Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
födhirska
236
fore
son afftan Mecht 19. ib 22. PMSkr 482. — *födllilsa
Stund, f. födelsestund, tha födhilsa stwndin kom
Mecht 2o. — Jfr ater-, barn-, up-födhilse.
födhirska (-erska),/. 1) som föder el. närer,
fnstrarinna, amma. ödhmiwktin är . . . siddoghetinna
idhkelighin födhirska (nutrix) SpV 160. 2) moder.
Mecht 234. bid for os holog gudz födirska SrB 215
(omkr. 1500). ikesii christi födherska iomffru maria
JMÖ ss. SvT is. — Jfr barnfödhirska.
*födlining, /. Jfr affödhning.
fögta giistiiing, se foghata gästning.
fog ha, f. 1) foglighet, eftergift, ther medh
fioll han til föga STb 1: 52 (1476).
foglia (fögho), adj. 4) ringa, föga. mz lythen
oc föga fortörnelses sak, sökten j hans faders land oc
rike Troj 43. ib 50. hwad rynga oc föga saak dreff
till ath saa manga mäktoga froma herra . . . forwagado
siith liff ib 104. — n. adv. föga. fögho kan iak här
äptir göra nakot got SkrtUppb 152. Troj 16. liar
konung thelamon fik see honom, anamade han honom
fögha wendzlig oc kärliga ib 44.
föghati, se foghati.
»föghdli, /. Jfr sauianföghdli.
föglielika, adv. på ett passande sätt. therra
klä-dho . . . staa them wel ok föghelika MP 6: 63.
fögheliker, adj. Jfr tilfögheliker.
föghia (fögha SpV 96. föya GU C 20 s. 572.
pres. -ir SpV 114. impj. -adhe MP 5: 117)), v.
1) foga, sammanfoga, circnmsero is re wppa alla
sidlior föya GU C 20 s. 572. 6) foga, styra, laga,
ställa, at mannen . . . alla sina gärning», föghe oc
skikke äpter mins liffwernos oc omgängilsa måtto
Mecht 257. — *fÖgllia sanian, förena. Se Sdw 2:
1224. swa som halsin föghir saman hoffwodit ok
krop-pin, swa saman föghir tron gud|i ok mäuniskiona Sp V
114. — fögllia til, 2) skaffa, bereda, o
miskun-sam modher jomffru maria ffögh os til thina hälga
nadher SvB 230 (omkr. 1520). — »fögllia tilsaman,
= föghia sainau. £/>F 96. tha han skop, ok
fögha-dhe til saman adham ok ewam MP 5: 117. — Jfr
ater-, be-, in-, saman-, sam-, til-föghia,
ävensom fogha.
*föghian, /. Jfr samföghian.
*fÖgllilsa, /. Se Sdw 2: 1225.
föghilse, b. pl. och f. Jfr saman-, sam-,
til-föghilse.
* föghia, v. [Mnt. vogelen] fånga el. jaga fågel.
aucupare vorbum de fögla GU C 20 s. 43.
*fÖghlan, f. fågelfångst, fågeljakt. aucubium
(fel för aucupium) föglan GU C 20 s. 43.
föghlare (pl. föylara PMSkr 125), m. 1)
fågelfängare. fjskara föylara. apotekara. väffwara . . .
skwla aldrigh anamas j stridh PMSkr 125. 2) ett
slags kanon. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 842 f.
