Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grymhet
263
grädda
grämmer GU C 20 (hand 2) s. 19. swa grimber är han
(o: Gud) j thorn rädeligha dagenom, at om swa waare,
at jomffru maria worde ffw[n]nen j liakre dödelighe
syndh, wthan twäkan toghe gudh tfran hänno alla the
äro som hon nw haffwer JMPs 571. 8) förskräcklig,
ryslig, ärw manans horn mykit tiok j vpgangenom.
merker grymman storm PMSkr 292.
grymhet (grwmhet. grömhet), /. 1)
raseri, grymhet, ilska, tho likawäl städz wärldinne mz
sinom höffdhinga wndhirsamligha galnas mz grömhet,
säthiande sik moth hälghom mannom SpV 398. 2)
hårdhetf o troile hwad grwmhetz wngdoms
wanske-lighet nöddhe tiig til ath troo briseide swekaktoga
tå ra Troj 169. — Jfr äiiue-grymliet.
grymlika (grömliga. grömmelika), adv. 1)
ursinnigt, häftigt, med förbittring, hon . . . reff sina
lukka j sundher ok krattadhe sik vm siu öghon siälff
ok öpthe grömmelika Prosadikter (Sju vise m B)
180-2) grymt, med grymhet, fra then thyma j han hengden
j galgan ok grömliga slogen J Buddes b 78. 6)
bistert, pa luilknn sanctus mauricius grömliga seandes
sagde (o. t, v.) J Buddes b 150.
gryuiliker (grime-), adj. 5) fruktansvärd
till utseendet, barsk, bister, lät han vp öghonin mädh
grimelike syn Hel män 186.
grymlikhet (pl. grymmeligheter JMPs m),f.
2) stränghet, grymlikhetin (severitas) dömer
strang-ligha, thz som olofflikit är <SþFl57. 3)
förskräcklighet, fasa. tridhie stenen (i psaltarebandet) war röder,
märkiandhis badhe enskylleliken oc almänncliken dom,
oc cl teras grymmeligheter oc fförffärilse JMPs 411.
grymmas, v. ref. [Ä. Nysv. grymmas] vara
mycket vred, förgrymmas, ferocio . . . grymmas ok ylskas
GU C 20 s. 262.
*grymse (grömse), adj. [Jfr Ä. Nysv. grymse,
vred, gramse] rasande efter, ursinnigt åstundande. ey
nilenest äru wredz herrer så grömse thill stridh och
örligh vthen iemwäll biscoper och prester PMSkr 710.
*grymska (grömakä), /. vrede, förbittring, in
til thes växte ok ökädhes omilda keysaranna grömskä
J Buddes b 77.
grymta, v. grymta, grvnio . . . grymtha GU C 20
s. 324.
*grymtail (gryntan), f. grymtande, grvnitus . . .
gryntan GU C 20 s. 324.
gryn (grin HLG 3: 95, 105 (1528)), n. gryn. Ilens
ntis gryn GU C 20 (hand 2) s. 73. ib. — kull. Brasks
Matordn 7. i tunna grin HLG 3: 95 (1528). — Jfr
liafra gryn.
♦grynkorn (grin-, -koorn), n. kom avsett att
förmalas till gryn. koll. i spa[n] grinkooru HLG 3:
124 (1529). ib 130, 133,
*grynsiikker, »1. grynsäck. ss benämning på
maträtt. Jfr A. Friberg, Vitt.-hist.-ant.-åhs månadsblad
14: 142. steekfisch eller bacliadh grynsäk galree
Brasks Matordn 10.
gryt, n. jfr ulra gryt.
*gryt? (pl. -ir), subst, gryta, thenne xii
raussa-kado vm i (l) gryth, som wlff scrädare haffdhe salth
ok latith stöpa JTb 76 (1481). the xvi pund kaper
ok bly . . . som han stöpthe the falska gryther aff ib.
gryta (grita STb 1: 390 (i482), 3: 56 (1492).
gritha GU C 20 s. 571; Svartb 526 (1477). grötha
GU C 20 s. 268. pl. gryttor STb 4: 126 (1506).
grytar SJ 2: 2 (1474). grityr ib 242 (1504). gritha
HLG 2: 147 (1523). grvther STb 4 : 35 (1504)), /.
