Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
druknadlier
122
dryppa
skap byginta ban kasthe ok lieffwa stene j the bondhe
baater ib 4: 210 (l5ll). then fatige man, som dödin
ledh, hadhe sigh i 1 le Iförseth j sith dryck[i]nskap ib
212 (1511). — bihll. liiir sighx aff wndersamlica
drwk-kinskapeuom thär siälin nardher swa som andeliea
drwkkin for äu hon warder gripin i ande[li]ke syn
SkrtUppb 29. 2) drickande, dryckesgille;
gilles-drickning. kom fförst för rotthen dirik potgeter om
the olfuerdadige och forradare ord oc tal han hade
halft j theris embetes samqiiembd och drykenskap
STb 5: 228 (1519).
»druknadlier, m. druckeuhet, rus. bildl. ma hon
löna swa som thwäggia handa drwknadh (ebrietatem)
SkrtUppb 30.
drumber, m. Jfr yatiidruiiiber.
drunkna (impf. drunkne STb 5: i6i (isi7)),
v. L. drunkna. STb 5: 161 (1517).
drup (drop), n.f botr[i]o onis drop ok vin-bär
GU C 20 s. 6o. — Jfr af-, thak-drnp.
drupa (druppa. droppa, -adhe), v. 1) träns,
droppa, låta droppa, thu äst stiärnan droppandhis
clarbetena (stella stillans claritatem) JMÖ 139. 2)
intr. droppa. Jfr Sdw 2: 1210. ath wathnith rindher
ey aff skyrdenne paa kuopporna, wtan heller swa ath
thet kwnne droppn pa jordena PMSkr 314. thät
bio-dit, som »ff tik droppadhe SvB ii (si. av 1400-iJ. —
Jfr dryppa.
drupi (dropl. droppe PMSkr 586: -a. (pl.) JMÖ.
133. VKJ 240 (c. 1500). drypi: -n GU C 20 s. 88), m
droppe, gutta cauat lapidom non vi sed sepe cadendo
drypin holor stenyn ey mz makt vthan ty ban offta
faller GU C 20 s. 88. — i pl. om takdropp, inölnaren skall
... bötlia dropa a qwärnenue och hywlahuseiio och
tholl-huseno VKJ 240 (1447). niölnarin skal . . . bootradlia
dropom ib 241 (1480). ib 240 (c. 1500). Jfr IlllliagS-,
stek-, vax-drupi. — drupa fal (dropa-,
droppa-), n. 1) droppande, drypande, jak helsar tik
ioni-fru maria, aldra högxsta, j thz aldra sötasta droppafaal
som alf liälgasta trefaldogbotz hiärta aff äwiirdeliko j tik
inflöt (salut virgo excellcntissima in stillicidio dulcissimo
quod dt corde sanctissime trinitatis ab eterno fluxit in
te) Mecht 179. 2) takdropp, whderuiste rådet om
tet droprum som stadhen haffuer aff radhusit in wdi
garden swa at droppa ffallit ey stadenom affhindras i
uogre motto SJ 2: 315 (1497). STb 3: 337 (H97).
*driipfnldor (dropfuller), adj. droppfylld.
gut-tosus . . . dropfuller GU C 20 s. 325.
drnpiu, adj. Jfr odrupiii.
druppa, se drupa.
*druptruuiba (drop-), /. avloppstrumma för
takdropp. alla cristna siolagardz forstandera skolo balla
sielffue ena drop truniba STb 2: 355 (1489).
*drupthäkkia (droptäkkia), f. takfot, grunda
. . . inferior pars tecti vel campane a qua dis ti 1 lat
aqua droptäkkia eller tak värn GU C 20 s. 323.
*dl’Upvax, n. (från brinnande ljus) neddrupet vax.
antiqua cera et drup vax j (l) pund cum antiquis
candelis HLG 1: 25 (1426).
drnsi, m. L. — *drusaguiiiper (drösa-), m.
