Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forryma
193
forsitia
sträcka, boghen förrykther paa fää PMSkr 334. —
*forrykkia sik, försträcka sig. offta händer ath
oxa förrykkia sigh ath boghen gaar aff lidhonom PM
Skr 234. thät (o: brännvin) är göth thorn sigh haffua
förrykth i lidomon Sex ekon tr 275. — Jfr for-
riikkia.
forryma (för-, forrymma Trojm. impf. -dhe),
v. 2) rymma Jrån, fly från, övergiva, grecana
ytermera iorrymdo syn pauion och boiastäder Troj 143.
ib 205. troyanor trikthe swårliga j moth grecana saa
ath grecana matthe forryma markena tilbaka ib 176.
ib 134. — vika undan för. the aleninga, som silgde
in på thet andre skip, skole förliclie sig, men thet
kom til aff wade, och ingen kunde thou andre för
ryme för noga wäder skull STb 5: 73 (l5l5).
forrädhare, forrädliilse, se forradhare,
for-radhilse.
forrädhelika (förredelige), adv. förrädiskt, the
skalke som thette perlemente foretaghet . . . oc
förredelige bygint hafftie STb 5: 327 (1521; Kop).
forrädtaeliker (förredelig), adj. förrädisk,
svekfull. giorde siden then falske och föredeligo
dagtingan STb 5 : 260 (l5i9). med . . . falsk förredelig
stempling ib 323 (1521 ; Kop).
forrädheri (fforederij STb 5: i58 (i5i7)), n.
förräderi, thet opiubarlige och oerlige fforedurij, som
benet larensson hade swiglige giort sin rette herre
STb 5: 158 (1517).
*forriikkia (part.pret.pl. förräkthe PMSkr 234),
D. rycka el. bringa ur det rätta läget; vricka,
försträcka. ärw badhe thee främre boghana förräkthe
PMSkr 234. — Jfr förrykkia.
*forräkna (part. pret. n. förräknadh PMSkr
101), v. [Jfr Mnt. Torrekenen refl.] — *forriiklia
sik, förräkna sig, räkna fel. köpmannen ... haffwer
förräknadh segh oc farith willer PMSkr 101. Jfr
oförritknadher.
»förrätta (forrettha), v. [i. lan. forrette. Mnt.
rorrechten] gå ed på. han skulle forrettha thät ban
ey viste huath henne morgh[eng]affuor värö Arfstv 36
(l46i). satte iak thät j retten om honom bordhe latha
thät breff fore koma äller ok forrettet thät ath han
ey haffde thät j värie ib 44 (l46l).
forrördlier, adj. se fyrra rördlier.
»forröva (part. pret. n. forröuat), v. [Mnt. [-vor-rovon]-] {+vor-
rovon]+} plundra, utplundra, kan thet oc swa hända at
gozit vardher forröuat älla forskattat älla ok alstingx
ödhelakt Gadulin Pants Bil 283 (1396).
fors (sy. med art. forsedh? Svartb 481 (1464)),
m. L. fors. theris fää aff ingos by gaar öffuer
for-Bedli om somaren Svartb 481 (1464). — bildl. thins
fors lustelikhet (felöversättn; jfr Lat. torrens tum
voluptatis) opfyllir them mz osighelike glädhi SpV
490. — Jfr laxa-, stena-fors.
»fors (fos VgFommt II 1: 181 (l52l)), nt Se
Sdw 2: 1220. 1) våldsamhet, våld. (han) stegh
medh fors offuer garden jn och begynte at sias STb
3: 106 (1493). 2) fart, hast? kune tu formerke at
ste[der]ne ville noghen skip liijd skijcke med fos, at
tu kune komme med them VgFommt 11 1: 18 (1521).
»forsaknillg, /. avsägelse. Se Sdw 2: 1220.
