Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flskedamber
159
flskia
flskedamber, se fiska damber.
fiskehus, se Ilska bas.
fiskeleker, se flskleker.
flskeilian (fyske-), m. fiskare. Prosadikter (Sju
vise mäst) 168.
fiskemes, -parker, se llskames, -parker.
flsker (pl. dat. fiskomon MP 4: 124), m. fisk.
i swadaut vatn swadana fiska HSB 14: 25 (1525, Brask).
— koll. affradith är ith hwndrat fisk VKJ 151 (1447).
lian legies for 200 fisk vm aaredh ib. tha rantar han
50 fisk ib. Jfr bagga-, berger-, flak-, flat-,
haf-, hval-, klova-, mat-, mun-, saltavatns-,
skal-, sma-, spik-, spit-, steke-, stek-, stok-,
stören-, tionda-, thör-, viborgs-flsker. — »flska
biikker, se flskebäkker. — »flska damber
(fiske-), m. fiskdamm, ransaka liwath afTwel kan göras
. . . mädh jäkth dywragardhom fiskrj oc fiskedammom
PMSkr 206. göra rwdho äller fiska damma ib 363. —
ilska liiil, n. fiskfjäll, lepidotes är en sten liker
fiskafyällo PMSkr 480. — »flska friitare, m.
fisk-ätare. pisciuorus . . . fislcafrätare GU C 20 s. 451. —
flska fänge, n. fiskafänge. alla the j fiskafiingena
mädh honom waro MP 4: 119. — »ilska gel (-geell),
m. fiskgäl. senecia . . . fiska geell oc drighil GU C
20 s. 566. — »flska hus (fiske-), n. fiskhus, hus
för förvaring av (torkad) fisk. haffwe foghthen
synnerliga sith wisthws oc fiskehws Arnell Brask Bi1 28.
Jfr ilskhus. — »ilska karse (fyska-), m. [Sn.
dial. fisk-kars, fisk-kärse m. fi. former se Rietz 312 b,
Vendell, Ordb. 193 a] fiskkasse, nassa . . . myärdhe ok
fyska karse GU C 20 s. 343. — »flska kiiipte (fiska
käpte), m. [Jfr Sv. dial. käfte] fiskgäl. brancina
(för branciaj . . . fiska ltiipte tu apprehende brancina
(för branciam; jfr Tobias 6: i) eius tak fiskin i
käp-tin GU C 20 s. 6i. — ilska leker, se flskleker.—
»liskll maghi, m. fiskmage. lim giorth aff fiska
maghom PMSkr 519. — »fiska mes (fiske-, -mees),
f. fiskkasse, gurgustium . . . domus pauperum
an-gusta wlgariter pörthe hörro hws fiska mees ok fiska
nätli GU C 20 s. 325. jteni skule the (O: fiskarna)
haffwa . . . fiskemes, korgia Arnell Brask Bi1 29. —
*flska niit, n. fisknät, gurgustium . . . pörthe hörro
hws fiska mees ok fiska näth GU C 20 s. 325. —
»ilska pakkare (fiske-, fiskie- St Åmb 238 (1544)),
m. fiskpackare. St Ämb 234 (1542), 236 (1543), 238 (1544).
— »flska parker (fiske-), m. fiskpark, (större)
fiskdamm, i mit land ära fiske parkä hetherlikä fam
Saml 6: 66. — »ilska Saltlaki, m. saltlake vari fisk
är inlagd. Se Sdw 2: 1216. — flska skal, /.
musselskal, snäckskal, ostracites är en sten liker them
fiska skalommen som kallas ostree PMSkr 485. —
»ilska spordher (fyska spol), m. fena. (Jfr Sv.
dial. spord, spol, fena. Rietz 659 a, Vendell 919 b).
pinna fyska spol GU C 20 s. 449. — »flska
SUill-per, m. fisksump. STb 3: 86 (1493). — »flska torgll,
n. fisktorg. ss egennamn, engin kasta orenligheet pa
stoora torget eller fiska torget vidh sina xij (12)
marek STb 1: 432 (1459, burspr.). SJ 2: 62 (l480) etc.
