Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forsmädliilse
196
forstanda
aktad, försmådd, ok saa mz jämpno löffthe ok lika,
skal jomfrun halda sik wärldinna forsmädhelika (se
mundo fieri contemplibilem) SpV 466.
forsmiidhilse (för-), «. pl. el. f. L. 1)
con-temtus, fårakt, vanvördnad, häindh fför gudz
wanhe-dher oc fförsmädilse JMPs 568. högfärdhin är . .. til
them som mindra äru räknadhe forsmädilse (despectus
ad inferiores) SpV 15a. nä[r]uarandhe thiuga
forsmädilse ib 143. ib 140, 215, 427.
»forsmlidhirska, f. föraktare. stora thinga
for-sniädirska (magnorum contemptus) SpV 160. ib 161.
forsmiiilse, ti. pl. el. f. 4) åsidosättande,
uraktlåtenhet. j andra mattho äru the skyldöge foro
for-smäelsen thy at the försmådde lärä helsonne Täghä
SvKyrkobr 187.
forsilliikta, v. — reß. forsilliiktas, försmäkta,
vara el. bliva kraftlös, wj skulom ey forhunghra
ällir forsmäktas MP 5: 232.
»forsilliiktogliet, /. (kroppens) svaghet, klenhet.
astrosia sie pe producta forsmäktoghet GU C 20
s. 41.
*forsmäleker (forsmeleker), m. smälek, skymf;
neslighet. ath han ey hödh hans hustrv swa dana
forsmelek STb 3: 13 (1492).
forsniiiliker (-smäleghin GU C 20 s. 193.
-smäellgin SvKyrkobr 155. -Smälelighin
Prosadikter (Barl) 42), adj. 2) föraktlig, ringa,
dispi-cahilis . . . forsmäleghin GU C 20 s. 193. thy syntes
han forsmäeligin swa som naghor man annar
SvKyrkobr 155. Prosadikter (Barl) 42. 4) skymf lig,
vanärande. jhesus christus leedh alla beeskasta haardhasta
ok forsmälighasta dööd SkrtUppb 368.
*forSliarlika (för-), adv. alltför snart, alltför
hastigt, at the (o: glasen) ey blilfwa försnarlika kald
PMSkr 565.
forsoffadher (for-), adj. modfälld? konungen
war en försoffat herre, men tba hoppedes han, at
han skulle än en tid faa en god hogswalisle STb 5:
231 (1519).
forsona (för-), v. försona, förlika, bilägga, wi
. , . the twädrägth kärligha förlicadhom oc
forsona-dhom Bisk Nils’ vis-st 194 (1448).
*forsoning (för-), /. [Mnt. vorsoninge]
gottgörelse. tha är han pliktogher giffwa skiparenom the
pänyngana . . . wm skiparen ey wil andra försoningh
taka PMSkr 95.
forspan (fore- Skotteb 353 (1440; Borgm)), n.
framtill buret spänne, bröstspänne. iiij forespan aff
silff til choor kaaperna Skotteb 353 (l44o; Borgm).
*forspar (för-), adj. alltför sparsam, om hon
haffwir warit fforriiff at giffwa ällir fforspar gömande
SvKyrkobr 349. SkrtUppb 197.
»forsplita (part. pret. försplidder: -splidde
(pl.) STb 5: 339 (1521; Kop)), v. [Mnt. vorspliten. Ä.Dan.
forsplitte] skingra, swa at the (0; sjörövarna) nw
aat-skilde oc fförsplidde äre STb B: 339 (1521; Kop).