»forsalter (för-), adj. alltför salt. swa bliffwer
Ordbok.
han (osten) ekke hologher ey försalther oc tör PM
Skr 245.
forsambla, v. samla, församla SJ 2: 126 (1488).
forsamna (perf. part. -adher), v. församla. BLG
1: 115 (1475).
forsat (för-, försatt: -en PMSkr 159, -om Ilel
män 132), n. och f. L. försåt, bakhåll, feste mogus dws
lagh for j forsaath ATb 136 (l460). — bildl. ont
anslag, stämpling, sta mot diiiwlsius forsattom Hel män
132. försater aff iudhomen tholande SkrtUppb 323.
forsata (pl. för sator SvB 40 (slutet av
1400-talet))f f. L. försåt, bakhåll; bildl. ont anslag, för
the idhkelika för sator som iudana altidh tik giordho
SvB 40 (slutet av 1400-talet). — Jfr döds forsata.
forsea (part. pret. n. -seeth STb 1: 379 (1482)),
v. L. — forsea sik, förgå sig, göra sig skyldig till
missgrepp, förbryta sig. widherkeudes, thet han hade
swa illa forseeth sik STb 1: 32 (1474). thermedh
haffuer . . . her sten ... i engo motto forseeth sik ib
379 (1482). wor kiereste nadigeste herre . . . haffuer
jw offuerset oc offuergiffuit all owilie och
ogunstig-het ther j emot hans nåde eder förset haffue STb 5:
319 (1521; Kop). ib 335 (1521; Kop). — Jfr foresea.
forsea (forsia RP II 358 (1399). forsyia STb
1: 35 (1475). HLG 3: 7 (1517). ib 13 (1520). forscia
ib 63 (1523). forsig(h)ia HLG 1: 86 (1487). STb 3:
467 (1500)), /. L. — forseo man (foor-), m.
till-syningsman, föreståndare, förvaltare, foorseoman ok
ryktara RP 1: 46 (1353). Se Sdw 2: 1220. — forseo
soldi (forsia- Skotteb 339 (mo-talets börj., Borgm)),
n. befälslön. proconsules . . . baro up xij öre af thet
forsia soldi af heming honiingxson som han war
rote-mestare fore Skotteb 339 (1430-ín/eís börj., Borgm).
forseilse, se foreseilse.
*forseil (-seen), adj. mycket sen. thy konungh
erik war ey forseen Ek 49 1 var.
forsighia, se foresigliia.
»forsigilling (för-), /. försegling; bekräftelse,
överenskommelse, sliik en försigliug haffue för:ue allés
danmarcx riges köpmens fulmektig[e] nerwarendo
sen-debud oss j alle mötte beleffuet, samtykt oc stadfest
STb 5: 311 (1520; Kop).
»forsina, v. — refl. "forsiuas, sina ut; bildl.
försvinna. requies är mz hwilko hoghenom tillägx
thryghetin, for thy ath ostadwgha wanskelikhetin
for-sinas SpV 145.
forsitia (part. pret. -sit(t)en. -set(h)in STb 2:
35 (1484), 141 (1486), SJ 2: 178 (l490)), v. L. försumma,
åsidosätta, offuer them skall rettes, som lagbin
giff-uer, for huar reyse han thotta budh forsitther STb
1: 451 (1463, Burspr.). ib 130 (1477). STb 3: 257 (1495).
ingin thordho hans budh forsitia Prosadikter (Barl)
12. — part. pret. och (som följd av ljudsubstitution
[Jfr Mnt. vorsetene] och folketymologi) part. pres.
forsitin, forsitiande (forsitende etc.),
försummad, icke betald, resterande, mattis wise ib. d:t (o: dedit)
vij mark quitus for alle forsittande äro tllforen ware till
thenna thiidh quitus Skotteb 14 (1460-61). lasse
anderssen quitades met honom all sin forsithna skot til
thenne tiidh quit ib 51 (1461-62). quit um alla
for-sitane skot ib 52 (1461-62). ib 55 (1461-63). ther till
gaff hon oss nw xij öre quit alla aar forsitaue ib 97
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
