Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forskaldan
196
forsmiidheliker
el. utverka, thu . . . fureskulladhe ä mere ok möre
nadh So B 263 (sen. hälft, av UOO-talet). swa är om
the människio som gudeligha läs, älla gör nndra godh
gärningha, ath hon yw mer fförskullar sigli siälffwe
än androm JMPs 490. 8) vedergälla. thakkar jak
idlier kärlika fore thet kornit j mik wntin, ok wil jak
thet met idher gerna forskulda j allo godho FMU 1:
350 (1374), ib 3: 61 (1434?), 2S8 (1443). — Jfr
for-skulnat, ävensom oforskuldadher.
forskuldan (forskillan Troj 266), f. förskyllan,
förtjänst, aff rätte forskullan (merito) kalladhos the
fawidzska ífpF266. dömpdes jngewal birgeson til swerdh
... ath tet ther til kom fran repit, som hans
forskullan war STb 3: 419 (1499).
*forskuldelika (-ligha), adv. med skäl, med
rätta, han maa wäl forskullelika (merito) bliffwa
stan-dande widh wisa manz nampn SpV 258. maa han
wäl forskulleligha (merito) höra thz prophetin sagdhe
ib 146.
forskuldeliker (pl. -skyllelighin), adj.
förtjänande, förtjänstfull, thu synis wthelykkia them
som swa dana ordon haffwa, som niykit äru
forskyl-lelighin (magni meriti) SpV 15. — Jfr
oforsklllde-liker.
forskuldilse (förskyllense Saml VJ 176(1495): -n
ib. förskullilse: pl. gen. -Inna Mecht 290.
for-skyllilse SpV 15), n. pl. el. f. L. förskyllan,
förtjänst. thes mera varda lönen ok förskyllensen Saml
VI 176 (1495). SpV 15. ib 363. til förskullilsinna ökilse
Mecht 290. — förtjänst som helgon, martyrer el. andra
gudliga personer ansågos ha förvärvat till förmån för
människorna, at hon wthan twäkan halfdhe waridh
ffördömpdh oc haffde ekke jomffru maria brödherskaps
fförskullilse liänne hwlpidh JMPs 438. jac bidher tik
for tliina kärasta modlier iomfru maria böne oc
forskuldilse oc alla thinna hälga manna forlat mik alla
mina syndhir SvB 25 (1470-80). — berättigat anspråk,
berättigande, rätt. hör mina bön, tho at hwaro, at
iak hafwir ey mädli gärningomen til thäs änghin
forskuldilse SvB 466 (slutet av UOO-talet).
forskulding (pl. forskyllinger SvTs),f.
förtjänst som helgon, martyrer el. andra gudliga
personer ansågos ha förvärvat till förmån för människorna.
bescherma oss ffor aldra helgasta jomfru maries Oc alla
helganas bön oc forschyllinger SvT 5.
forskuldnadher?, jfr forskiilnat.
»forskiilnat?, thy the onkte annat åstunda wtan
siolfuan gudh, oc for thy at wi hawm altidh gudh
swasom wi sielwe wiliom, thy är altiidh all waar
åstundan äptir varom wilia forskulnat (texten torde vara
fördärvad, möjligen till följd av att ett ok mellan de
två sista orden fallit bort) Hel män 171.
forskat, n. L. förskott på skatt, forskut
Bergström, Arb Kr 157.
»forskyla (-skila Troj 250), v. skyla, dölja.
anthenor forskyltbe lystoliga siith . . . forräderij Troj
251. ib 250.