— »flska trä, n. fisktunna, them (o: fiskarna) skal
fogten . . . besöria mz ... fiscaträä Arnell Brask
Bi1 29. — »flska tnniia (pl. med art. -tunnaner
STb 1: 434 (1459, burspr)), f. fisktunna. STb 1: 434
(1459, burspr), 474 (1478, burspr), 492 (1482, burspr). —
»flska vräkare (fiske-, -vrakare), m. "fiskvrä-
kare", person som det är ålagt att kontrollera den i
en stad saluförda fisken, fiske wrakare St Ämb 49
(l450). ib 51 (l45l). fiska vrakara och at vraka
niiff-wer, bräde och kalk ib 58 (1454). Jfr flskvriikare.
»flskeredhe (fyske-), n. fiskredskap, tydeke
lians-son loth kasta hennis fyskeredhe vppa landet STb 1:
373 (1482).
»flskeredhskaper (-reskap IISII 14: 68 (1525,
Brask)), m. fiskredskap, äv. koll. strönoth oc andre
olaga ffiske rodskapa som the plega brwka j niothala
aa HSII 14: 71 (återgivning av urlc.fr. 1479). ib.
öst-ninga oc tener oc ingen annen fiske reskap ib 68
(1525, Brask), hölle ferdigan allan fiskeredhskap
Arnell Brask Bil 28.
fiskeri (fiskri JTb 52 (1458). med art.
fiskeri-dhet Svartb 457 (1456)), n. L. 1) fiske, fiskfångst,
fiskeri. thet (0: sibbatorpj haffuer rättaren tiil fiskeri
för sina mödha VKJ 109 (c. 1500). 2) plats där fiske
kan bedrivas, fiskevatten, fiske, tesse forscriffna ärlighe
ok godhe män haffde seeth ok syneth thet fiskeridhet
som biscopen ole bodebek om trotthe Svartb 457 (1455).
JTb 52 (1458).
flskerihamn, fi — »flskerihamna rätter
(fischerijhampnarätt), m. rätt till nyttjande av
hamnplats vid fiske, affliender iak mik ok mynom
arffuoin förnempda öya . . . med liwss oc iord j waata
oc j törra oc allom tillaagom som ther nu tilliggia
jngenstadz förstekt j vatnom vatnwerkom
fischerijhampnarätt öyom eller skäriom Brasks Kopieb 10
(1521).
flskevarp, n. L. fiskeplats, ställe där man
utkastar not. thär ligger 1 torp tiil oc kallas
vggla-boda meth fiskevarpom oc annat got VKJ 100 (c.
1500). ib 213.
flskevatn (fiskvaten FMU 5: l (1481, ung.
samtida avskr.). fiskewan SDNS 3: 292 (1418)), n. L.
fiskevatten.
»fiske vatne, n. = flskevatn. BtFB 1: 218 (1507)
(Sdw 2: 1344).
flskevärke (fiska- VKJ 254 (1447)), m. L. fast
fiskredskap, til swndby ligger en aa . . . thär ärw
god ha fiskawercha VKJ 254 (1447).
»flskevärke6tadher (fiskawärka- VKJ 41
(1447)), m. ställe där fast fiskredskap är anbragt.
niidhantorp i aanne, en gamblan fiskawärka stadh
VKJ 41 (1447).
»Ilskhus, n. = flska lins. Se Sdw 2: 1216.
*flskia, /. fiske, fiskeställe. Se Sdw 2: 1216.
flskia (fyskia PMSkr 686 (senare avskr.). part.
pret. n. fiskiath SDNS 3: 198 (1416)) och flska
(MP 4: 118, 119. impf. fiskedes Svartb 363 (l43s).
fiiskede BSll 4: 295 (l50l). part. pret. n. fiskat
MP 4: 118), t>. L. fiska, ath j abbora fors ey
fiskedes epter laxen vtlian met näth ok notli til thäss
bothe benktsson . . . bygde ther en laxamiärdher
Svartb 363 (1438). — bildl. här epter skal thu fiska
siäla til hymmerikis MP 4: 119. — lura på, lägga
an på. månge predikero i kyrkione fyskia huru the
kunne få herrenäs ynnesth (aucupantes principis et
aulicorum fauorem) PMSkr 686 (senare avskr.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
