Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dinnker
US
diävul
*dinnker (dionker: n. -t Prosadikter (Karl M)
314. n. dywnght MP 5: 64), adj. [Östsv. dial. djonk
(Jfr Vendell, Ordb. 134 b). Jfr Isl. dökkr. Se Lidén,
Arkiv för Nord. Fil. 42: 289 ff.) mörk, dunkel, alt
midiom dag war »wa mörkt ok dionkt som thz ware
nat ok ey matte sool skina Prosadikter (Karl M) 314.
— dunkel, matt, glanslös, bly, som mörkth ok dywnght
Hr aff sik MP 5: 64. — ss tillnamn, magnus
diwuc-ker SSkb 8 (1501-02). änders dywncker »4 124 (1504-05).
ib 383 (1508-09), 287 (1506-09). Jfr dillnkill.
*diuilkin, adj. [Östsv. dial. djouken (Jfr [-]Vessman,-] {+]Vess-
man,+} Saml. av ord 124 b). Se Lidén, Arkiv för Nord.
Fil. 42: 289 ff.} mörk, dunkel, war herre jhesus, tha
han blandadhe saman äwärdelica skynandhe ok klara
guddomyn vid mandomyn, som aff dywnkna ok mörka
jordhinne war komyn MP 5: 64. Jfr diuilkei’*
dinper, adj. L. 1) djup. Se Sdw 2: 1208. —
av ett visst djup. med gen. Se Sdw 2: 1208. 2)
djup, djupsinnig, svårfaltlig. hwar som nakor stadz
synes stwndom mörkt wara j thgsse book til at
wn-dhirsta thz skal ey räknas älla tros wara hans skuld
som thätta wäudo wthan athennst for latinonna diwp
wndhirstandilse Sp V 593. —• djup, djupsinnig,
djup-tänkt. om the äru ällre j klostreno oe i större
wer-dhogheyt . . . oe diwpare j fornymst Abbedval i Vkl
85. — Jfr manz-, of-diuper.
diuphet, f. 1) djup, äv. avgrund, eg. ock bildl.
ey än waro iordhennas dywplrether, ok iak war nw
affladh JMÖ 141. tha bliffuer siälin bewarat . . . for
häluitis pino ok diwphet MP 4: 120. käudhz thik
hafwa fallidh af menlösonne stadga i syudinna
diwp-het Skrt Uppb 118. the hälghasta jomfrun
nidher-bögdhe sik j ödhmiwktinna diwphet (abyssum) Mecht
13. 2) djup, djuphet, djuplek, böryar skiparen
skipith litith, och sidhan bygger thet större än
för-ordath oc samtykth war aff konipanommen pa längdh,
breedh, äller dywpheth PMSkr 4.
diupleker, m. djup, djuphet, djuplek, bildl. at
thu skuli widherkännas thinna synda diwplek Skrt
Uppb 22.
diupliker, adj. djup, djupsinnig, svårfattlig. stoor
diwpligh thing kungiordhe hon mik alf the holghe
threfallikhet huru lian är threfaldir oc sandir gudh
Hel män 172.
diuplikhet, /. djup, djuphet, bildl. alt
himcri-kis härskap mz nyo glädhi begötz oc wpfyltis alf
]länna äro owerflödelika diwplikhet (plenitudinis
abitn-dantia) Mecht 120. SvB 521.
diur, ». Jfr eter-, eters-, liemn-, hälvitis-,
o-, skogh-, skogs-, vil-diur. — *diura drap
(-drap), ra. dödande av (offer)djur, slakt på (offer-)
djur. tha täktes troyanis ath göra apollinj eth
hög-tideliget ämbethe oc offor mz myket diwra dräp Troj
257. — diura gardher, m. djurgård, inhägnad mark
där jaktbart vilt underhålles, gaardzmestaren skal
framdelis aktha oc ransaka hwath affwel kan göras oc
hallas härranom til winningh wthan wm kringh
ak-rana mädh jäkth. dywragardhom. fiskrj oc
fiskedam-mom PMSkr 206. — *diura iiainpn, m. djurhamn,
djurskepnad, tliässe diäffla . . . synas . . . stwndhoin
j iiakar dywra hampn älla liknilse JMPs 262. —
*diura lioper, m. hop av djur, hjord, polia . . .
