Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frnsa
218
frälsa
fru Maria) war gudz ffadhers eglien brwdli, aff hwilkom
hon ffik osigelica ffruktsamlighet JMPs 550. — Jfr
ofruktsamlikhet. — »frnktsnmlikhets dyghdh
(ffruktsamlighetz-), f fruktsamhetskraft. stenen
herillus . . . giffwer oc mäuniskionne äktaskaps kärlek
oc ffruktsamlighotz dygdh JMPa 549.
»frnsa, v. [.V. dial. frusa] fnysa; fruata. tha
wardt achilles wied öc harmse öc opstodh fräsande
oc frwsnnde j jlsko Troj 220.
frnstova (frwgastwffua), /. frustuga, nar
the jnkomma j wiinhetzsens frwgastwffua ther som
drotning heccuba saat Troj 157. — »frustovil mö
(frvstue- stock Skb 5i (1517—is), frwstuge- ib 13
(1516—17). frWStUgU- SSkb 255 (1507—1508)), /.
kammarjungfru, anna frwstugu mön ibidem dedit ij
öre SSkb 255 (1507—1508).
fryghdil (frigh SvB 40l (slutet av HM-talet). Se
Sdw 2: 1222. fryd SvT 70. frygh Vij sten 6. ffröd
JMPs 274. frögh Mecht J57. SvB 169 (omkr. 1500).
JMÖ 7, 120. Se Sdw 2: 1222. ack. pl. best.
frög-dhenar SvB S16 (omkr. 1500J),/. fröjd, han (d:
stenen) liauir then dygh ther niänniskian fanger af
glädhi oc frygh Vis sten 6. min högxsta frögh, öc
kräselikhet är, at wara mz mannanna sonom Mecht 357.
jak bidher tik, härra ihosu christe, himbla liws . . .
gudholikx hiärta glädhi, oc frögh SvB 169 (omkr. 1500),
ib 316 (omkr. 1500), 401 (si. av 1400-/.). i thr ythersta
skal han när gudhi äwärdelika glädhias, i mykle
frögh JMÖ 7. ib 120. JMPs 274. tagh mich j thyn
signadhe fryd, liielp jomfrw maria tha jac torff widh
SvT 70.
fryghdlia (frögda PMSkr au i. fröyda ib 474.
frydha Svltimd 45. reß. pres. pl. frögdäS
SvKyrkobr (Lucid B) 176. imperat. fröghas SvB 406 (början
av lbOO-taht)), v. Jröjda. granatus är en dyr sten
. . . hans dygd är fröyda hiärtath, fördrifwa sorgh
PMSkr 474. ib 489, 584. — fryghdlia sik. 1)
fröjda sig, fröjdas, glez maria gudz modher frydha
thic SvRimd 45. 2) para sig. hörya the (o:
påfåglarna) sigh frögda mith j febrwarij manath . . .
oc sidhan the haffwa afflath tha bewaris hönorna j
stallenom PMSkr 261. — reß. fryghdhas. 1) fröjda
sig, fröjdas. Se Sdw 2: 1222. the oudhe . . .
blomstras j voldhe ok frögdäs j helbrögdh SvKyrkobr
(Lucid B) 176. o sancte francisse, . . . gläs oc fröghas j
äwärdholikom hedher SvB 406 (början av 1500-talet).
2) växa yppigt, frodas, trän frögdas tha the komma
wp j liögdena PMSkr 316.
fryghdhelikn (frögdeliga), adv. med fröjd.
ther aff ey dröfuäs vtau helder frögdeliga gtädhiäs
SvKyrkobr (Lucid B) 236.
fryghdheliker (frögdeligin), adj. fröjdefull,
glad. sigh mik nw nagliat aff theres frögdeliga glädhir
SvKyrkobr (Lucid B) 235. thy atj hanoin är all theres
frögdeligin luste JBuddes b 160.
frykt (fruoht), /. fruktan, förskräckelse, at
nogre skullo swadan frykt haffue för k. cristiern HSH
15: 21 (1526, avskr.) medenn the skånske ey ähre
iu-trädno till the judsche och haffwe frucht och fare
för k. Linkbiblh 2: 179 (1523, Brask).
fryildskap, m. vänskap, paa then tidt war her
inthet forbudht wthen fridh oc fryndskap rpropet.
thet huar matte frii och seker besökiii theris werff
til annen STb 5: 384 (l521, Kop).
frysa, v. L. 1) frysa, opersonl. om rninnat tha
böriadhe til at frysa Prosadikter (Sju vise mäst) 155.
