Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frälsan
219
fräniia
sanuam rätwisa quinno aff faiskom vithnom SvKyrkobr
276. fräls (libera) os aff ondo Sp V 552. thu som
. . , frä[l]sto mariam magdalonam aff siw diäffwlsknp
SvB 163 (början av 1500-talet). PMSkr 26. 2)
befria (från skatt el. avgift), med prep. for. thet
frelsar iak honum fore hornum ok oboronm Sl> NS
3: 305 (1418). 3) genom rusttjänst btfria från skatt.
tba hafwer iak ban takit i minna frw drötningena ok
rikizsins thiänist swa at ban skal ok ma sit godz
fryia ok frälsa meth sinne thiänist meth bästa ok
wapn Sv Skr 1: 19 (1390).
frälsat! (frelsän), f. frälsning, hon wili . . .
giffwa syndarom frälsan JMÖ 101. — med prep. af.
crisnom almoga effter there frelsän aff verldena op
faraudes mz christo SvKyrkobr 163, — med prep. ur.
gudz engla thöni thz tilstädhiä til några vener at
bidhiä om theres frelsän wr pynomen SvKyrkobr 219.
frälsare, m. frälsare (om Kristus), jak skal
wäuda ödhknena j stora sioa, ok j skulin ösa watnidh
mz gliidhi aff frälsarens (salvatoris) käldom SpV 60.
Hel män 148.
frälsboriti, p. adj. L. Jfr niiidhfrälsboriii.
frälse, n. L. 1) frälsning, befrielse, räddning.
Iiiit kom iac for thina siäl frälse skuld Hel män 224.
2) frihet, fritt stånd el. tillstånd. Se Sdw 2: 1222.
S) rusttjänst (ss grund för skattefrihet), thet wi
thenna breförara nicholas diekn i östistom i walt oc
kronona frälse oc thiänist taghum Lagerbring Saml
1: 197 (1380). 6) frälsejord, frälsegods. i rosendal)
agher clostridh en halfwan atthwng jordh frälse VKJ
13 (1447). samastadz ena saaglio qwärn och then
strö-min är frelse, som hon gaar i ib 169 (1447). 7)
frälse, frälsestånd, frälseklass, thenn frijhett haffver
både andeligit och verdzligit frelsse hafftt af
heden-höss Linkbiblh 1: 173 (1524, Brask). — Jfr kil’kío-,
lagli-frälse. — frälsis iordh, /. L. frälsejord.
clostrid haffuer thär breff vppa swa lidhandis, at thet
är frälsis jord oc eeke herridzjord oc thär aff böör
göras 4 pund smör aarligha VKJ 177. — frälsis
mail (frälsins-), m. L. frälseman SO 6: 314 (1352,
gammal avskr.).
*friilsegods (frälssägotz), ». [Ä. Dan. [-freisgods]-] {+freis-
gods]+} frälsegods. Se Sdw 2: 1222. en gardh i
fas-täthorp . . . som förre frälssägotz warit bauer SD
NS 3: 89 (1415).
*frälseiordh, /. = frälsis iordli. Se Sdw i-,
1222. ha|ff liiendhe örtogh land frälse iordh Uppl
Lagmansdomb 114 (1493).
*frälselaudbo (-landt-), m. frälsebonde, landbo
som innehar frälsemans jord. the ii hesta som
au-delige oc verdzligo frelse landtboer hölle hanom som
länet haffuer är ej aff gamble sedwanie IISH 13: 105
(1524, Brask).