öknamn på en person som stulit från en hög av
tröskad säd. Se Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 13: 33. si
. . . domestico furto e granorum acerun sic triturato,
quocunque modo vel ingenio aliquid ablatum fuerit,
vix vila emonda oblata fur ille, licet rarissimus
(pat-lia nppellatione dro?agump dictus) sine graui
supp-licio absolui solot 01. Magnus llist. de gent. septentr.
1. 13 c. 7.
drygher, adj. mäktig, war starka leonit dryghare
än arma wislan Bel män 227. — Jfr hiirdlia-,
thrätto-drygher.
drykkeliker, se drikkeliker.
drykker (dryker GU C 20 s. 462 : dryke (dat.)
Mecht 220. drök (ack.) SvKyrkobr 308. gen. drygX
MP 5: 188), m. L. drickande, liwar en gaff serdelis
sötasta liwdh fran sik j sinom dryke Mecht 220. —
drickande av starka drycker, dryckeslag, särsk.
gilles-drickning. li||lit äptir the satto sik athir til drygx
MP 5: 188. feria 6,a nesth opther drykchon (30 maj),
tha vy hwllom rekenskap HLG 2: 81 (1516). Jfr
galla-, helso-, yatu-drykker. — drykkia
pii-ningar (drykke- PMSkr 78, io6. drikkia- STb
1: 198 (1479). dricka- Skotteb 375 (1462; Kämn)),
m, pl. penningar till dryck, mötlier skipith j syönom
annor skip som ey ärw fieudn, äller röffwara pa, wtlian
the thär pa äriv bedhas aff them drykke pänynga
äller hnndzal PMSkr 78. ib 106. — drickspenningar.
gaff jak skibmennomen j- mark dricka penninge, som
förda myn herres nado the ij lestor öll til skips
Skotteb 375 (1462; Kämn). mesther borond skal
for-nögia . , . sina medhbröder . . . therres deel, swa
miket som them bör alf the xx (20) marek, som
konung c[ristiorn] gaff them allom drikkia poniuga STb
1: 198 (1479).
(lrykkia (drikkia: -O MP 5: 52),/. L.
dryckeslag. fore thy äro waku nättor drykkia. dautz
oc fwla wisor mykith gudhi ledha SvKyrkobr 6. en
welburiu riddare, haffde fyllo ok drikkio daglika fore
syndogbau osydh MP 5: 52. ib. Jfr gilde-, ivir-,
kiil-po-, saiu-drykkia. — *drykkio bulle
(drykke-GU C 20 S. 79. VKU 42 (1544). drikke- GU C 20
s. 106), m. ett slags dryckeskärl, eiatus . . .
drikko-bulle GU C 20 s. 106. cardiaco sciatum liumquam
missurus amico sänth äldre hierta pikkan wille drykke
bulla ib s. 79. 1 kalk ok 1 liälgedoma-kar om 4
lö-digli marc ok 3 lod wi fiiigom aff brödromen; thät
war sancto birgitte drycke-bwlle VKU 42 (1544). —
drykkio kar (dryke- GU C 20 s. 462.
drickie-STb 3: 305 (1496). drikke- GU C 20 s. 157), n.
dryckeskärl, cucullus drikkekar GU C 20 s. 157. ib
s. 462. STb 3: 305 (1496). — *drykkio kouipan
(drykke-), m. dryckesbroder, compotista
drykke-lcompan GU C 20 s. 132. — *drykkio läghil
(dryk-kelägel), m. kärl för dryckesvaror, aristoforum
. . . matli span ok drykkelägo[l] ok matkorger GU C 20
s. 35. — *drykkio skal (drökke-), /.
dryckesskål. Beckman Stud 90 (1466, Arboga tänkeb).
drypa, v. L. drypa, (drypande (Lat. rubens, läst
rörans’) rosen är här lwkthaude Sp V 580). Jfr
nidlierdrypa samt liunagsdrypande, ävensom
dröpa.
drypi, se drupi.
*dryppa, v. [Dan. dryppe. Mnt. drUppen] droppa,
låta droppa, giff tliina dagli (odagg), thz är
hym-melsens mildhet dryppa til os, liffwernsens reulikhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
