Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eghelikn
138
eia
egrhellka (eghlika), adv. särskilt, enskilt,
fa-dhir gör thätina atskilnadh, jak bidher tik, först
widli ena swmmo ok swa eghlika ällir enkannelika
(discerne pater ohsecro summatim et proprie) SpV 158.
eglielikhet (eg(h)lighet(h) Mecht 348. GU C 20
s. 201. äglikhet SpV 138)5 S’ 1) egendomlighet,
utmärkande egenskap, malmerners egelighet är smelta
och rinna i cldenom PMSkr 634 (senare avskr.).
solen haffwer thre eghelighethor (proprictates) Mecht 17.
min ffadher hnffwer j sigh ffäm egeligheter. fförsta
är ffaderlighet, annndli enhet, tridhie alzmiiktoghot
etc. JMPs 45. the ffäm egoligheter som sonenom til höra,
swa som är sonlighet, ordh, wisdom, aterlösilse, oc
fföresyn ib 48. thu som . . . haffwer klarligha
dygdhanna ällir lastaniia framlop til måtto skikkat,
tillbör at thu nw thera äglikhet ok ganglikhet, ok
hwilkin the j sik äru . . . gör for wara asyn nakraledhis
synlegheii SpV 138. —förträfflig egenskapT dos ...
morgon! gaffua eglighcth dygdh ok gaffua GU C 20
s. 201. 2) ägande; egendom, alth thi göth jak
haffwer ok alth thz jak haffwer lidhith, til
enkanne-ligha eghelighet haffwer jak them thz giffwit
(om-nia bona mea et quæcumque pertuli speciaH proprietate
eis donavi) Mecht 44. alth thätta giffwer jak thik til
eghelighet (hæc umnia tibi proprie dabo) ib 89. Jfr
eghitlikhet.
eglien (egn FM 321 (1507); BSH 5: i89 (1507);
STb 5: 321 (1521, Kap.). engn BSH 5: 241 (1508).
agn: agnen FM 524 (l5li)), /. trakt, her star
alt wel til j tlienne egil STb 5: 321 (1521, Kap.). Jfr
Sdw 2: 1212, 1343.
*eghheti (eighet),/. utmärkande egenskapt
dief-ulsseus eighet är ondha tlianka oss jnskyuta
(dæmo-num officium est suggestiones malas ingerere; jfr Ber
233, annan övers.: diäflauna idlinj J Buddes b 174.
ehhil, se igliil.
egliin (eghien STb 5: 85 (1515). eighin: -it
Svartb 547 (i484); eignan J Buddes b 174; eighna
Mecht 253; elghne SvKyrkobr 196. eyghin: eyghna
Mecht 254. eijgen STb 5: 248 (1519). ägin Skrt
Uppb 225, 226, STb 5: 121 (1516), 122, 126 etc: -ins
SkrtUppb 224 ; -ith Nio liandl rör VM 230. ägen: -S
STb B: 119 (1516). ägien SJ 2: 272 (1495), STb 4: 336
(1513), 5: 82 (1515), 117 (1516), 119 (1516) etc. ägyen
ib 126 (1516). jegin: -it (trol. felskrivning under
infl. av det fiilj. ordet jern) Skotteb 44. dat sing. m.
enghnom Neuman Vokbal 78 (1462). dat. sing. n.
engno Svartb 131 (1366), 460 (1456)), adj. L. 1)
egen, tillhörande el. tillkommande ngn enskilt,
priua-tus . . . vedcr skilder ok eghiu GU C 20 s. 485.
niul-lughagiallith aff scarum, swa sum äär twå örtogar
aaff hwari stuwo ii scarum oc ena örtog aff hwariom
theem sit egliit bröd äter thär sama stadz VgFornmt
III 7-8: 157 (1384). giorde jak 011a galdra til
tiuve-kellaren ok jt jern ter tuert ouer af mit jegit jern
Skotteb 44. — sit (thiis etc.) eghit, sin (dess etc.)
en-skilda egendom, hulka messur wii tilplictum chorales
dagliga oc ewerdeliga vppe haalla skulande vid hans
altare, hulkit ban hawer i waro kirkio bykt oc
fulkomat aaff sino egno VgFornmt 111 7 - 8: 157 (1384).