gryta, ffidelia lie grötha GU C 20 s. 268. ib. seraa
(fel för seriaj ie gritha ib s. 571. eth skippund
ketzlar och grytar SJ 2: 2 (1474). alla lösöra innan
stadh och vtan, sölff sengiekleder kannor grityr
kop-per kaar ib 242 (1504). item v gritha HLG 2: 147
(1523). Jfr fot-, fota-, halfpnnda-, kopar-,
kät-la-, lifspnnd-, pnnda-, siäxtanmarka-,
iimbars-gryta. — *gryto foter (gryta-), m. grytfot. ss
tillnamn, jon grytafot RP 1: 587 (1378). ATb 2: 27
(1474). — grytogintare (gryta- HLG 1: 48 (1445),
3: 7 (1517). grytha- SD NS 3: 49 (1415).
gryte-IILG 3: 12 (i52o). grythe- SJ 2:310 (1497).
grita-SJ 2: 15 (1476). Troj 38. grite- STb 2: 197 (l487);
HLG 3: 63, 65 (1523). grvta- Skotteb 102 (1462—63),
135 (1463—64), 169 (1464—65). grvte- ib 201 (1465—
66). gröta- Skotteb 66 (1461—62); ATb 3: 162 (1505).
gryt- stock Skb 136 (1519—20). -giutere.
-giu-ter. -gytere SJ 2: 310 (1497). -gutare HLG
3: 63, 65 (1523)), m. grytgjutare. Se Sdw 2: 1229.
olia le gry[ta] vnde hic ollarius ii grytho giwthare
GU C 20 s. 379. PMSkr 204. Troj 38. — ss
tillnamn. henrik grythagiwthare SD NS 3: 49 (1415).
HLG 1: 48 (1445). Skotteb 66 (1461—62), 102 (1462—63),
135 (1463 — 64), 169 (1464—65), 201 (1465—66). ATb 1: 296
(1468), 330 (1470). SJ 2: 15 (1476). STb 2: 197 (1487).
SJ 2: 310 (l497). ATb 3: 162 (1505). HLG 8: 7 (1517), 12
(1520), 63, 65 (1523). — *grytogiutara bodh
(grita-giwtere-), /. grytgjutarebod. then almenningx gatan,
som löper til gritagiwtere boder STb 2: 316 (1488). —
*grytogintara iimbite (grytegiuter embete),
n. grytgjutareskrå. StÄmb 238 (1544). —
*grytoma-kare, m. = grytogintare. ss tillnamn, hanis
gry-toinakare RP 2: 154 (i388). — grytostek
(gryta-Brasks Matordn 5. gryte- ib 4. HLG 2: 89 (1518).
grithe- ib 3: 125 (1529)), f. grytstek, i gryta stekt
oxkött, cremium grytostek ok fnyske GU C 20 j. 153.
ATb 1: 337 (1470). — grytostöpare (grita- JTb
94 (1513). grite- STb 3: 152 (1494). gritte- SSkb
102 (1503—04). -stöpere. -stöper), m. =
gryto-giutare. ss tillnamn. Se Sdw 2: 1229. lawrens
gryto-stöparä SD NS 3: 539 (1420). JTb 7 (1456). — *gry
tostöpara driinger (gritastöpare-), m.
gryt-gjutaredräng. STb 1: 400 (l48J).
*grytare (gryter Skotteb 360 (U60, Kämn), 10
(1460—61), 60 (1461—62), 96 (1462—63), 167 (1464—65).
grittare ATb 2 : 240 (1484)), m. [formen gryter kan
fattas ss familjenamn. Jfr Mnt. grütér, bryggare.
Mnl. gruyter, grutor] grytgjutare. ss tillnamn. Se Sdw
2: 1229 och E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45 : 208 /.
hennan grytare STb 2: 17 (1483), 43 (l4S3?). jon
gry-tare ATb 3: 65 (1496).
*gräbba (grebba), /. [Se. Dial. gräbba. grebba.
Jfr Sv. Dial. gribba. Á. Dan. gribbe. grebbe. N.
gribba] (vuxen) flicka, abrothoueum ii f g grebba
scilicet mulier complexibus apta GU C 20 s. 3.
*gl’ädda (3 pers. sing. pass. gräddas), v. grädda.
swa som brödhet gräddäs ok thorkas mz eldhenom
SvKyrkobr 165.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