*frälshet, /. [Fdan. freished] frihet, fritt stånd el.
tillstånd, j licamen hafua the väuleken suarhetena
starkhetena fria frälshet SvKyrkobr 235. rudis dis
frälshet (hskr frärlshet) GU C 20 s. 531. libertas
fräls-lieth ib (hand 2) s. 80.
frälsilse, n. pl. el. f. befrielse, frälsning, saloghom
siälom j pynonne til frälsilse (absolutio) Mecht 226.
ib 227. annan axillen math thu wudhirsta
männi-skionna athirlösn, j liwilkins frälsilse (redemptionis)
skikkan wäudhis alla scrifffciuna skikkan iipKls. alth
synis thz wändas j wars frihcdz ällir frälsilse
(libera-tionis) axil ib 57. ib 81, 308. —försök att befria el.
rädda, händ Ii er thet swa ath skipareu som haffwer
loffwath frj oc frälsa thet andra skipith gör wärn
oc frälsilse thet ythersta ban förmaa PMSkr 26.
friilsirska (frälserska),/. befriarinna,
frälsa-rinna. faiighomen äst thu (o: jungfru Maria)
fiäl-serska JMÖ 102.
frälslika (komp. frälsalighare), adv. 1)
fritt, obehindrat, josaphat tok ther gladhelika vidher
vppa thz at han thäs frälsalighare matte gudhi tliiäna
Prosadikter (Barl) 85. SvKyrkobr 353.
friilsliker (superi, frä[l]slighasta Mecht 157),
adj. fri, obehindrad. the haffua sins egliins wilia
fräls-likasta wilkor (suæ voluntatis copiam) Mecht 157.
»friilslikhet, /. [X Dan. frolselighed] (obehindrad)
frihet, älffto (högfärdens trappa) är frälslika göra
snödha gärninga oc frälsli[k]heth j syndo[m]
SvKyrkobr 353.
*frälsniug, /. [i’. Dan. frelsning] frälsning, the
tridhi gudz godhgärningeiia som är frälsningen
SkrtUppb 175.
*frälspika (-piga), /. friboren flicka, camilla
le frälspiga GU C 20 s. 69.
*friilspilter, m. friboren gosse, camillus li
fr&ls-pilther GU C 20 s. 69.
främadha (främadho MP 5: 216 (dat. sing.).
frömadha SVklE 163 (dat. pl.), främande Mecht
147 (nom. sing.). främmända SkrtUppb 241 (nom.
pl.), frömande GU C 20 s. 14 (nom. sing.). Svartb
546 (1483) (nom. pl.), frömende JBuddes b 84 (ack.
sing.). frömondom SvKyrkobr 193 (dat. pl.),
frö-mindlie GU C 20 s. 245), adj. 1) främmande,
som är från el. tillhör ett annat land el. samhälle.
SVklE 163. wast thu mik swasoni främande ällir
okändh Mecht 147. alionus a um frömande GU C 20
s. 14. exter trå trvm ytorste ok frömindhe (hskr
frönindhe) ib s. 245. SvKyrkobr 193. philippus
ottes-son och oleff sontwla, wtsoknis ok frömande goda
bönder Svartb 546 (1483). j eno främadho landhzskapi,
|aug|i[t] fran sinom fadere gudhi MP 5: 216. 2)
som tillhör el. har avseende på en annan el. undra.
nio främmända syndir (rubrik) första är at komma
nakaii til at synda SkrtUppb 241. 3) avlägsnad
(från), skild (från), med prep. fra. liwar een som
sik gör frömende fra allom verldzligom gerningom
JBuddes b 84.
främadlier (n. frömat), adj. L. 2) ovanlig.
the skulo ok tala nyt ok frömat mall MP 4: 45.
främia (pres. pl. refl. främmes Mecht 254. impf.
främiadhe ib 348. impf. refl. främmadhis MP
5: 102), v. L. 2) främja, befordra, hjälpa, ban
. . . älskadhe innerlika conuenzsens sa[m]qwändh, oc
främiadhe til thz bätzsta Mecht 348. conduco cis ere
ducere p c legya främia i vägh ok feela GU C 20 s. 136.
insignio is ire interpretntum pryda ophöya oc tiil äro
fremmya äller fram hollan ib (hand 2) s. 31. —
frä-lllia Sik, gå framåt, framskrida, at letha ok spöria,
äpthir thy som fäghra är, ok swa sik främia aff thy
mindra, til thz som större är (ad majora promoveatur)
Sp V 12. — refl. främias, 1) gå framåt, fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
