Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byvanger
102
banker
sikelögor och skaanungx sil eller rierska byttor (o:
piggvar från Rägen) Braska Matordn 9.
♦byvanger? m. by åk er, byns åkerfält. ÖGL ES 7.
Se Westman, Ark. f. Nord. Fil. 19: 322 /.
*byxa (pl. byksor. böxer), /. [Mnt. buxe.
böxo] t pl. byxor, peder olsson . . . kendes haffua
stulith ... eth par böxer STb 2: 207 (1487). schal
han (o: jägaren) haffua offwer sin lön ... iiij alna
(vadmal) til byksor Arnell Brask Bi1 24.
*byiing, /. en bys gemensamma äng. solde ok
vp-läth ... I fiärthungs attuug jordh . .. swa widh som
thän byänghäu ligger SD NS 3: 88 (1415).
biidhil (SkrtUppb 132. med art. bädhlin ib.
ba-dillen PMSkr 255. pl. badhla ib 253. med art.
bad-lana ib 255. Jfr Smedberg, Peder Månssons
lands-mansskap s. 61 /.), m. båle, rede. tha hänther han
(o: fågeln) siik saman sma qwiista af dyrom ok
wäl-Itictandcs träm oc gör thär af eu bädhil SkrtUppb 132.
är aktande ath the ha|fwa rena badhla thär the skwla
wärpa PMSkr 253. ib 255.
♦bäggia stads (bägge statz), adv. på båda
ställena. BSB 5: 461 (1511).
biikker (beekker Mecht 254), m. L. Jfr ala-,
blodli-, Aske-, malm-, nadha-, oleo-, qvärna-,
räghn-,vatu-bäkker.—*bäkkia gånger(backe-
Bergkvara 92 (c. 1490)), m. bäcklopp, bäckfåra, thszo
är märken j mellan berquara och the byor ther om
kringh äre: ... försth i steenbroma widh dywpawadh
nästh frillemyr, swa allan beckiagangin oppath och i
kroksyöna . . . swa al bäcken bäckegangen uppathoc i
longxtorpa syö Bergqvara 91 f. (c. 1490). — *bäkkia
qviirn, /. kvarn vid en bäck. RP 2: 61 (1385). item
ligger til ooshamar eon bäkkia qwärn VKJ 217 (1447).
ib 122 (c. 1500), 164 (1480), 272 (1447).
*bäkkiare (beckiare STb 1:117 (1477), 265 (uso),
370 (1482). beckare ib 1: 213 (1479), 2: 94 (1485).
beckere STb i: 114 (1477), 2: 313 (1488), 315 (i4s8),
3: 138 (1493)), m. [Mnt. becker] bagare, ss tillnamn.
hanis beckiare STb 1: 117 (1477). (Den under bakare
anförda formen beckere utgår).
*bäkkine (bäkinä STb 1: 363 (us2)), n. [Jfr
Ä. Nysv. bäckene, beckenne] bäcken, eth stoop ok
eth bäkinä for iij öre STb 1: 363 (1482).
biilgher (pl. bälghe Rydberg Tr 2: 660 (1396). med
art. bälgänä SvKyrkobr 175. bälghenä STb 1: 189
(1478)), m. L. bälg, blåsbälg, thesse smedhsens vglin
eller äsya äru äuerdeliga dröfuelse, bälgänä äru ondhe
freestare SvKyrkobr 175. bläsa bälghenä til stoora
organer STb 1: 189 (1478). — par bälghiar, hytta med
två bälgar, gruvlott. Jfr Styffe, Skand. under
unionstiden 3 uppl. s. 322, 327. ärom wi swa over eno
wordhne, at koperberghit scal alt höra til konungen oc
kronona wtan tw par bälghe, som biscopen i westerars
ther. nw vppa hawer Rydberg Tr 2 : 660 (1396). Jfr
axa-, hand-, smids-biilgher. — ’bälghia axul
(bälgha-), m. axelstång vid en orgelbälg. iärn och
krampar til bälghaaxlana (till en orgel) HLG 2: 31
(1513)-
*bälglipipare, m. säckpipsblåsaref coricanus . . .
belgpipare GU C 20 s. 105.
biille, n. Jfr fotbiille.
