Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gulsalt
268
gutnlsker
(1495). guldh- ib 3: 298 (1496)), m. guldring, iönis
diäkn ok jngemwnd smid skattado en gulring for ix
öre ATb 1: 194 (1463). ib 268 (1467). STb 4: 35 (1504),
5: 17 (i5i4). Jfr fästninga gulringer. —
*gul-ringS finger, ». ringfinger, andra fingret, som än
kallas medicus, äller annularis läkiare äller gulringx
finger Mecht 336.
*gnlsalt, n. guldsalt. PMSkr 381.
*gnlskedll (gull-), /. guldsked. FMU 4: 340
(1470, avskr.).
gnlskin (guldh- STb 4: 63 (l505)), n. guldskinn,
förgyllt skinn. PMSkr 472. — gulskins llöghindi
(gulskindz högiande FMU 4: 95 (omkr. 1455).
-hyende STb 4: 257 (1512)), n. guldskinnsdyna. war
skattath . . . j gul skins höginde v ortog ATb 1: 145
(1461). — *gulskins kunnist (-konath),/. konsten
att tillverka guldskinn. PMSkr 533. — *gulskilis
thäkan (-täken), n. täcke el. överdrag av
guldskinn. STb 4: 257 (1512).
gulskinande, p. adj. guldglänsande, sith
gwl-skynandhe haar lossade hon aff laghe Troj 168.
*gulskiolder (-skiölder), m. guldsköld. Mecht 232.
*gnlskärare, m. auriscidus ... gul skärore GU
C 20 s. 45.
gulsmidlier (gulsmed Stock Skb 139 (1519—20).
guldsmed: -smederner STb 3:226(1495).
guld-smydhir RP l: 527 (i382), gultsmith SJ 2: 12
(1475). goldsmedh STb 5: 12 (1514). gyltsmid
ATb 2: 151 (1480)), m. L. guldsmed. STb 3: 226 (1495).
— ss tillnamn. RP 1: 527 (1382). ATb 1: 202 (1464).
joan gultsmith SJ 2: 12 (1475). ATb 2: 151 (1480).
STb 3: 406 (1498). Stock Skb 139 (1519—20). —
*glll-sillids dränger, m. guldsmedsdräng. Skotteb 466
(1472, Kämn). STb 1: 330 (1482). — gulsmids
gärning (gulameds-, gwlsmedz-),/. guldsmedsyrke;
guldsmedsarbete. GU C 20 s. 45. göra blad vndy dyra
stena som tyäna j gwlsmedz gärningh PMSkr 514. —
gulsmids sveil (gulsmetz- STb 3: 455 (1499)), m.
guldsmedsgesäll. STb 3: 406 (1498). — gulsillids
älll-bite (guldhsmedz ämbetet), ». 2)
guldsmeds-skrå. STb 3: 287 (1496).
gulsnöre, n. guldsnöre. Mecht 11.
*gulspaugkapa (gulspengh-),/. kappa el. kåpa
med guldspänne, cicla le las ladis gulspengh kapa
GU C 20 s. 106.
gulspänne (-spennä), n. guldspänne. Mecht 341.
gulstaver, m. gyllene bokstav. syntis ginstan
hänne h[är]rau ihesus haffua gwlstaffua (litteras aureas)
j sino bryste Mecht 273.
gulsten (guldh- STb 3 : 298 (1496)), m. [Mnt.
goltstein] guldfärgad ädelsten; jaspis; krysolitf topas f
ena litla dör aff rödhom oc thiokkom gulstene (ex
jaspide rubeo) som kallas iaspis Mecht 166. eth
ko-relleband meth gulsthena SJ 2: 301 (1496). eth
korela-baudh medh guldhstena och guldhringhar STb 3:
298 (1496).
*gulstol, m. guldstol, stol av guld el. förgylld stol.
Prosadikter (Karl M) 253.
*gulsäte, n. — gulstol. wälsignadher se thin
renaste qwidher, ihesu christi skinandhe brudha hws,
äronua niönsther, gul sä th i t. Sr Ii 332 (omkr. 1520).