idest armentum vel grez hiord stodh ok diwrahoper
GU C 20 s. 463. — »diura iiikt (-j&Oht), f jakt.
swa Tnnom wy . . . söstroni oc brödrom i fornämpda
watzstena clostre frij oc ohindradha fore hwariom
man alla diwra jächt i sinom eghuom gotzom Priv o
skyddsbr 180. — *diura karl, m. jägare. Se Sdw
2: 1208. — *diura skrubba, f. djurhåla, håla
där vilda djur vistas f cauea . . . diwra skrrbba ok
hölö ok halffuer leka ringher GU C 20 s. 88. —
*diura vaktare, m. djurvaktare. bestiarius
grjm-ber diwra vakthare ok vedlia man GU C 20 s. 53. —
*diura yedli (-weedh), f. [Jfr isl. reütr] jakt
på (fyrfota-)djur, djurfångst, the hä|fde Tndanskilth
j samma köpp sin fyskewatnn, wassa, skogha ocb
vth-marcker met tlieris diwra och fuglaweedh, näffraflätli
och bastaflätli FMU 4: 261 (1466, avskr.). ib.
(ii Hk II (dyank Vm Fornm Årsskr 3: 88 (l37l).
diäken Skotteb 53 (1461-62), 90 (1462-63). diekn ib
340 (1430-talets början; Borgm), 355 (1440; Borgm), 162
(1464-65). diägn ib 53 (1461-62). diägen ib 7
(1460-61), 90 (1462-63), 127 (1463-64), 302 (1468-69). diegn:
-a ib 254 (1466-67). diegen ib 126 (1463-64), 174 (1464-
65), 194 (1465-66), 226 (1466-67), 259 (1467-68), 313
(1468-69). diängen i4 226 (1466 67). diengen i4 194 (1465-
66). deg(h)n Sv Kyrkobr 121, 122. J Buddes b 147.
best. diäkin MP 4 : 232), m. L. 1) eg. diakon,
andlig av lägre grad; person som idkat studier,
boklärd, särsk. skrivare (t. ex. hos domhavande). Se
Styffe, BSH 1: lxxxix, Sdw 2: 1208, Schäck, Sv.
stadsväs. 308. tha warth then diäkin (o: en scriffuare
som tiänte enom riddare) rädder MP 4: 232. ss
tillnamn. thomas dyank Vm Fornm Arskr 3: 88 (l37i).
Skotteb 7 (1460-61) etc. 2) djäkne, skolyngling,
studerande, lärjunge, i . . . staden mägdeborgh var oen
degn vdo aat nampne hafunndes swa hart näme at ä
thes mere han slagin vart aff synoin tyktärom thes
niyndre han liirde J Buddes b 147. diecipulus som är
deghnen spor ok mestären swarar Sv Kyrkobr 121, 122.
— Jfr kapel-, kapella-, kor-, mässo-, skola-,
iirke-diäku(e), ävensom gardiäkn(e).
diärfhet, f. djärvhet, oförskräckthet, mod.
diärff-hetli til ath lädhas ey före snarom PMSkr 123. —
(manlig) djärvhet, dristighet, virilitet. (den på angivet
sätt kastrerade kalven) bliffwer sidhan altid widher
siua diärffhoth PMSkr 237. — djärvhet, dristighet,
till-tagsenhet, djärv och fräck avsikt, konwng |hoas . . .
Inviken hiit kommen är j en jlskafwld diär|fhet ath
foröda wän stad Troj 156.
diärra, /. Jfr skamdiiirva.
diilrver, adj. Jfr nägo-, skam-diäryer.
diävnl (dywii: -sina MP 5: 5. med art.
diäf-lin MP 4: 178, 179), m. djävul, satan, den onde.
oleff, stath her nw strax och giff tik dieffuolcn j
woldh medh li|f och siel ewyiinelige, om thu ocke
swa giort haffuer STb 3: 12 (l492). Jfr
hoyudh-diiivul, ävensom fallandövil» — *diäfla hampn,
m. djävulshamn. t-honi syntis thän vngha brödren
. . . hafwaiide j sina winstra hand en swartan diäfla
hampn MP 4: 152. — *diflfla höfdhinger, m.
hövding över djävlar, belsabub dieffla liöffdingher GU
C 20 s. 52. — *diäfla mödder (-mödher), p. adj.
plågad av djävlar, anfäktad av onda andar, demo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