häudhe thet swa, ath qwärnin skaal byggias aff nyio,
thet skall clostrid aff sino egno ghöra VKJ 240 (1447)-
äpther thät the tompth och jordh vatzstena kloster
rättherligha til höre och ärw thes ägith j iiwärdeliga
ägho Nio liandl rör Vkl 230. — eghit göra, tillägna
(ngn ngt), överlåta (ngt åt ngn) ss egendom, med ack.
och dat. nffhänder iak mik . . . the for:da bodli . . .
ok eglina gör iak hona for:dom jacobe SD NS 2: 818
(1414). for then sculd afhänder jach mik . . . for:da
gard och eglinan gör jach han for:dom niclisa
pink-liana ... til äuerdelika ägho SD NS 3: 382 (1418).
proprio as are til egna ok cgitgöra GU C 20 s. 495.
— eghit namn, egennamn, nomen proprium. jesse är
eghit nainpn, oc heth konung dauidz fadher jesse
JMO 96, — egliin vili, egen vilja, egenvilja. varn
ägin vili forbiudoms vi at göra medlian scriptin
si-gher oc, vänd thik fran thinom ägnom vilia oc bidiom
vi gudh ij varom bönom at hans vilia skal varda ij
os SkrtUppb 225. var herra sighor ij lästinne iak
kom ey at göra min ägin vilia vtan hans vilia som
mik vtsändä. oc siger scriptin ägin vilia skal hawa
pino oc vidhcrtorft ib 226. manga systra gifua vt
badhe mat oc ööll . . . oc annat tolikit thätta synis
draglia til eghelikheet oc eghnan wilia FOVkl 211. af
syndom oc lastom som är thankana oc tungaiia oc
ögnana oc handana oc fotanna oc ägins vilia Skrt
Uppb 224. — egliin kärleker, egenkärlek, kärlek till
sig själv, människionna egliin kärleker ok
älskna-dlier hindra at faa gudliz kärlek ... ok thy at wi
magliom fulkomlica älska gudh bör os fulkomlica hata
os SkrtUppb 78. 2) i substantivisk anv.: livegen,
trälbunden, träl. j allom theres gerningom ok [-t|]änkom-] {+t|]än-
kom+} äru the diefulsens eighue ok thiänäre
SvKyrkobr 196.
eghindomber (egna dom (ack.) Svartb 415
(1445)), m. äganderätt, besittningsrätt, egendom,
besittning. kärde beskeleghin man lasse biörnson a sins
herres w(e)rde!ikx fadher mot gud biscop magniis
wägna til willeboda vm egna dom millan forsby och
kimi Svartb 415 (1445).
egllindöme, n. äganderätt, thet alniogen nu
tager sig före yttermer än för om kyrkenes ägedeler
wolde the thor oskälige bauer ingifue at kyrkian
haf-uer oy egondömo på nogen then deel hon äger uthau
hörer til almngen HSH 13: 32 (1524, Brask).
»egliin skoglier (eghän-), m. L.
»eghitlikhet (egitleghet), /. = eghelikhet.
proprietas . . . egitleghet GU C 20 s. 495.
eglin, / L. egendom. Jfr boskaps-, um-eghii.
eglin, f. trakt, se eghen.
egi|na (eigna FMU 5: 368 (1492, samtida avskr.)),
v. L. tillägna sig. Sdw 2: 1212. — eghna til,
tillskriva. iwdhane som aff rätte onzsko gabbadho waan
härra j gambla laghwmen, oc toko hans godha
gär-ninga oc eghnadho them arfgwdhwm til SkrtUppb 259.
— Jfr fran-, til-, undan-eghna.
»eglmadher? (egnat STb 4 : 20 (1504)), m.
besittning, område, at hon beholle, hafftia ok bruclia
skal alth tet her j stadeu är och pa stadzsins egnat
STb 4 : 20 (1504).
*eia (aeja Bil 723. eya), interj. [Lat. eia] ej a.
nar hon hörer nakon söthan lek, äller söthan sangli
. . . tha skal hon ginstan thänkia eya (eia) hwat
söth wardher hans röst kallandis aff hwilkom äller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