*gultafla (-tafflä. -taffle),/. smycke (medaljong
el. dyl.f) av guld. en gulkädie med en gultaffle STb
4 : 242 (1512). item för gultaffla wi saldom VKU 37
(1543). item 1 gultaffla om 10 gyllene ib 38, 39 (1543).
*gnlten (gwlhteen), m. guldten. gwl tenana til
korsset Skotteb 352 (1440, Borgm). wj . . .
antuarda-dhom wt aff aflatz kistonne for eth laan om midh
fastona en gwlhteen, som war beskattadher fore viij
mark ib.
gulthradher (pl. -träder), m. guldtråd. Troj 62.
*gulul, f. gyllene vädursskinn; om gyllene skinnet
i Kolchis, om tw wille thän gul wllen oc dyra
liåff-wan som konwng oetes aff cölcos j w&ld haffwer mz
makt wynna Troj 3. Jfr glllvädhur.
*gulvädliur (gwld-), m. vädur med gyllene skinn;
om väduren i Kolchis. Troj 14. Jfr gtllul.
gulämbar, n. gyllene ämbar. SpV 184.
*guläsia, f. ässja vari guld utsmältes, aurificina
. . . guläsia GU C 20 s. 45.
*gulÖgdher (gol-), adj. gulögd. achilles war myket
fagor oc wän ... gol ögder stor, mild oc kärlig
op-syn Troj 74.
guma, jfr iordha guma.
*gumar, m. [Å. nysv. och Sv. Dial. gumrnar. hl.
gumarr. Se D. O. Zetterholm, Dialektgeografiska
undersökningar s. 55 ff.] bagge, gumse, wm sidher stal
han en fetan gwmar MP 4: 17.
*gumarskin, n. vädurskinn, scortes . . . idest
pellis arietis gwmarskin GU C 20 s. 555.
*gumi, n. [Lat. gummi. Mlat. gummi arabicum]
gummi, gummilösning, temperera mädh gwmj til at
scriffwa mädh PMSkr 416. tak guinj arabicum ib 442.
ib 519. tämperera mädh eke äplo wathn oc litith gwmj
ib 555. ib 578.
*gumper, jfr drusngumper.
guti (goti: ack. pl. -a SD NS 3: 593 (l420)), m.
[Fgutn. guti. Jfr Mnt. gote] L. 1) gute, gotlänning,
ss tillnamn, jeppe guty STb 2: 181 (1486). niels gute
SSkb 352 (1509—10). hanss gwthy ATb 3: 257 (1512).
2) gutnisk penning; gutnisk örtug. Se Hildebrand,
Sv. Medelt. 1: 893, 941 f. och Sdw 2: 1230. fore
hundrada mark redha päningha i danska, änglisca oc gota
SD NS 3: 593 (1420). thre guta i örenom VKJ 73
(1445). alfradit 6 guta ib 142 (1447). 10 öra gutnisca
oc 3 got. ib 51 (1466). magnus ibidem 5 thyni korn
oc 10 öra oc 3 gut. ib 52 (1466).
*gutländsker (gullendsker), adj. [Ä. Nysv.
gulländsk, gullandsk. Á. Dan. gullandsk] gotländsk,
gutnisk, at iak hafuer giort ther til mit beste
synner-lige til thenne gullendske rese HSII 13: 32 (1524? Brask).
gutnisker («. gutnist VKJ 73 (1445).
got-nisker: -an RP 2: 174 (1389). pl. -a VKJ 51 (1466).
-O Beckman Stud 239 (1474). ack. pl. gunniska
Brasks Kopieb 6 (1518)), adj. [Isl. gotneskr] L.
gutnisk, gotländsk. Se Sdu> 2: 1230. gotniskan pänning
fore fäm swenska pänninga RP 2: 174 (1389). VKJ 73
(l445). laurens ibidem gör 3 thyni korn oc 7 öre
gutnisca VKJ 48 (1466). ib 51 (1466). ib. Beckman
Stud 239 (1474). iij gunniska march Brasks Kopieb 8
(1508). ij marc gunniska ib 6 (1518). — ss subst, gute,
gotlänning, fem. gutniska. lucia gutniska STb 1: 158
(1478). — gutnisk penning, kornpängha 3 mark ok
1 gutnisk VKJ 156 (i48o). — Jfr gonnisker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
