Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dvälinn
126
dymbilvika
swn länge dwälias at gudhlikin kärlekir opländis ib.
3) dröja, ränta, söla. med inf, jak bidher tik at tu
ey dwäls eller seenkas mik at swara til myyn
spörs-mall SvKyrkobr 122. 3) dröja, låta vänta på sig.
Se Sdw 2: 1210.
*dviilinn?, f. dröjsmål, uppehåll, jac matte j motli
myn wilia bliffwa ther när henne j langan tiid män
tha leddes mek ey myket wider then dliäffwan (för
dwälian, jfr forts.) heller töffwan for hennes fägrind
skull Troj 294.
dvälilse (dwalyelse PMSkr 43), ». pl. el. f.t
dröjsmål, uppskov, thy skal han betala them strax
han kan komma hem vthan senkan oc dwälyolse PM
Skr 43.
dvärglier, m. — "dvärgs nät, n. [Sn. dial., Ä.
Nysv. dvärgsnät] spindelväv. Se Sdw 2: 1210. then
som stokkana oc bin wakta ban skal them ypua x x v
daghen j mars maanath them rensande aff dwärgx
nä th doffth oc markorn PMSkr 303.
dy, ». JJr hängedy.
*dybntn (-bothn), m. dybotten, ther dyy bothn
är triffwas wäl kroppor oc swthara PMSkr 363.
dyggia, ti. bestänka, fukta, the gode (ärter) som
gaa til bothnon torkes j solenne, och dyggies mädh
starko ättikio PMSkr 202. mädh ätikkyo dyggias ib
321. Jfr däggia.
dyghdli (dygh STb 3: 184 (1494); JMPs 294, 299;
Vh sten 6; : -er (pl.) PMSkr 468. digh: -omen
SkrtUppb 423. gen. sing. dygdes J Buddes b 84),
f. L. 2) kraft, förmåga, människion j sina siäl
liknas gudi fadronom j ene sinne dygd ok makth.
som är minnet MP 4: 75. hon är ok lik gudi sonenom
j enne sina dygd som är wnderstandingh «6. ib.
eel-den glömde sins dygdes kraffter (vim virtutis tue
obli-tus est jgnis) ok thyua pilta the freistes oskadde J
Buddes b 84. crisocolliis . . . haffiver dyghor som
segherstcn PMSkr 468. han (o: stenen) hauir then
dygh ther människian fanger af glädhi oc frygh Vis
sten 6. 6) välvilja, sado the (o: borgmästare och
rådmän), ath . . , jntet hade the och medh henne
vtan ere och dygh, som medh ena erlige dandequinne
STb 3: 184 (1494). wi tackø eder kerlige för then
äro oc dygd i oss altiid bouist haffue HSH 17: 177
(1523, Brask). — »dyghdlia fiighrind, /. bildl.
fägring i fråga om dygd (i motsats till kroppslig
fägring). ena renliffwis människios siiils ffäghrin[d] gar
offwär alla lecamlika ffäghri[n]dh: för thy at dygda
ffägrind är äwärdeliken oc odödelikon, oc lekamleken
ffäghrind är fframffarleken oc wanskeliken JMPs
285. — *dyglldha gömn, /. vakt för dygden,
san-neligha ödhmiwktin är ... throlighin dygdhagöma
(custodia fda virtutum) SpV 160. — dyglldha
sam-ber, adj. välvillig, god, nådig, mild. MD 443.
dyglldhelika, adv. 1) förträffligt, utmärkt, väl’
MD 445 (Sdw 2: 1211). 3) nådigt. MD 7 (Sdw 2:
1211).
dyglldlieliker (digde- Hel män 260. JMPs 268.
dygge- Hel män 260. -likin. -ligh), adj. 1)
förträfflig, utmärkt, j huilkom trägaard stodh eth
aldra ärligasta och dygdeligasta trää som kalladis biua
Prosadikter (Sju vise mäst C) 231. S) dygdig, hon
■ , vilde eyncthe annat göra vthan roleka blifwa j
gudz tiänist, oc dyggelighom gärnyngom Hel män 260.
en wälburin jwmfru, mykit digdelikin til gudz ib.
