía/eíj början; Borgm). Jfr kopal’-, lodll-,
liikiara-, liikis-, puder-, sapo-, sinidhio svena-,
sten-byssa. — *bysso bardb (-baardh. -bordh:
-a FM 673 (1516-17)), m.t = bardb. oc redhes til
mwra homeyor oc bolwärke. bysso baardha för än
fiendana komma PMSkr 141. affwan vm portana oc
alla sidhor warj skittohol oc byssobaardha til ath göra
wärn ib 164. ok wore thet radh ath ther togis wäl
tyl wara wydh byskoffthwna met bysse bordha . . .
samma Iwndh ok y stegesunth, ty the löpa ey gerna
ther oppa, som nokoth är bighdh fför them FM 673
(1516-17). (Sistnämnda ex. har hos Sdw 1: 169 förts till
bysso borgh.) Jfr Mnt. vor ij bossebarde Skotteb 286
(1467-66). — bysso borgh, f. samling av skjutvapen,
artilleri, myn bysso borgh, xi stycke pa hywll och
kerror, skutos ey aff BSH 5: 119 (1506). Se
Hildebrand, Sv. Med. 2: 852. Jfr anm. till bysso bardh.
— *bySSO bukker, m. bock varpå en kanon vilar.
fore byssa bucka . . . gaffs 4 sol. SSkb 31 (1501-02).
— *bySSO hlll (-holl), n. skottglugg, kanonglugg.
j torffwallenom warj mykin trä bolwärke biälka oc
bysso holl PMSkr 131. — * bySSO lins (byssa-,
bösse-), n. hus där kanoner förvaras, tyghus,
be-faltto borgamestarene . , . olaff matssone nycklane till
byssahwset STb 1: 58 (l476). til stadzsens pullffuer
och byssa hussz forestandara StÅmb 124 (1492). ib 126
(1493). puluerhus oc bössehus skole retter fogtene
ta ge tiil ware ib 200 (i52i). — *bysso huggare
(bössa-, bösse hugger), m. tillverkar» av
gevärsstockar el. kanonlavetter f STb 2: 306 (1488). —
ss tillnamn, hans bösse hugger STb 2: 306 (1488). —
"bysso kainar (pl. -kambrar), m. [Jfr Mnt. [-bus-senkamer,/.]-] {+bus-
senkamer,/.]+} = bysso kamare. vi lodhbössor stora
oc sma oc xxini bösso kambra Inv cur Tynnilsö 3 (1443).
fore iiij (4) bösse kambra store och smaaix (9) öre SSkb
37 (1501-02). ib 79 (1502-03). — *bysso kaniare (-ere.
pl. -ar), m. och f. (Skotteb 186 (1464-65)). [Jfr Mnt.
bllssenkamer, /.] patronhylsa till kanoner, lös
metallhylsa i vilken krutladdningen inlades. Jfr Inv cur
Tynnilsö s. 3 noten, Murberg, Vitt.-hist.- o. ant.-ac’s handl.
4: 63 /., Hildebrand, Sv. Med. 2: 846, 848. köpte wy
ena sture bysse kamere aff her thwres thienere . . ,
for viij mark Skotteb 186 (1464-65). birgo bysse smedh
v mark fore eth fath jern til byssa kammara slogx
SSkb 80 (1502-03). ib 119 (1503-04). Jfr bysso knmar.
— *bysso krut (bysse krude Skotteb 338
(1430-talets början; Borgm)), n. [Mnt. büssonkrüt] krut till
skjutvapen, xxij mark vij ort. . . . thet gafuo the
(o: borgmästarna) vt helmik bysseskytte at köpa bysse
krudo met Skotteb 338 (1430-talets början; Borgm). —
bysso mästare, m. befälhavare vid artilleriet, ss
tillnamn. mester johan byssomästare Skotteb 339
(1430-talets början; Borgm). — bySSO pulver, n. krut till
skjutvapen, fäm halfftönnor bösso puluer Inv cur
Tynnilsö 4 (i443). — "bysso skyttare
(bisse-skettare HLG 8: 94 (1528)), m. [Jfr Mnt. [-biissen-schütter]-] {+biissen-
schütter]+} artillerist, person som betjänar el. förestår
artilleriet, ss tillnamn, then forrädheren mäster claws
bysseskytthare haffwer mykot forfaridh, badhe bysser
och camore BSH 5: 356 (1509). erik bisseskettare
HLG 3: 94 (1528). — *bysso skytte (bisoesketthz
för -sketthe? HLG 3: 89 (1527)), m. [Mnt. [-büssen-schütte]-] {+büssen-
schütte]+} = bysso skyttare. ss tillnamn, helmik
bysseskytte Skotteb 338 (uSO-talets början; Borgm).
hermen bösse skytte SSkb 32 (1501-02). — *bySSO
skytte, n. [Jfr Mnt. schutto] kanonskott,
kanonprojektil.> änders smyd her mörten gaff honom til for
bysseskytte quit Skotteb 139 (1463-64). — *bySSO
smidher, m. person som utför smide (av
"bösskam-mare" o. dyl.) till artilleriet, vapensmed, ss tillnamn.
birgo bysse »medh v mark fore eth fath jern til bysta
kammara slogx SSkb 80 (1502-03). — bySSO Sten, m.
kanonkula (av sten), erik tolk xij öre for bysso stena
Skotteb 337 (l430-ia?e<« början; Borgm). XV
bössosten Inv cur Tynnilsö 4 (l443). — *bySSO stokker,
m. kanonlavett, ställning för kanon t fore viij bössa
stocker xij öre SSkb 79 (1502-03). — *bySSO Ställillg
(-stelling. -ar), f. kanonlavett, karl timberman ok
han» kompan j (l/a) mark for ij bysso stellinga Skotteb
338 (1430-talets början; Borgm). ib 339. vj öre for
j tunne 911, som carpentatores finge, och j (’/a) mark,
tha the bygde bössestellingo pa sudra port ib 387
(1464 ; Kämn). ib 400 (1466; Kämn).
bysätia, B. [Jfr Mnt. bosetten, blsetten] L. 1)
sätta i fängsligt förvar, thon som slog stadzsins
landboo i skurw, skal bysätias STb 1:325 (1481). 2)
belägga med kvarstad, swen stwt sålde göstawe i
gullaryd en kopar kädhil, oc kädhelin war byssater
til forenne, än han köptin JTb 11 (1458). ib 13 (1458).
tha bysattis samma kädhil til rätto, alt til thäs ath
samma qwinna kom här vp for rättin ib 20 (1459).
"bysätisfolk, n. personer som ej ha del i byns
ägor. bysäthis eller husfolk, som giffthe äre, giffue
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