*biilia, /. [Ä. Nysv. balja] balja, runt öppet trä-
kärl. en bälia til stegerhwseth HLG 2: 57 (1517).
Jfr balia.
*bälta (belta. part. pret. -adher), v. förse med
bälte, omgjorda. balterire verbum actiuum idest
cin-gere bill tha GU C 20 s. 49. in aurora sunie tibi
caligas et vestern stringe sequendo tagh tina hosor
ok belta tik ok fölgh ib s. 67. corrigiare bältha ok
mz reem binda ok göra ib s. 151. cinctus . . .
gior-dader ok bältbadher ib s. 109. corrigiatus ... bältader
ok mz reem bundhin ib s. lsi. — Jfr
kringum-biiltn.
biiltare, m. — *bältara driinger (beltere-
Skotteb 428 (1470; Kämn). belter- ib 359 (1460; Kämn),
391 (1465; Kämn)), m. gördel- el. sadelmakaredräng.
en belter dreng Skotteb 359 (1460; Kämn). ib 391
(1465; Kämn), 428 (i470; Kämn). — *biiltara iimbite
(beltara embeitid (med art.) STb 2: 132 (1486)), n.
gördel- el. sadelmakarnas skrå. sagdes ior retta, ath
jap taskamakare skal bliffwa widh punganiakare
embe-tidh och beltara embeitid STb 2: 132 (1486).
bälte, n. L. gördel, bälte, särsk. till den prästerliga
dräkten hörande bälte. Se Branting, Textil skrud s.
78 /. Jfr brok-, broka-, byke-, qvinno-, silf-,
span-, spiinne-bälte. — "bältis lös, adj. utan
bälte, aionus belthis löös GU C 20 s. 46. — *bältis
tafla, /. skrivtavla av trä och vax som under antiken
användes för anteckningar och meddelanden (och som
bars fästad vid bältet!), diptica . . . beltis tafla GU
C 20 s. 190. ptigillaris . . . bältistaffla ib s. 501.
*bältespanna?, / [Jfr Mholl. spanne] spänne
varmed ett bälte sammanfästes. bulla vatu bogla en
stiärna ön dyrbära sten strygh dysingher bälthe spana
(ändrat från pana) ok sölgia (ändrat från solgia)
ok aldrahanda bwlo gerniiigh GU C 20 s. 63.
bända, /. Jfr hudhbända.
bände, ». ? korg som vid klövjande fastbindes på
hästryggen! wardli en bonde gripin aff kind vm
mark-nadhin ... for thz ath ban sålde 1 pund smör, thär
la wti en stor sten ok sidhan fans i hans bände eth
annat pund smör, ok ther la ok en stor sten wti JTb
15 (1459). — Jfr fata-, osta-bände.
bänker, m. L. bänk. then arme mannyu . . .
gönib-dhe thot j enom bänk j sinne stuffwo MP 5: 33. bör
honum (o: klockaren) oc klädlia ok affklädha ... bänken
pa kirkio gardhen tha tä«s pläghsider är AK 59. —
bänk(rum) i kyrka, bödz skinnare hustrvna engte
ath bewara sik medh jenis erwastessons bänk i kirkione
STb 1: 341 (1432). jenis erffwastessons hustrv skal
staa i bänck medh hustrv elzeby ib 375 (1482). —
bänk där borgmästare och rådmän sitta (el. där en
borgmästare- och rådmansgrupp sitter) vid sin
ämbetsutövning. Jfr Clason, Hist. Tidskr. 23 s. 42 /. desse
äre sittiande fore borgamestara j thette aarith fförst
vppa östra bencken och sydan her niels pedhersson
StÄmb 114 (1488). sitthiende borgamestara j thetta ti I—
komauda aarit vppa . . . östra bencken her benckt
sma-lenninge . . . borgamestar pa westra bencken her
pe-dher jensson ib 116 (1489). änders suensson ... segle
til stederne en ressa hwarth hanom teckes, som andre
flere pa benken medh hanom sitthia (o: liksom flera av
hans ämbetsbröder) STb 3: 228 (1495). — sätia up a
bänkin, för ransakning i ett visst mål tillsätta (en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