6) god, nådig, mild. huat var saken ther til at ban
skoopp verldona — hans eighen dygdeliga godhet Sv
Kyrkobr 126. tha skulom wj äldre for lata lians
kärlek ok dygdelika nadh som han hawer widh oss giort
MP 4 : 224.
dyglin, se döglin.
dylia (dyla: -3 GU C 20 t. 522. impf. dyldhe
JTb 93 (l512). part. pret. doolt (n.) SvKyrkobr 349.
dyldhir (m.) GU C 20 t. 1. dylt (n.) STb 2: 96
(1485)), v. L. 1) förborga, fördölja, hålla hemlig.
thu halfuir mik ok tet lika waldit jak haffuir medh tik
j guddomonum dwlt ok owitirlikit lialldit här til, ffore
wärldhinna wisa mannom ek sniellom, ok them som
meonlös äro . . . haffuir thu thet oppinborat MP 5: 144.
2) undandölja, undanhålla, tha dolde ban inne niedli
sik the spisning, som aff calmarna reesa [kom] medh
stadzsins bardzsa STb 1: 32 (1475). hon . . . lngde
honom til, thet ban skulde haffua dylth jnne meth sik ena
kisto efftir framlidna lasso mangsson ib 2: 96 (1485). —
*dylia Sik, hålla sig undan, undandraga sig t MD
389 (Sdw 2: 1211). — *<lylia sik undan,^hålla tig
undan, undandraga sig. Se Sdw 2: 1211. — Jfr for-,
undan-, undir-dylia.
*dyls bot, se dals bot.
dylska (dölska. dolska: -onne SpV 417), f.
liknöjdhet, slapphet, lojhet. särsk. i relig. bcm. thän
som lustas i thänna liffsins blöthot ... än thog at han
mödhir sik wandrande i rätuisom gärningom, tha
liko-wiil mädlian kärloksins hethe är ekke när, giffwer
tholkit ärffwodhe aff sik enga fructhir, dolskonne
(torpor) thz alt saman wallande ok fortakando SpV
417. tänkir mång|| fakunnogh milnniskia, som
dyärff-lika syndhn, swa sighiande, gudh aktar minst ath mik
huath iak driiffuir . . . hwilkin människia som
syndar j tlioliko dyäffuolsins dölsko . . . MP B: 21. —
försummelse, lägs thet j dölska oc glömska oc jnthe
görs til tassen sywkdommeu . . . tha swäller bwken
stoor PMSkr 227.
*dylske? (dwlska (obl.) SpV 42), m. slapphet’;
tillstånd av slapphetf ey forma ok en fulliBndis ok
maulikin hogliir synda samptykkia mz langliom
dwlska lialla, hwilkoni skälin hiälpa j dygdhanna
athir-hallilsom ällir idhkilse (nec mentem uirilem peccati
consensus moroso torpore ualet tenere, cui ratio
suffra-gatur in uirtutum repletione) SpV 42.
dylsker (dölskor SpV 259. dulsk SvB 139 (bis)),
adj. trög, liknöjd, försumlig, slio oc dulsk til at
siällan mik berätta SvB 139. wnkin til fabuloran och
dulsk oc laat til waku ib. dölskor ok forsiimol at
owiruägha thz som komaskolande är SpK 259.
•dylsklikhet (dulskelighet SvKyrkobr 354), /.
tröghet, liknöjdhet, thon thridhi (av Lättjans döttrar)
är dulskelighot oc hughsins läti at göra got oc ey thz
fulfölghia SvKyrkobr 354.
*dymbil odllinsdaghor, m. dymmelonsdag. Se
Sdw 2: 1343.
dymbilvika (dimmel- SSkb 28 (1501-02).
dömb-le- STb 5: 330 (1521, Kop.). dlimble- HSH 17: 103
(1523, Brask), tymbil- SkrtUppb 306, 309), f. L.
dymmelvecka, påskvecka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
