Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
diävulskap
116
dottir
niacus ... a demon . . . quern demon yeiat wlgariter
diäffla mödher GU C 20 s. 175. — »diävuls givin,
p. adj. given åt djävulen, djävulsk, gudlös. Bu 5-0.
diävulskap, n. L. djävul, ond ande. af sancta
maria maghdalena waro siw diiifwlskap wtaf kördh
Skrt Ujipb 115.
diävulsker, adj. djävulsk, som har förbindelse
med djävulen, tlia gik ban til en diäfwlskan
trol-karl MP 4: 232.
diävulsliker (diefulsklig: -et J Buddes b 91;
-om ib 94), adj. djävulsk, han . . . figh hanom eeth
diefulsküget confekt J Buddes b 91. j tesse helghe
lästh skulom wi märkia . . . judhanna ilzsko ok
ilyäff-uolzlica wredhe MP 5: 235.
dobel, adj. dubbel, swa mykith som the
anbw-den gälla meer, än dobelth wärdh plägha gälla thär
skiparen haffwer sith heman PMSkr 54. — Jfr tvii-
dobel.
(lobl (dwbell Troj 39), n. L. lottning med
tärningskast. Se Sdw 2: 1208. — »dobls leker
(dubbils- Hel män 219), m. tärningspel. fly thätina
dubbils lekin Hel män 219.
doblll, v. L. Jfr Sdw 2: 1343. Jfr fordoblft. —
»dobla bort, spela bort. Sdw 2: 1208. doblade han
them (3: penningarna) borth äller annars them
för-skyngrade jlla PMSkr 71.
dobla, v. Jfr tvädobladher.
doglia, se dugha.
doghse, se dughse.
doker, se duker.
»dokker, subst. [Mnt. ducker] utterskinn, pälsverk
av utter, j (l) brun lundesk kiortil medh docker
foderet STb 2: 253 (1488). ib 259 (1488). Jfr Sdw 1:
205 art. duker 2. — »dokkers kiurtil, m.
kjortel fodrad med utterskinn, myn scrifftafader her
hans dobbin giffuer jach myn dockers kiortil STb 3:
137 (1493).
*doktare, m. läkare, samme dag stod doctaren
och giorde ol[e]ff gulsmedz orsäkt, at han hade icke
wollet sins hustry diid STb 5: 106 (1516). —
»doktara liikiare {med art. doctare läkeren), m.
läkare. STb 6: 106 (1516).
*doktorinna (dooterinne Sv T 77), /.
läromästa-rinna, underviserska, lärarinna, heel maria
apostle-nes äller visiste docterinne SvT 77 (Jfr motsa, ställe
SvB 218: apostlana läri[r]ska).
dol, se dul.
dolska, se dylska.
domare (domore Svartb 205 (1392); -ora (pl.)
ib 466 (1457)), m. L. domare, skiljedomare, wi i ...
swerigis rikis radh, fulmectuge sendebud oc domara
Rydberg Tr 3: 327 (1473). — domare i ett härad el.
hundare etc.; häradshövdings ställföreträdare. Se Sdw
1: 192, 2: 1208, Styffe, Skand. under unionstiden, 3 uppl.,
s. 120, 275. wy ., . giwum fulla macht häradzhöfdhinge
oc domare, som när äru SD NS 3: 48 (i4l5). oc . . .
gifwer iak liäradzhöfdhingenum äller domarenum i
sama häradheno fulla makt ... at fasta honum thet
SD NS 3: 537 (1420). ok bidher iak oc fulla makt
gifwer liärezhöfdhinganom oc domarenom i thy
hä-redlieno . . . thet klostreno fastfara ib 601 (i42o).
haffde föruämpde peder gisleson her stens stwres
breff här fore retto til liärldzhöffdingin domaren oc
xij inän som fore rette satho Uppl Lagmansdomb 18
(1190). — domare på Åland. Jfr Voionmaa, Finska
Fornminnesföreningens tidskrift xxvir, s. 89 f. — Jfr
hiirads-, ivir-, lands-domare.
doitlber (dompber (ack. sing.) STb 2: 355 (1489).
med art. domän (obl.) SD NS 3: 150 (l4i6)), m.
1 j tillstånd, förhållande, väsende, beskaffenhet. Se
Sdw 2: 1208. 6) beslut, jngen there kan mero
onth göra än gudz doomer ok tillaat hanom tilstäder
Sv Kyrkobr 185. 7) dom, domshandling,
domstolsförhandling; särsk. om yttersta domen, haldä enä messä
i hwariä hwkä til domän fore sancta byrgittä altaro
SD NS 3: 150 (1416). eth tekn at sanna almennelica
wpresilse tHkominande wm ytarsta domen (in signum
v tre. resurreccionis) Mecht 99. — Jfr härads-,
llä-radsböfdlunga-, konungs-, lagli-, laghiminz-,
inanilsfl-, viirulds-domber, ävensom ålder-, arin-,
barn-, barns-, egliin-, gndh-, lior-, hiilghe-,
iungfru-, kliirka-, kränk-, kristin-, känne-,
läke-, lär-, man-, mö-, qvin-, siuk-, spa-, sven-,
thräl-, villo-, vis-, änkio-domber.
domstol, m. tron. saa hon äronna konungh sithia
j enom domstol (throna) aff klarasta cristal Mecht
144. ib 158. — Jfr filsbens domstol.
»donatebrodllir, m. [Jfr Lat. donätus]
lekmanna-broder (som utan att avlägga fullständigt klosterlöfte
ingått i ett kloster och dit skänkt sin förmögenhet).
hegne finke, jngiffuen donato broder j swartbrodre
orden STb 5: 96 (1516).
doilde (donde- Rydberg Tr 2: 467 (|3B8).
danna-I1LG 1: 130 (1488). dane- SJ 2: 262 (l494), 297 (1496).
dan- IILG 3: 68 (l523)), adj. [Filan. donde-, dande-.
danne-, dane-. Se Seip, Låneordstud, 1: 95 ff.) —
doilde qvinna, ärbar kvinna, sama dag fäste mästar
sigge lagli syälf tolfte, ath han wille wäria sina hustrv
til enne dandeqwinno Beckman Stud 87 (1461, Arboga
tänkeb). — »donde qvinno drät, f. en ärbar
kvinnas klädedräkt, klädsel som en ärbar kvinna har rätt
att bära, sagdes for retta, ath ragnil stalswens skal
leggia dandequinno dräth och sin gatubodh epthir
thenne dagh STb 2: 80 (1485).
done, se dane.
»doppa (-or), f. [&>. dial. dopper (pl.). Jfr T.
dial. duppen] fläck, prick, achates är en sten . . .
stwndom röd her hafwandis förgylta randher äller
doppor PMSkr 458. porphirius är en rödher twnger och
barder sten haffwandis j sigh nianga doppor som gryn
ib 487.
doppa (dwppa), v. doppa, warmpth köth swdith
oc doppatli j honagh PMSkr 272. ib 433. Mecht 73.
— Jfr indoppa.
dopt, n. Jfr qvärnadopt.
dor, se dyr.
dosteran, se diosteran.
dottir (dötther JMPs 49, 53, 324 etc. dat. el. aclc.
dather JTb 70 (1480). pl. nom. och ack. dotter
Mecht 254. dðtra Prosadikter (Sju vise måst C) 243.
döttra Troj 211. döthre Arfstv 33 (i46i). döttre
SD NS 3: 227 (1417). döttere Lagerbring Saml
2: 259 (1457). döthrar Hel män 276 (bis), dotra
Arfstv 43. dotthre ib 31. dott(h)ror Svartb 559,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