Skotteb 289 (1467—68). — *föghlara lykka,/. lycka
el. tur vid Jågelfånyst el. fågeljakt. aucubium (felför
aucupium) föglan ok god föglara lykka GU C 20 s. 43.
fölsker, se folsker.
fönster, se fenster.
för, se for.
för, adj. L. 2) färdig, vid sina lemmars fulla
bruk, stark, kraftig, liwi halmkran kin then litzle
markin haffuir sex fötir ok twå vingha, ok the förasta
dyurin j wärldhinne som är Alin ok annor the haffua
ey meer en fyra föthir MP 5: 149. 4) stark,
stridsduglig, stridbar, j en stackot tiid fvngo the känna
panthasilee föra makt oc krafft Troj 236. — Jfr lam-,
lin-, qvinno-för.
föra (pres. pass. förris PMSkr 361. impf. förde.
part. pret. fört STb 5: 145 (1517)), v. L. 1) föra,
fortskaffa, ath han äldre for for tog i nils persons
skip tha han thet til stokholms förde ATb 1: 85 (l45s).
en deel looth jac fora (för föraj til borgholm Arfstv
18 (1461). förri kalken tith som han ska] brwkas til
mwrningh PMSkr 361. kort rut skal förlicke sig med
kemneren. hans folk förde orenlighet STb 5:183 (1518).
the sma skep, som alänninge och andre bönder före
oc brucke theris köpslagen med ib 250 (1519). konwng
priamus . . . stäk honom saa uiäkteliga mz siith
glaffwen ath ban förde honom aff hästen Troj 193.
4) föra, bära. then skiollen före Arnell Brask
Bil 32. 6) framföra, frambära, framställa, berätta.
ock hopas oos til gudz, thz wy ärotn ey swa
broth-like, som wy ärom hardhelike fördhe för edher
JTb 45 (1464). är nogen ther förth haffuer för ider
heller förer, thet wii i ackt heller sinne haffue oss
annerlunde ... än fäste tro vndersatte j nagen mötte,
tha 8etter ter inghen tro heller liith till STb 5: 337
(l52l, Kop). — med prep. pa. öm her jens . . . nogen
tid talede eller offuerlade om nogen ffalsk stempling
. . . som pa honum fört och sagt war för wor kiere
herre ib 145 (1517). — föra, bära (den enes yttranden
till den andre), oder tienere oloff smoswen ha|fver
och mygit förtt oss emellom HSH 16: 12 (1526). 8)
kläda, med sakens beteckning föregången av prep. af
(ut af), avkläda, her erik nielsons tiänara gripo
hanom . . . oc förde hanom vth af allom klädomen oc
togli af hanom skiwrtto ATb 1: 260 (1467). 9) driva,
bedriva, utöva, idka. engilbrect . . . taledo til petter
loffuen om tet oquedens ärende, som war fört pa
hille-brans hustrv STb 5: 61 (1515). [om någre wore her j
selskapet,] som biihandel före wille aff föraie gnz ib
309 (1520, Kop). ib 3U (1520, Kop). — föra af,
2) föra bort. Troj 183, 216. pirrus tok hermoniam mz
wåld lönliga oc förde henne aff mz sig till tessaliam
ib 304. — borttaga, avlägsna. Se Sdti) 2: 1225. —
föra bort, bortföra, avlägsna, fören idhir bort w
them gambla synda clädhahonadhenom Hel män 132. —
iföra fore, framföra, frambära, berätta, om noger
finnes, thor ider wiil före noget fafenglig tall eller
rykthe fore, tha Säter tiil swadane ingen tro heller
liith STb 5: 3to (i52i, Kop). — föra fram, 3)
framföra, framställa, uttala, accentuare rätteliga föra
sillabas fram GU C 20 s. 4. — föra ut, föra ut,
forsla ut. item . . . karlla . . . som groffwo i [-kiella-re[n]-] {+kiella-
re[n]+} och förde vth HLG 2: 57 (1517). — Jfr af-,
be-, bo-, fast-, fore-, for-, fram-, hein-, i-,
iu-, iordh-, ivir-, last-, nidher-, pa-, skapt-,
til-, undan-, up-, upa-, ut-föra.
förare, m. Jfr banera-, boka-, bref-,
buxboms-, fram-, pram-, skip-, sten-, väld-, yatn-,
vatu-förare.
före, se for.
före (fööre), n. L. 1) före. väglag, för thenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
