Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färskflsker
234
fästllsa
vatten), stadzins fiskarn mugho fri ok obiudradhe
fiskia i alloin crononna oc rikesins almenningx
wnt-nom kring vm stokholm i saltom sio, oc färskom
Priv f So st 79 (1436). en knalgardh pa swdre malm
in pa fitrska watnidh SJ 2: 92 (1480-talet?). — Jfr
genoni-färsker.
*fiirskflsker, m. färsk fisk. ferskfisk HLG 3: 100
(1528) Ev. att fatta som två ord.
* fil rsk mäter, m. färsk mat. item x öro til
köt-böden for fer[sjkmatb HLG 2: 94 (1519).
lftSt (feesth), f. L. 2) med föreskrivna
formaliteter gjord stadfästelse av köp, skifte, gåva el.
förpantning av jord. Se Sdw 2: 1224. tba läth iak
laglegha feesth kiinna vppa eth .. . iordhaskipthä
SI) US 3: 571 (H’-’0). 3) fästning, trolovning, the
barn som afflles i feste oc fader oc moder sedhen
skilies aat för skylskap . . . tha äre swadan barn
oäktlie HSH IG: 101 (1527, Brask). — sitia i fästom,
vara trolovad. SvKyrkobr 76. ban (o: Josef) sat j
festom medh jomfru maria MP 6: 74. 4)
kollektivt: fastar, oc thässe waro fast at thässo köpe, som
är abiorn ioansson (o. s. v.) SD NS 3: 21 (1415). —
fästa Ulilll, m. L. X) fäste, god man. SD 6: 857
(1352). — fästa pika (-piga), /. L. fästekvinna.
STb 3: 4 (1492).
fiista (impf. -te. fäste Svarlh 562 (1513). part. pret.
-ter), v. L. 1) fästa, göra fast, giva fast(are)
konsistens. PMSkr 382. matteliken hitlio stadgar wäskona
oc fäste hänno ib 865. ib. 5) befästa, stärka, stadda.
thu renleksins skinande spägil. fästa mina vaghrande
tlianka lat mic staa i renlikhetsins stadhga SvB 417
(början av 1500-talet). 6) bekräfta, stadfästa. Brasks
Kopieb 12 (1505). giffuer iak tha fulla makt
häridz-höffdingnnom i sama härede . . . thzta köp festa oc
fastfara mz sino wpne breffue epter landzlng ib 17 (1513).
8) utfästa, lova. pa sama thid fäste jon niclesson hi
siolundom j ffat järn ffor ot snramal ATb 1: 26 (1454).
fässte rawed hi arbogom lag ssiälw iij fored ban
kallade olan mikkelson en skäwel ib 29 (1454). ib 226
(1456?), 74 (1457), 170 (l462). hennan sothwse festo vj
(6) manna lagh, ath han ecko haffuer brwkath olaga
köpslagan STb 1: 47 (1476). ib 132, 141 (1477). Svartb
562 (1518). — fästa i väld, eg.: utfästa i någons våld,
utfästa böter, ta fästo jap skredare i wald for thet
ban ward lagen nodorfeldogh 0111 en batli rauedh
skylten foro ATb 1: 4 (l45l). ib 6 (1452), 12 (1453),
99 (l459). wart gudmwnd badzstugu knrl sakir vi
mark for knifdrag ok fäste i wäl ib 176 (1462). ib
133 (1463). por hnralsous stilfson sone föste i waldh
’ith fat iärn for ib 212 (,1465). ib 270 (1467), 290, 292,
298 (1468). 9) fästa, trolova. ban skal . . . koma
. . . medh sina bewisning, ath han är ecke fäst ellir
gifft i norge STb 1: 46 (1476). ath hon skulle wara
månne giffuin ok fäst MP B: 73. HSH 16: 101 (1527,
Brask). —fästa, trolova sig med. sinne hustru som ban
häfde fäst ok hemfört MP 4: 100. — om brudgummens
fader. St Sdw 2: 1224. — part. pret. lagvigd? oleff
moyse . . . kendes, tet hans festa hustrv kerstin
clemitz haffuer tridingeu j skyppit STb 3: 452 (1499).
