Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
dröghia
i thenna yseldeiinas daal (jfr Lat. rora celi pielatem,
stilla vite puritatem in vallem miseric) JMÖ 139. Jfr
drupa.
dr äg, f. 1) jäsningsämne, jäst. han (o:
mjö-det) skal göres medh nya oc ferska dräggh Sex elcon
tr 267. 2) dragg, bottensats, fällning, ffocula ■ . .
lithin drägh GU C 20 s. 259. brygginrou bör
besörgia gödeswin medh niesk oc drägh Arnell Brask
Bi I 25. the dräggen som bliffvver ather brän til kalk
l’MSkr 383. ib 381, 384. — Jfr oleo-, oüo-dräg.
*drägfnlder (-fuller), adj. full av drägg.
ffe-culentus . . . drägiogher ok drägh fuller ok loktande
GU C 20 s. 259.
*dräggia (drägia GU C 20 s. 259), v. grumla,
uppslamma? ffeco cas care a fex drägia ok mz drägh
fordärffua componitur effecare skärt ok klaart göra
GU C 20 s. 259.
*driiggiabnsse, m. Se Sdw 2: 1210.
*<lräggiogher (drägiogher), adj. full av drägg.
ffeculeutus . . . drägiogher ok drägh fuller ok
loktande GU C 20 s. 259.
drägha, se draglin.
Mräghare (dregere Skotteb 110 (i462-6s).
drager ib 146 (1463-64)), i». [Mnt. dreyer, drèger]
dre-jare, svarvare, ss tillnamn, albrecht dregere Skotteb
110 (1462-63). <4 146 (1463-64). Se Ark. f. Nord. Fil.
49: 224 ff. — jfr flnskodriighare.
dräkt,/. 1) dragande, nar thik nakoth
dröff-uelikit tilkomber, anama thz swa täkkclika som
dy-rasta gulspennä, huilkith thik siälffwer gudh sändhe,
mz huilko han wi| dragha thik, oc lukka, til sins
enda sons kärlek, itn thu ginstan samtykkiande til
sama dräkt (tractum) oc budhskap, wplyfft alla thina
siäl thär åmot Mecht 341. 4) dräkt, klädnad,
kläder. engin berycktat quinna skal hera danda quinna
dräkt STb 1: 269 (i48o). Jfr auda-, ara-, bos-,
en-, frna-, i-, trä-dräkt, ävensom driit. —
*dräkta oxe (drektevxe: -ar (pl.) Svartb (Skokl)
518 (1474)), m. dragoxe, haffuom wy giffuit fyrä
droktevxar, fyrä köör, otto faar etc Svartb (Skokl) 518
(1474). Jfr drätoxe.
*dräkteliker (drektelig-), adj. [Jfr Mnt.
drecht-lik, adv.] dräglig, tlier om (o: btträffande skatten)
wilia wi tilskäpa noghra godlie meen aff ware radh
60111 ther skula öffueruega in il In 11 cronono oc ider, saa
at krönen bliffuer bestande oc ider är drekteligith
Svartb (Skokl) 441 (1450).
*drängeliker (dränglik-), adj. [Isl. drougiligr]
manlig, tapper, dränglikit hiärta wet sik ont vm thu
(för thy) fölger folska (jfr hs A maulikt hiärta
weet sik ont än thy fölgher ey (sic!) folska; Fnor.
drengmannligt hjarta med vizku pat er eigi fiflsligt)
Prosadikter (Karl M B) 319.
dränger, m. L. 1) man. gud läti mik
hämp-nas hans a them illa drätigo Prosadikter (Karl M. B)
315. — särsk.: duktig och tapper man. iak skal hugga
mz mino swärdhe dyrumdall. swa at alle skulu thz
fraukis men sighia nt godher dränger balder a thy
(hs B at thz or dogandis dränger; Fnor. at ágœtr
drengr dtti þat) Prosadikter (Karl M) 269. ib
292-jlt wardhe blöto hiärta i drängx briste (Fnor. i
dreng-mnnns brjósti) ib 269. niykin scadi är äpter tolkin
dräng (Fnor. eptir gódan dreng) ib (Karl M. B) 315.
