Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fliitur
162
flere
fliitur (fetter Bergström Årh Kr 1: 157), m. L.
fjätter, fotboja, compes . . . fiätwr GU C20 s. 130. —
bildl. thän lägghir fiiituren (compedem) om sin ben,
hwilkin wenskap bindher mz them, aff hwilkins
om-gango ok sidhwänio han enkte wetli SpV 444. —
ljuder. fietrana til breffdragarana Arnell Braslc Bi1 24.
fln (impf. flo MP 6: 24. part. pret. n. flaget
STb 1: 66 (14761), v. L. 1) flå; avdraga (huden
el. barken). — bildl. flå alle egedelerne aff almogen
PMSkr 672 (senare avskr.). 2) draga huden av
(t. ex. ett dött kreatur), han hade flaget sielff dödh
lamb STb 1: 66 (1476).
fladha,/. Jfr iiggia fladlin.
flaglia, f. Jfr vädherflaglia.
*ilakflsker, wi. [Mnt. vlakvisch] torkad fisk,
klippfisk. Jfr Bendixen, (Norsk) Bist. Tidsskr. 5 II. 3:
297 f. iij kloue flakfisk for vij öro Skotteb 400 (1466;
Kämn). ib 448 (1471, Kämn), 449 (1471, Kämn). Jfr
flattlsker.
flak i (pl. -ar), wi. flake, av spjälor eller vidjor
förfärdigat plant underlag, görandis thär flaka som
andra grindber och thär wppa läggiandis törran halm
oc swa äplen PMSkr 329. fjkonen . . . läggis pa en
flaka flättadan samman aff slyor äller spiälom ib 332.
— Jfr sandflaki.
Hämskor, se fliimsker.
*flamskorsten, wi. ett slags spis. mwremestaren
for en flaniskorsten och en skorsten bygdh bade i
heligelicama grendh och en vngh bygdh i her benktz
smaleninge grendh met en ny oryll for i mark HLG
2: 54 (1516).
flaska, /. Jfr nota-, spise-, vin-flaska. —
♦fiasko drägharo (flaska-, flaske-, -drager
STb 3: 286 (1496). -dregere ib 273 (l496), 4: 57
(1505), 66 (1505), 179 (1507): -en ib 2: 328 (1489), -es ib
3: 271 (1496). -dragere ib 376 (l498), 4: 39 (1504),
SSkb 182 (1505-06), 343 (1509-10). -dragar STb 3:
257 (1495). -drager SJ 2: 294 (l496), SSkb 64
(1502-03), 144 (1504-05), 222 (1506-07), 261 (1507-08), 303
(l508-09)), wi. [Mnt. vlaschendreier] flaskdrejare,
flasksvar-vare. Se Brieskorn, Några medeltida yrkesnamn och
titlar s. 5, Åkerlund, Ark. f. Nord. Fil. 49 : 224 ff,
Lidén, ib 301 f. stenipde reqnj flaska dregeren iij:e (3:e)
tiidli STb 2: 328 (1489). — ss tillnamn, kort
flaska-dragar STb 3: 257 (1495), 271 (1496), 273 (1496) etc. SJ
2: 294 (1496). SSkb 64 (1502-03), 144 (1504-05) etc. —
*flasko makare (fflaskemackare SJ 2:290(1496)),
wi. [Jfr Ä. Nht. flasclienmacher] = flasko driighare.
ss tillnamn, kort fflaskemackare SJ 2: 290 (1496).
flat (flaat), f. slätt och jämnt liggande åker,
jämnt åkerstycke, item en flat, som kallas asmodha
llaath; item en annar, som kallas ekeflata VKJ 266
(1447). til skädhvi ligger ’/a attungh jordh i enne
flaat wtan bolbyn ib 270 (1447). til skädhwi liggia 2
mal, som ärw thwe aakra daghlandom for the stora
flaateno (o: llatena) i bondetorpe ligger ib. til sama
gardhin ligger en flaat, som wppa saas 1 span korn
ib 272 (1447). — Jfr akra flatir, iingia flat.
flat, jfr fl ut.