13) fästa, fastna, topatius är en skinandis sten . . .
pa honom fisther ey fiill äller järn PMSkr 492. —
refl. fästas, trolovas (med), givas till äkta (åt), tba
skulu the, som festas, sighia liwar till annan : accipio
te SD NS 3: 493 (1419). at thu wille fästas ioseph
SvB 253 (omkr. 1500). — * fiista til, utfästa böter?
ok ökte for:de pädliar sina sak mz tre mark, for thi
ath han lap fra rättin vtan minne, ok fäste ey til,
ok ath skoglienom JTb 12 (i45S). — *fiista ut,
utfästa (böter), thy feste nisse dauidson wt böter
SD NS 8 : 384 (1418). ATb 1: 6 (145i). fäste larins
wt for tlio qwinnona som särkin stal alf lucie, ok
sölf i särkin war viij mark ib 63 (1456). ib 145 (1461),
302 (1469). STb S: 153 (l5l7). — Jfr be-, kors-,
stadh-, til-, ut-, vidher-fiista, ävensom ofiister.
fiista, f. L. 1) fånglina till båt. iij (3) marek
fore thet ban biog hans festa lös STb 1: 7 (1475).
ib 3: 27 (1492). wmskiffther äller flyther thet skipit
som sidermere koin j haffnena Bin ankar oc fästo
PMSkr G3. 7) = fäst 2. a fästo liioldo . . . RP
1: 46 (1353). thy afhäudir sik for:de häniminger . . .
the sama jordh . . . meth festo ok fulloni skälum
SD NS 8: r,2 (1415). jak liaffver festhe halditli om
thz godz som birgitte turis dotthir oplatith oc salth
hafver . . . DelaG Arch 2: 99 (1451). ib 101 (l45l).
8) trolovning, j them timanom, j hwilkom the satho
j fästhu, ok brwdligomanom mz dSdhenom borth
tak-nom SpV 344. — Jfr härads-, iord lin-, lnnds-,
land-, skip-fiistn. — fästo män, m. pl. = fastar.
RP 2: 381 (1399).
*fiistar, m. pl. = fastar, fiistir. jak . . .
tillegnar thot sama mit godz . . . mngnus diäkn . . .
met rätto ok laglika skö[t]ningh veeder fynneströms
kirkio, met xij fästho (tv. till fiistir,) ok xiij
for-8käläman Svartb 242 (omkr. 1410). ok thässe tolff
godhe män . . . wara fiista ath thässo köpo SD NS
3: 88 (1415).
*fiistare, m. Jfr korsfiistare.
fäste, n. och f. L. Jfr \V. Cederschiöld, Stud. öv.
genusväxl. 1. 67 f. 3) fäste, fällning, han . . .
sprangli nider alf sino fäste ok nidlier for mwren MP
4: 25. — Jfr fotn fiiste.
fästekona (-kuna), /. L. fästekvinna, at engliin
läghro äller j siingli ganglie mz sinne festhe kwnu forän
laghlica for them lyst är Gummerus Syn-stat 44 (1425,
vidim. 1440).
*fiistekl’oker, m. krok alt fästa något i. saogaren
ö|fwer lote serilfua nllan redskap, som han ananiar, . . .
festekrokar . . . Arnell Brask Bi1 26.
fiistcpäuninger (festa- STb 3: 213 (1495). SSkb
31 (1502)), m. [Fdan. fæstepenning] L. 1)
fästepenning, handpenning, arra re festepäuinghcr GU C
20 a. 36. ib (hand 2) s. 18. jngen haffue makt ath
uüde henne tiene, och jngon festa pcuing hade hon
och vpborit STb 3: 213 (1495). Stock Skb 73 (1518).
gnffz her änders olsson ij marc för en rensk gyllen
lian giffuit hade lians skrcdero j festepeuing pa skepet
ib 119 (1519).
*fästeqvinna (feste-), /. [Ä. Dan. fæstekvindo]
fästekvinna HLG 3: 59 11523).
*fästf;ira, v. = fastfara. SD NS 2: 786 (1414).
*fästigher (fäit-), m. [Ä. Dan. fæsti] fästig,
fä-väg. callis lis f geueris traanger fäästiger GU C 20
S. 68.
Äfästilsa, f. Se Sdw 2: 1224.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