*forskjrdll, f. avskärande, precisio onis quasi
ante cisio forskyrd GU C 20 s. 476.
forsla (för-), v. 4) räkna, överräkna, tesse
effterscriffne godemen . . . reknade och försloge thet
skot, som nogre aff forscriffne . . . opburit hade
Stock Skb 211 (1522). — beräkna, uppskatta, värdera.
hans kledher . . . ware forslagne fore xx marek STb
3: 269 (1496). wort knýffskýden forslagen, swa sölffuet
wogli vj lodh ii 97 (1493). — undersöka, anställa
undersökning. Se Sdw 2: 1220. — uppgå till, belöpa
sig till. hwad som rentan sidan kan förslaa, skal
theris föraie iugiffne syster ffrit och quit opbäre
STb 5: 72 (1515). 7) gagna, hjälpa, litidh äller
enkte hafdhe forslaghit at mankönith häfd lie warith lärt
. . . wtan thz hafdhe warith atherlet til fädbernis
lan-deth i gen SvKyrkobr 328. ib 325, 327.
forslaghare, m. Se Sdw 2: 1220.
*forslika (-sliohe), v. genom överrumpling
bemäktiga sig. the schulle forsliche slottith vndan the
godomen ther po låge strax j samma natten til förin
STb 3: 333 (1497).
forslita (för-, part. pret. n. -slytit SJ 2: 209
(1482). -Sletit STb 3: 417 (1499)), v. 1) slita
ut; bildl.: (genom begagnande) förbruka, epter thet
ber hanis haffuer swa länghe nöth kiortellin, tha
haffuer ban forslitet forma vj (6) marek (som kjorteln
stod i pant för) aff kiortelin STb 1: 287 (i48l). —
förnöta, tillbringa (om tid), ey förslite timan medh
fåfengio PMSkr 683 (senare avskr.). 8) genom
försäljning stycka; utsälja, försälja, skipparon . . . skal
koma hiit til stadin . . . och forslita thetsaltidh STb
1: 235 (l480). ath han engte götz handterade öller
forsleth i marcknade ib 286 (1481). FMU 5: 193 (1488).
5) avgöra, bringa till avgörande el. slut, avdöma.
ther fynner tw huru ther om äär och huru tet tha
forslytit wort etc med hanom SJ 2 : 209 (l482). at
tet swa therra mellen forsletit wort STb 3: 417
(1499).
försmå (för-, part. pret. -smod SpV 149), i’. L.
1) sätta sig över, icke bry sig om. med inf. the
försmådde lärä helsonne vägliä SvKyrkobr 187. Uppl
Lagmansdomb 29 (1490). — part. pres. ringaktande,
föraktfull. contemptibilis p c forsmande slaakother eller
waapotber GU C 20 s. 143. 2) vara för ringa,
synas för ringa, med dat. är han mykith wngher tha
försmå androm ath lydha honom PMSkr 204. 4)
vara el. synas förtretlig, förtryta, om hänne haffuir
annars loff mistäkx ällir försmaat SkrtUppb 196. —
* fors ma sik, visa ringaktning, vara obenägen, hwar
som här jnnan är tryskir ok sik försmår han latir sik
ey fynnas rätfärdhoghan ffore gudhi j synom äriudhom
MP 5: 110.
»forsniidlia (impf. -smideda Skotteb 34 (i460-6i).
part. pret. n. -smidat), v. [Ä. Dan. vorsmidde. Mnt.
vorsmeden] genom smidning bearbeta, forsmideda ban
ij fat iern till stadzsens behoff Skotteb 34 (1460-61).
jx pund gamol jern forsmidat for j mark ii 44
(1460-61?). ib 117 (1462-63).
* fors 111 ädll are (för-, -ere), m. [Mnt. vörsmader]
föraktare. ehn godher konungh prijssas och kalles
. . . peningenäs försmädere PMSkr 676 (senare avskr.),
»forsmiidlieliker (-lig(h)er),arf;°. [Fdan.
forsmæ-delig. Mnt. vorsmà(de)likj smädlig, skymflig,
vanhedrande. jason oc hercules . . . begärade hiälp aff them
till ath hämpna syn forsmädeliga oräth Troj 24.
wt-walde han thz oädhla ok forsmädheligha
(contemptibilis) a wärldliinna wäghna SpV 426. — föraktlig, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