*forspriikare, m. [Mnt: vorspreker] den som för
någons talan, förespråkare, iak (o: Kristus) är
wor-dliin människianna forspräkare Mecht 99. —
sakförare, advokat, causidicus ci p correpta quasi causam
vel tractans domare forspräkare ok wärnare wersus
causidicus lites . . . amat . . . fforspräkare elskar kif
GU C 20 s. 89. paraclitus ti p c hog swalare . . .
idest aduocatus forspräkare ib 407. ib 112.
forspyria (för-, -spöries), v. —- »forspyria
Sik, förfråga sig, höra sig för, göra sig underrättad
(om), förspören oder cum librariis om nosta köpet
oc scriffuer oss til mod förste bud USB 13: 116 (1524;
Brask). — reß. *forspyria8, förhöra sig (med),
förfråga sig (hos), med prep. mädh. jtem skal ey
foder-marsken forsyme forspörios mz sognen Arnell,Brask
Bi1 34. — Jfr spyrias for.
forstakkotter (n. for staoket SJ 2: 170 (1490).
forestacket STb 3: 246 (1495). forataoke ib 2:
203 (1487). fför stackt SJ 2: 279 (1495).
forstäck-kotli STb 1: 183 (1478). forstekkoth ib 82 (1476).
föratäkkat Brasks Kop 30 (1511)), adj.
*forstal (-staal Inv cur Tynnelsö 2 (1443). -Staall
FMU 4: 95 (c. 1455). -Stall ATb 245 (1466)), n.
[Mnt. vorstål] del av stridsrustningen; knäskydd? 1
par forstaal oc mwsysar Inv cur Tynnelsö 2 (i448).
FMU 4: 95 (c. 1455). i par mwsysir i par forstal
ok öffwirsta benwapn ATb 221 (1461 ?). ib 245 (1466).
forstand, n. Jfr manna forstand.
»forstand?, n? [Mnt. vorstant n.] föreståndare,
styresman, regent, sten sture sweriges forstand STb
3: 183 (1494).
forstanda, v. L. I [Mnt. vorstån] 1) om pant
o. d.: stå hembjuden till inlösen för länge (så att
inlösningsrätten går förlorad), bliva förverkad, en kätill,
gryta oc känne staar for iiij aar til paske, at
förställde om han them eýg lösar Skotteb 35 (1460-61).
hwilikä iordh som iak hafdhe hanum langlikä
pant-sätli oc bonum är forstanden oc laghlikä til dömd
Gadolin Pants Bil 270 (1366). 2) om mat och dryck:
taga skada genom att slå för länge, matbin är redha
oc förstår oc forfars Bel män 262. (— ? then som ey
är j myno sälzskapi, lian förstår (jfr MP 3: 109
for-far) sik syälffuan (— Luc. 11: 23 qui non colligit
mecum, dispergit) MP 5: 221.) II (impf. forestodll
Mecht 172. forstadh Svartb 411 (1444). part. pret.
m. förstonden HSH 13: 126 (1525; Brask), n.
forstadt STb 5: 320 (1520; Kop). ib 314 (1521;
Kop)) 1) förstå, fatta meningen av, taga del av.
idhert breff ... om wor käre fadhers erkebiscop
jenissa frafall oc dödli , . . haffuom wi förståndet
Lindblom Ábval 6 (1432). (de) loto oss fremermer
första et breff Priv f Sv st 130 (1454). STb 5: 314
(1521; Kop). — förstå, inse, begripa, även opersonl.
doch kann mich wel förstaa at . . . HSH 13: 44 (1524?;
Brask). — förstå (en person), fatta (ngns) mening.
Se Sdw 2: 1220. — part. pret. som förstår, förståndig,
insiktsfull, mädh enoin snällom wisom ok forstandom
(för forstandnom.’) styramanne MP 4: 120. eder
na-dhe är nogh yttermere förstonden HSH 13: 126 (1525;
Brask). 2) förstå, erfara, få veta. som wij
forstadt haffue aff the godemen STb 5: 320 (1520; Kop).
— lata forstanda, låta förstå, låta veta, tillkännagiva
för (ngn), joan nielsson biörn stalsuen . . . loto
förstaa radit . . . huru the kallade ok til bidne ware
SJ 2: 139 (1489). — redogöra, jacob nielsson . . . lot
forstna om then huså beschatningh som war i mellen
forscrifne cristin ... ok hennis , . . stiwffsder- SJ 2:
104 (1487). loto martin rawalsson, michel nielsson . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