— frysa illlie, frysa inne, bliva innefrusen. effter
ty ath skippet frös inne STb 1: 245 (1480). — Jfr
ater-, butn-, saman-, til-frysa.
fryst, n. Se frost.
fraghdh (frägh), f. L. 1) rykte, omtalande,
berättelse, at hon . . . allom kwugiorde badhe
främ-mandom oc wägfarandom, som til hänna kommo aff
hwilka frägh månge kommo, oc sin löulik bildh . . .
mz hänne sände til gudh Mecht 217. opinio meningh
mystanke Ok frägh GU C 20 s. 383. — vad ngn
erfarit el. fått reda på. batho the ban them nf sin
frägh sighia Saml 34 : 280, 3) gott rykte, frejd,
ära. hälgha frägdhinna (opinionis) balsama swetthas
thär SpV 493. — Jfr ViUlfriigildll.
friighdha, v. Jfr yanfriighdlia samt
vidh-friighdliadher och vidhfriighdher.
friigdheliker, adj. Jfr Yanfriighdheliker.
friighdhilse, ». pl. Jfr vanfräghdhilse.
friiglina (sup. frätt Saml 34 : 279), v. L. spörja,
erfara, förnimma, få veta. fräghnar thz almoghin tha
thänkia the thz wara swik l\osadikter (Sju vise mäst)
157. tliätt iir äi satt. att ib’c (o: Jesus) stoth op
af döth. sum i haua frätt Saml 34 : 279. — med prep.
af. tha ma han dyawlin liuarte höra ellir se oc
ens-cons af honum freghna Vis sten 8.
»friiklotter, se friiknotter.
»friikna (frägna),/. [Nyisl. frekna, Ä. Lan. fregne]
fräkne, pigmentfläck på huden, nouus ui idest macula
que nascitur in corpore hominis et est mas generis
frägna GU C 20 t. 352.
friiknotter (fräknoter. fräklother Troj 76.
frägloth ib 78), adj. 1) fläckig, prickig. Troj 76.
cassandra war wäu, män frägloth war hon j syn ögon
ib 78. 2) fräknig. neuosus a um fräknoter GU
C 20 s. 352.
fräls (n. frälstz. Se Sdw 2: 1222), adj. L. 1)
fri (i motsats till träl el. underkuvad), tliin thro
giorde tik frälsa (salvam fecit) Mecht 114.
emanci-patus fräls giorder GU C 20 s. 215. ib (hand 2) s. 80.
7) skattfri. Se Sdw 2: 1222. swa mykyn iordh afT
mith fäderne, som frälstz war af gammalt frälsse
FMU 4: 92 (omkr. 1455).
frälsa (pres. -ar SD NS 3: 805 (1418, från
Jämtland). -er PMSkr 26. imperat. frälsa. SvB 460
(uw-tnlet). frälsa SvB 3 (senare hälften av
1800-talet). fräls SvB 3 [mo-talet), ib 460 (liOO-talet).
impf. f(f)rä[l]ste Mecht 86. SvB 163 (bör/an av
1500-talet)), v. L. 1) frälsa, befria, frigöra
(från träldom el. fångenskap o. s. v.). 11 i bero as p c
frälsa GU C 20 (hand 2) s. 80. — med prep. af.
hwilka thu . . . fTrä[l]ste aff diäfflanna walle Mecht 86.
— frälsa, rädda (frein det som är ont el. från den
Som tillfogar ont), gud|i thera själ frälse SD NS 3:193
(1416, yngre avskr). o härre gudh frälsa thins
tiä-nare siäl SvB 460 (1400-<a/e/). ib. — med prep. af.
vtän frälsä os af illu SvB 3 (senare hälften av
1300-talet). fräls oos alf ondo ib 8 (1430-infet). o härre
gud ffrälssa thins thiänara siäl som thu ffralste sw-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