tha mälte k m k (3: karl magnus kouungj niykin
bläst hafwer tliz horn. neumes swarade, thz wallir
at dränger hällor a thy (Fnor. pat veldr ßvi at
drengr blmss) ib 320. 2) gosse, swa sagde oc her
iwar axelson til vor fader som oss görle minnes tha
vi Töre dreng 11SH 16: 51 (1526, Brask). — Jfr
akara-, bakara-, bikara inästara-, biärgs-,
bryggiara-, bältnra-, drngliara-, dura-,
fis-kara-, foghata-, gryto stöpara-, gulsmids-,
hirdh-, hof-, hofmanna-, ivirskära-,
ivirskä-rara-, kisto-, kiötinangara-, klokkara-,
klär-ka-, knivft smids-, kokka-, koparslaghara-,
leglio-, lösinga-, nialara-, munka-, mura
inästara-, panzarmakara-, prästa-, punga
mnka-ra-, segliiara makara-, skinnara-, skips-,
sko-makara-, skräddarn-, sina-, smids-,
siui-dliio-, stal-, stekara-, syslomanz-, tasko
makara-, trägårdh-, trägårds-, tunno bindara-,
vidherlags-, värkinästara-drBnger.
driinkia (dränka Troj 109, 295), v. dränka. Troj
295. Jfr liidherdriinkin. — ’dränkia sik, drunkna.
gresca män . .. sågo siig jnthe kwnua wiidanflr oc
tiilbaka komma j skypen wtan wade, oc ey ellir ryma
j siön oc dränka siig wille the Troj 109.
driipa, v. L. dräpa, thet war omögheligith ath
dräpa sigh til arfdz SD NS 3: 343 (1418). takin oc
ätin tliz är min likame som fore idher skal dräpas
SvKyrkobr 33. the . . . köpto eth wädherlamb enlika
oc draapo thät Skrt Uppb 309. — döda. näthlor dräpa
of f th a gäslinga tha the ärw sniaa PMSkr 264. — bildl.
döda, betaga (kvicksilver) förmågan att flyta,
qweck-sölff dräps medh konst PMSkr 614 (senare avskr.). —
Jfr dödlidriipn.
dräpnre, se drapnre.
dl-iipi, m. L. Se Sdw 2: 1210.
driit (dreth), / 1) eg. dragande; släp, arbete,
möda; bekymmer, thora mästa dräth (cura) wändhis
j thäiina ärandhom som ostadogh äru SpV 347. 2)
dräkt, klädnad, engin löös quinna skal . . . draga
annan dräth än närcsk och alisk i therres klädher
ena stiickote kaapa oc engin dwk annath än eth
knitheclädo STb 1: 125 (1477). swa ath hon bär
no-glian dräth, som forbiudz i bwrspiakct ib. ib 412
(1483), 2: 129 (1486), 3: 49 (1492). — Jfr ailda-,
donde qvinno-, nota-, vadha-drät, ävensom
dräkt.
»drätoxe, m. dragoxe, oiakaren bör sköta
gödoxar och drätoxar Arnell Brask Bi’ 24. Jfr dräk-
ta oxe.
*dl-Öflikhet, f. vedermöda, lidande, then
dröff-likhotin thär han hafdhe liaar han swetis blodli Skrt
Uppb 291.
drögll (pl. -Ør), /. L. drög, ett slags släde el.
kälke. Se Rietz 95 i, SAOB D 2276. läg under tina
sleda dröger höö träa oc auilra alla tina sleda tha
thiiu them inläther Brasks Cal 265.
*(lrÖgliare, m. anv. ss tillnamn, hcrman drögare
STb 1: 131 (1477). Jfr: hermaii drögo ii 139 (1477),
SJ 2: 32 (1477).
drögllia (drögä SvKyrkobr 205. dröie HSH 16:
7 (1526). part. pret. n drökt Lindblom Äbval 9), ti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
