Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enskyldoghet
142
exkopiera
lisboo och theris skiptebrödhra inskylth fran clostredh
ath skipptha huar eptor syn andel Svartb 492 (1468).
VKJ 70, 116 (c. 1500). Arnell Broek ßim 42.
»enskyldoghet (enakylloghet), /. förtrolighet,
förtroligt umgänge, inällan gudh oc hwari» ena
liäl-gha siäl är sötelikhet oc iilskelikhet . . ., thog
lika-wäl glädhias hälgha iomfrur oc nythia gudh swasom
serdelis theras eghin sötasta brudgumma mz
kräseli-karo enskylloghet (deliciosiori famiHaritate) oc aldra
sötasta älskelighetz smakan Mecht 151.
en stads (endhz stadhz MP 5: 22), adv. på
ett ställe, någonstädes, aff them swa göra scriffwar
apostolin endhz stadhz MP 5: 22. ib 26. Jfr
ena-städs, enom stads.
»eiistranglikhet, /. hårdnackenhet, förstockelse.
mädh sinom kännedom slo han nidher wranguisa manna
enstranglikhet Hel mån 102.
»ensuladher (ensålade (pl.) Linkbihlh 2: 211
(1523)), adj. Jörsedd med enkel sula. par eensålade
skoo Linkbiblh 2: 211 (1523).
»enthriitteliker (enträtelighen), adj. envis;
ihärdig. stAth stadluigh ok enträtelighen j gudhz
thiä-nist ok ärwodhe SkrtUppb 360.
enunga, adj. L. — ivir eiuinga (ower en-
nigä FMU 1: 423 (1389); avtrycket av samma diplom
i FM 24 har eiiingä; sistnämnda textställe är anfört
Sdw 1: 227), över ens.
*enziana, f. gentiana. Sdw 2: 1212.
»epitet (epitett), n. epitet, benämning; titel, ey
skole wälbyrdige herrer mena, att almogen är theres
egeu alin tå the haffwe stor nampnn, och epitett PM
Skr 681 (senare avskr.). elui lönligeii och tiande
smikraii görs medh lnålningh vpsätiaudes herrenes
nampn, vthhuggandes theres beläte eller anner tingh
them till högtidh och wilia, och smikreligen epitett
ib 687 (senare avskr.). läres therfföre barnen sså att
när the höra sin epitett, titulos och stora nampn, att
the altidh tänckia at the nanipnen mana them till
dygder ib.
»erlialda (erhölle), v. [ Mnt. erholdon, erhalden]
behålla, kcrdhä lauréus tegolslaere til peder olson om
xx penuiugher landz iordli tha woro the swa forlicthe
at forscriffne peder olson skullä giffue forscriffne
lauréus v marc poiiningher och peder olson skulle erhölle
iordhen Uppl Lagmansdomb 42 (1492).
*erhäster (eer-), m. kopparhäst. the skulle la tha
göra en storan eer häst Troj 259.
eriks gata (eeredz- HSH 16: 87),/. eriksgata.
*ermalinber (eer-), m. brons, koj,par. moyses
läkto op en orm som han haffdhe aff eer malm giort
SvKyrkobr 37.
ester (eester), m. eg. est, man från Estland. —
ss tillnamn (och släktnamn), mattis eest STb 1: 162
(1478). hans estli ib 3: 65 (1493). per eesth SSkb 3
(1501-02). StÄmb 151 (1503), 153 (1504). lauréus eesth
SSkb 329 (1509-10) etc. Jfr este.
»este (gen. eyathe STb 4 : 67 (1505?, lös lapp)),
m. = ester, hans este Skotteb 6 (i460-6l), 9, 52 etc.
medh hans eysthe skyph STb 4: 67. Jfr ester.
eter, n. Jfr draka eter. — »eters dinr, n.
djur som giver etter från sig, giftigt djur. ban (o:
stenen) haffwer wtan twäkan sadana dygd ath ban bärs
j moth hwart oc eth ethersdiwrs (cuiuslibet veneniferi
animalis) asyn drachas ormas paddas &c tha
forwans-kas the til döden ey langa stwnd ther epter Troj 22.
Jfr eterdiur.
»eterande (ethir anda Sp V 337), m. eg. giftig
anda, giftig ånga, giftig dunst; bildl. gift. thär är
bortho skadholika tryghetinna ethir anda (noxie
secu-ritatis uenena), räddogbans ostadoghet SpV 387.
eterblenia, /. bildl. argbigga. Se Sdw 2: 1213.
eterblena, /. Se Sdw 2: 1213.
♦eterdiur, n. = eters diur. sedan ether
diw-rod är dräped Troj 22.
»etergipt (ether giffth), subst. gift. antidotum
. . . ether giffth ok böle wager GU C 20 s. 27.
»eterlibbadher (eether-), adj. giftbemängd,
gift-blandad, förgiftad, gift-. bildl. verlden hafuermik
cring-omgifuit ok bolägt mik ok myna v porta thet äru
myn v licamligiu synuen, hon sarghar mik dagliga
medh synom eetherlibbadhom skutum (Lat. endast:
sagittis suis) J Buddes b 173.
eterliber (eether-. ethir-), adj. giftig,
tänd-rena waro som största trä, hwilka som waro
gad-dadha mädh bränandhe iärn, oc swa stora »t liwar
thera matthe dräpa eth hcelt konungx rike iuädli
eetlierlighe ondhe lwkt JMPs 255. — bildl. giftig,
olycksbringande, fördärvlig, mädlian saa dana män ok
swa mäktoghe, waro forgiffne aff tholkom othirlighom
lukkorskom ällir förrädhirskom (uirulentiis
illectrici-bus) til fallit SpV 448. etherlika owensens (hnstis
pestiferi) swek doldlio sik i swiklika ornisens hwitzlo
äller smekelikhet JMÖ 97.
etermadhker (-niatker Ml’ 4: 150. -marker:
-a (pl.) PMSkr 493), m. giftig mask. ydrinus är 011
sten . . . driffwor bort onda ether liiarka (venenosos
vermes) PMàSkr 493. thy liawer diäflin Bina wigt ok
heinaii j tolka hiiirta som en ilskafuller ormer ok
ether lnatkcr MP 4: 150.
*etra (part. pret. n. ethrath PMSkr 482), v.
[/»?. oitra] förgifta. hwi[l]ken som är sargadher
mädh ethrath järn (jfr Lat. vulneribus ex venenato
ferro illatis) hiälper ban (o: stenen niagncsj PMSkr
482. — bildl. tliänno hwgnadhin et|na ok forgiffwer
siälinne SkrtUppb 80.
*evangeliuni, n. [Mlat. evangelium] evangelium,
lära, förkunnelse, gud forlate thot them alf wort
clerckerij som all then owilio bruggit haffve med
theris nye ewangelium som luther haffver dragit
1111-den benken HSH 1C: 125 (1527; Brask).
evarskip, n. ett slags mindre fartyg. Sdw 2: 1213.
even, se även.
evigher, se ävigher.
evinnelika etc., se ävinunelika ttc.
evärdhelika etc., se äviirdhelika etc.
»exkopiera, v. [Mlat. excopiaro] kopiera, taga en
avskrift av. vtscriffue och excopiere elli permautz
breff SJ 2: 275 (1495).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
