Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böstning
108
dadb
bösthe Beckman Stud si. Svartb (Skokl) 565. item
booskatten ... eth bösthe med thz besthe aff them
thry ell’r flere swiin slaktha thz bäthre aff them ij
slnkth’r Beckman Stud Si. Svartb (Skokl) S86. —
Jfr fläskaböste.
»böstllillg (-ar), J. bultande, klappande, mins
hiärta böstningh är ekke som j androm människiom
Mecht 25. — slag (om hjärtat), thz (ohjärtat)
haffdhe thre märkelica starka böstninga (pu/sus) alla
sänder j eno ok thär äpther ena liittha böstningh
Mecht 25.
böta (böta: -ea 1’MSkr 202. botha: -s SpV
340. boothe STb 4: 43 (1504). impf. bÖtte MP
5: 14». betthe HLG 2: 134 (1585). botthe ib 145
(1526). botadha ib 24 (1511). part. pret. n. bött
STb 1: 74 (1476)), v. L. 1) laga, reparera, bötha
oc förbätra skipith PMSkr 85. ib 30. sancto johanne
ewangelista som til forinna war 011 fatighir fiskara
son ok bygde ok bötte gamul nätli ok noth MP 5: 149.
iij arbetiskarla, som botadhä tappakareth HLG 2: 24
(lSll). 2) böta, hela, läka. med ack. är ok the
spitälska sotthen swa obötzlikin ath hona kan jngen
bötha eller läkia MP 4: 193. hwilkin saar jnghin
kunne ällir formatte bötha ällir läkia ib B: 82. 8)
hjälpa, gagna. Se Sdw 2: 1207. 4) råda bot för,
avhjälpa, avvärja, mölnaren skall hälla qwärnena
fär-dogha . . . och bötha dropa a qwärnenne och
hywla-huseno VKJ 240 (1447). ena banda sma marka . . .
plägha ätha lentes, oc thet botes swa PMSkr 202. —
skänka bot för. med gen. þas. pa mattis lutkes vegna,
som sengleges laagh . . . och langelica sengloges legat
hade, gud hanom tess boothe STb 4 : 43 (1504). 8)
ersätta, gottgöra, for thy lambeno gömande idher,
haff-win j ekke än misth thz som ey bothas (reparari),
sidhan thz är entidh misth SpV 340. 9) göra bot,
giva bot. Jfr Sdw 2: 1207. knwt gest . . . hado fastadh
ok bött epter poder mölnare, som ban tog aff dagliom
STb 1: 74 (1476). 11) plikta (med), böthe then mz
kropp, som ey haffuer koo Arnell Brask Bi1 35. —
»böta bort, betala ut i form av böter, förbruka på
böter, ware tet sake, ath henne bonde ville forbryta
sigh j nager banda matte, tha sade hon jngalwnda,
ath ban skal böte bort hennes STb 4 : 4 (1504). —
böta i gon, 2) ersätta, böte hnns (O: Jakob
trumpares) trvmppa igen widh hans iij (3) marek
STb 1: 3S2 (1482). 3) göra bot för, giva bot
för-the, som gerningen giorde, skole bonum (o: den dräpte)
ffaste och böte igen, som effter en död cristin
mennisko bör at göre STb 4: 196 (lSll). — Jfr forböta.
böta, v. tända, upptända. Jfr Ulldirböta.
bötare, m. Jfr kiitla bötare.
»böte, n. bot, böter. Se Sdw 2: 1207. — Jfr
tvil-böte.
böteliker, adj. Jfr oböteliker.
boveri, n. dåligt leverne, i sht osedlighet,
lösaktighet. tyle margot skal . . . bliffua slaghin til stwpona
for sith böffweri skuld STb 1: 10 (1475). sagdes for
retta, at jöns eliffson offuergiffue sina ölsilning ok
böffuorij ib 2: 243 (1487). Jfr boveri.
•böverirnill, n. ställe där osedlighet bedrives?
propudium . . . böffueri rwm GU C 20 s. 495.
C.
»cedertrii (oedro- Mecht 79. cedrins- Troj 40),
k. cederträ. eth aunath lithith hws, giorth aff
cedro thrä (ex lignis cedrinis) Mecht 79. taked
war aff cedrins trä (ex lignis cedrinis) oc ebanj
trä Troj 40.
»celidonie rot, /. (rot av) svalört, skelört,
cheli-donium majus Lin. tak sappen aff celidonie roth
PMSkr 431.
»cert (pl. -ar), m.f el. ff [Mnt. serter] =
utskurin skript. den ena av tvenne likalydande
urkunder som skrivits på vardera hälften av ett taggformigt
sönderskuret blad. Jfr Schiller-Lübben, Mittelnieder-
deutsches Wörterbuch IV, 194 o. som the ij (2)
wt-scripna certar vtuisa STb 1: 179 (1478).
»cinober (PMSkr 423. cenober ib 431.
seiio-ber ib 514. med art. cinobrith ib 423), n. [T.
zin-nober. Ffr. cinnabre. Lat. cinnabaris] cinnober.
tesli-kis tilredhes oc rödher (färg) aff senober oc qwaadho
PMSkr 614.
cirkil (cyrkil: cyrklen Troj 30. syrkell ib
62), m. cirkel, ring. han wndrade a hennes tänder
som . . . jämlika satho j hennes fagra käffte som en
syrkell Troj 62. han . . . hwg sönder then cyrklen
som sath j hiälmen Troj 30.
D.
»dadel (dadeel GU C 20 s. 153. ack. pl. dadhla
Prosadikter (Barl) 99), m. [Mnt. dadel(e)] dadel.
dactilus . . . frvctus palmarum commvniter dadeel GU
C 20 s. 163. sidhan redde barlam rikt bordh fult
mz andelikom krasom, han satte fram raan kaal . . .
nokra faa dadhla, som ey funnos j the ödhkn, oc
skogx rötir Prosadikter (Barl) 99. Jfr Sdw 1: 182
daktil.
*dadelsten, m. [Mnt. dadelstë(i)n] dadelkärna,
pal-ma plantheras aff färskom dadel stenom PMSkr 347.
Jfr Sdw i: 182 daktilsten.
dadil, n. handling, dåd. radh ok dadh, råd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
