Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grunda
262
gryinber
egin keller ib 126 (1488). ib. ib 187 (l49l). eth
sten-huss medh thess wnderliggonde giundh ib 217 (i492).
— af grundenom, från grunden, noggrant, tliaa
fraa-gade han aaf grundenom huad saken war Prosadikter
(Sju vise m C) 226. 6) grund, det innersta el.
väsentliga an ngt. hjärtans grund. Se R. Pipping,
Kommentar t. Erikskrönikan s. 669. — tanke, avsikt, uppsåt,
mening, sinne. Se Sdiv 2: 1229. än tho ath somlike
äre the medh idher en hardhan grund hafua til min
oe stora mistro Troil 5: 295 (H47). 7) bottenyta,
bottenfärg. göra grwndlien pa lärofftith (vid
säterverks-konst) PMSkr 545. ib. — Jfr af-, badlistovu-,
käl-lara-, sand-, smidliio-grund el. -grunder.
grunda (grunna: reß. grunnas Hel män 163.
-ar. -ad]ler), v. 1) grunda, grundlägga, the
(o: Guds ord) kwngöra enkto, liwat thz hälst wara
kan, j thingoni ällir ordhom, wthan thz är grwndat j
sannindinne (semper nixum sit veritatis ratione) SpV
17. alth thz thu grwndar j andhrom kärlek (quod in
amore alieno fundaveris), thz wndhandraghir thu
gudhi ib 88. 2) gå till grunden med, grundligt
överväga, begrunda, utgrunda. SpV 95. hwilkin är
thäu som all thänna stykke kan begripa ällir grwnda
(perscrutari) ib 414. ib 586. llel män 163. Troj 48.
vlixes . . . grundade j syn hog hwad han (o: drömmen)
skulle bemärka ib 307. — Jfr begrunda.
*grundaktOgher, adj. som gärna grundar el.
funderar, grubblande, spekulativ; listig, han (o:
Odysseus) alena aff sith grundaktoga forstånd sagde sig
thz oppa fynna Troj 272.
♦grundan, f. noggrant övervägande, begrundande.
humilita8 är nff sinne eghne naturs ok stadgha
sko-dhan ok grwndan, ällir skaparans, hoxsius wililigh
liidbögilse SpV 142.
grundelika (grundlige), adv. 2) grundligt,
allvarligt. STb 5: Ú4 (1518).
gruildeliker (-ligher), adj. 1) grundlig,
allvarlig. aff grundelike gudelighet SkrtUppb 407. 2)
= grundaktogher. vlixes swarado . . . seyande
sig haffwa offwerwonned troyaners här j syn mandoms
dristoghet oc sith snyälla oc grwndeliga råd Troj 272.
— Jfr ogrundeliker.
grunder, adj. grund, somlikin korn fyollo oppa
bergh hellor, ok grunt landh MP 5: 166. ib 167. Jfr
K. G. Ljunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan
s. 106 f.
»grundilse, jfr begrundilse.
*grundis (-iis), m. bottenis. ss tillnamn, knwt
grundiis VKJ 71 (1447).
*grundläggia (impf. -lagdhe), v. grundlägga,
grunda, skapa, hans häudher grnudhlngdhe iordhena
JMÖ 26.
grundlös, adj. 1) bottenlös; oändlig, diwpit
är thänna werdlin ful mz dröuilsom oc dözsins snarom
oc. grundlös är hänna giri Prosadikter (Barl) 39. tu
alena aff thinne grundlösa godhet mik . . . skapadhe
SvB 22 (senare hälften av 1400-i).
»grundmur, m. och ff [Ä. Dan. grundmur]
grundmur. mith stenhws . . . met grundhmwr oc keldarom
HLG 1: 113 (1473).
grundogber (komp. -are), adj. 1) grundlig,
djupgående, ingående, är nakot grwndogaren ällir
diwparen tilläggiande, j hwilkins liknilse skuli thz som
sakt är om wngdomen ok allirdomen ... nw wardha
liwst SpV 56. 2) begrundande, eftertänksam, han
war drystog oc homodog oc myket grwndog oc
betän-ken Troj 76.