flater, adj. 1) flat, platt, et Invit belte mod
flate spenger STb 5: 17 (1514). — (om insidan av den
öppna handen), displodere idest manus aperire vt
iösse percussit liissa cum manv displosa mz flata
han-dene GU C 20 s. 456. 2) förlägen, skamsen†
Prosadikter (Sju vise mäst) 161. — flat, handfallen;
inflytelselös, verkningslös, eiisameu kärleken ban
wnder-bygde sik gudhelikx waldz alzmäktoghet oc swasom
bedaradhe ällir flata (för flatan) giorde hans
ogrwn-delika wisdom (ejus inscrutabilem sapientiam quasi
infatuavit) Mecht 224 . 4) innehållslös, tom, ytlig.
maghe thu owerwinna alla högfärdh, oc allan tliin
oghin wilia huilkeii framga oc wnkoma aff thorn flata,
oc fafänga kärlekenoni, mz huilkom människian älskar
sik siälffwa Mecht 336. — obetydlig, for eth ömth oc
flatli ordh kasta sik genstan j otholamod oc wredhe
Mecht 326. 5) flat, ef ler låten, släpphånt. thätta
sculle flati foräldra sköta hwat thär äptir fölgdhe Hel
män 220. 6) undfallande, krypande; inställsam. thu
tror them mästarenom som tik wilia swika mz
fla-tom (hs A sinikraiide) ordhom Prosadikter (Sju vise
mäst B) 184.
flatfara, v. L. — flatfara sik, se Sdw 2: 1217.
flatflsker (flafisk HLG 3: 106 (1528), 127 (1529),
131 (1529), 132 (1529). fflaa- STb 3: 407 (1498)), m. =
flakfisker. Se Bendixen, (Norsk) Hist. Tidsskrift 5
B 8: 297 /. XXX (30) kloffner flat fisk STb 1: 360
(1482). ib 3: 137 (1493), 301 (l496), 407 (l498). for
flath-fisk iiij ortugh HLG 2: 29 (i512). x öro för ii klaua
flathfi[s]k ib 3: 115 (1528).
flatkaka, /. flatbröd, tunnbröd, swa som
flathka-kwr plägha klappas wth j dalommen oc norghe PM
Skr 538.
*flatter (pl. -ar), wi. [Se. dial. flit(t). Dan. flaat.
N. flaatt] fästing, ixodes ricinus Lin. mädh them
läkedomenom falla borth flatta som wäxa widher
öronen (på hundar) PMSkr 249.
*flegma, /. [Grek. phlégma] (i människokroppen
förekommande, sjukdomsalstrande) slem (enligt en från
antiken övertagen uppfattning), thot första wathnit
drikkes mädh hwith win wärmth, oc thet förtärer
alla flegma alf maganom, oc gör mata lösta oc
rensar jnwärtis swa ath jngen böldh kan thär wäxa
PMSkr 585.
flen (fleen), m.? svulst, körtel.’ glandula ... vel
glandium . . . idom vol est pars intestinorum fleen
GU C 20 s. 317.
flere (fläro: -om Mecht 249; jfr Olson, Festskr.
t. Söderwall, s. 56, dat. sg. n. flero MP 5: 103. nom.
pl. n. fleren FMU 4: 352 (c. 1470). dat. pl. flerem
STb 3: 453 (1499)), adj. komp. L. flere; (utöver det
nämnda) ytterligare existerande el. förhandenvarande,
andra, thy at han wäl wiste, swa oc sommalike flere aff
os, j huat mata fornenipde bo jonsson the gotzen aff
honom took Reuterdahl Kyrkohist III 2 : 530 (1398).
vaare thet oc swa at myn brodher tordh karpelan
äller myn syzskene fleren oc theres ärffvinghe vilde
her j moth naghat thala FMU 4 : 352 (c. 1470).
huilkeii gardh fornenipde jachob är fore rettin förre
vp-latin aff the andra flere arffua SJ 2: 202 (1492).
ken-des fornenipde sten bade sicli och sin syster vel
for-nögdan ware til tacka ok alle flere syszkon tesliges
ib. — självst. at segie jöns nielsson och flerem til,
som thera stalla haffua östan til wtan mwren STb
3: 453 (1499). — ss bestämning till koll. ord i sing.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