»gruildogbet, /. djuphet, hwilkin som dirffwis
ingangn, ällir omkringh wändha gudhelikn skipadha
diwphet, ällir grwndoghet (profundum), syndhirlika
mädhau gudh haffwer satli mörkrith til sith skiwl
SpV 190.
»grundsten (grwn-), m. [Mat. gruntstèn]
grundsten. ena tompt . . . swo wiidh oc swo breedh som
gamb]a grwnstena till sye ATb 2: 366 (1490). — koll.
item samma tidh gaff jach vt ti aalenskan grwnsten
vij mark HLG 2: 105 (1519).
grundval (-wall SD NS 3: 417 (i4i9).
grwn-uald SvB 274 (börj. av 1500-i.)), m. L. grundval.
SD NS 3: 417 (1419). hans dinxstede schall haffua the
twå alna rwm, vtan fore grvndwalin äre, som ban fan
vtj jordin, ther ban hade graffuit STb 3: 306 (1496).
ib 436 (1499). giff mik ödhmyktenna nadh niädhan hon
är grwnuald at allom dygdhom SvB 274 (börj. av 1500-t.).
*gruppa, se groppa.
grus, n. grus. akaraua lön fore grus SSkb 234 (1507).
»gruva, f. eldstad, härd. Jfr Sdw 1: 427 spalt 2
och Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 68.
eldheu . . . synes ban bleker, oc mwrra j grwffwonne
thet bodliar storm PMSkr 294. — »gruvo giäld?
(gruwagield?), n. pl. ti. ff [Jfr Fdan. arnægiald]
skatt som i vissa danska städer utgick för varje
eldstad. domino alberto . . . domine eufemio . . . uundinns
nostras in scanöör et falsterbodhe. assignamus et
ti-tulo pignoris obligamus cum suis prouentibus fructibus
et obuencionibus quibuscumque, gruwagield (?) et liijs
. . . dumtaxat exceptis BSH 1: 12 (1339). Jfr ib s.
xiv, xxii /. — »gruvo län? (gruwelään?),
subst. = gruvo giäld. domino a[lberto]
magno-polensi duci . . , municiones nostras scanör et
falster-bodliä . . . dimisimus ac donauimus . . . excepta
dun-taxat exaccione dicta gruwelään [?] quam nostris vsibus
specialiter applicamus BSH 1: 26 (1356). Jfr ib s. xxii/.
gruva,/. L. gruva, jorden är rödh, aff huilko thett
(o: nitrum) görs och dryper geuum jordona i gruffuerna
PMSkr 647. Jfr biiirgb-, biiirgs-, iordb-gruva.
— gruvo foghate, m. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt.
1: 734.
gruvelika, adv. jfr ivirgruvellka.
gry, v. — reß. *gryas (-adhis), v. [S». Dial.
gryas] gry. opersonl. tha thz gryadbis for dagbenom
Mecht 56.
gryinber (grymer J Buddes b 8i. grymmer:
-an PMSkr 292. grimber JMPs 571. grvmmer
GU C 20 (hand 2) s. 19. grömber ib s. 1, 13. SvB
431 (börj. av 1500-t.), grem STb 4: 130 (l506)), adj. L.
1) rasande, vild, grym. inhumanus grömber oc
omis-kunsammer GU C 20 (hand 2) s. 1. jnimanis . . .
grömber ospakor oc fasulighen ib s. 13. huat dwäla tu
otroen ok grymer J Buddes b 81. 3) vred, arg, Usken,
med dat. sancte olaff . .. grömber gudz owinom som
]eon SvB 431 (börj. av 1500-t.). — med prep. om. war
for:ne her niclis gantzk grem om samma stuga STb
4: 130 (1506). 7) sträng, jnclemens . . . omiller oc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
