Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gälda
270
gärning
gälda (gälla, gella), v. 1. snöpa, kastrera. tha
the (o: lammen) ärw fam manad ha gammul skw]a the
gällas PMSkr 216. gella kalffwa ib 236. gälla hana
ib 258.
gälla (impf. gald), v. 1) ropa, skrika, tjuta.
j tolket gällande roop Troj 113. folket skrSlade oc
gald som drwnknade ib 282.
»gällerduker, m. Se gellerdnker.
giiluas (galnas Mi’ 4: 249), v. reß. galnas,
rasa, vara galen el. rasande. GU C 20 s. 174. furire
gälnas ib s. 302. insaniro gälnass ib (hand 2) s. 31.
SpF 398. hon . . . böriade mädh them danza ok
galnas MP 4 : 249. try rädelikin tingh, som gälnadhos
offwer alla wärldeua JMPs 43.
*gälne, /. Se Sdw 2: 1230.
gälnillger (-ir), m. galning. MP 5: 136.
gälniska (gälniskia. pl. -or SpV 478, 484. Se
Sdw 2: 1230), f. 1) galenskap, dårskap, nar som
hon glädz ok skodhar sin wanskilse, ok triistir j sina
falska gälniskor (insanias), bort wändh aff thinne
san-nindh SpV 478. hwilke foräldra . . . latha barnyn
radha allom synom vilia ok käthe, ok gälniskio MP
5: 98. ib 188, 198. SkrtUppb 50. the fförniatthe ey
alle göra mädh sill darskap oc gälnisko swa mykyd
onth JMPs 2oJ. 2) raseri, huru haffwer hon hoolt
mz mörkridh j sinne gälnisko (furort) syons dotthir
SpV 128. ib 484.
*gälniskaper, m. galenskap, dårskap, hwi
ather-hiölt thik ey . . . daranna gälniskaper SkrtUppb 58.
gauge, n. Jfr umgänge,
gänger (genger. «. gänt SD NS 3: 267 (un),
gäynt ib 375 (1418)), adj. [Mnt. genge] gängse;
gångbar. Se A. Lindqvist, Ark. f. Nord. Fil. 25: 266 ff.
fore hundradha marc redha päninga i swa dana mynt,
som nw iir gänt oc gäft i watzstenom SD NS 3: 267
(1417). i swa dana mynt, som nw i stokholm gäynt
ok gilt är ib 375 (l418). iiij sma peninga som ther
nw gongis ärw, eller framdeles genge warda kunna
Svartb 383 (i44o). jfr arfgiiiiger.
»gängilse, jfr be-, uin-gängilse.
gällgla, /. t Se Sdw 2: 1230.
»gängliker (-leker. n. gengeliokt STb 4: 153
(l507)), adj. [A. Dan. gængelig. Mnt. geuklik] =
gällger. thiughu mark redha päninga swa dana
minth, som nw gäue oc gängloke äro SD NS 3: 247
(1417).
»gängning, jfr fotgängning.
gängse (gengxe STb 3: 452 (1499). gense ib
430 (1499). gensze ib 2: 386 (1489). genzse SJ 2:
154 (i489). gengis Svartb 383 (i44o). n. gengsth
Svartb (Skokl) 82 (1347, övers.)), adj. gängse,
gångbar. för cxl march sweusk, som är nw gengsth myntt
Svartb (Skokl) 82 (1347, övers.), twhuudrade marek
stocholmske redo peninge, som nw j rykit gensze ok
geffue ere STb 2: 386 (1489).
gä ras? v. reß. Se Sdw 2: 1230 och jfr göras,
gärdsle (gerz(s)le. best. gerslidh ATb 2: 281
(1486)), n. [X Dan. gærdsle] L. 1) gärdsel, virke
till uppförande av gärdsgård, henrik lanthe honom
sielfwir gerslidh som the och trätto wm ATb 2: 281
(1486). 2) gärdsgård, stängsel, hägnad, ban hade
tagit borth gerzle om een hagha ATb 2 : 28 (1474).
ib. gaf han sinne sisthir alla the bygningh och gerzsle
som brodhir laris hafwir bigth pa sinne tompt ib
194 (1482).
gärd II (pl. gerder), /. L. 3) gärd, utskyld.
ther som gerdor göras moot oss aff crönones län
Arnell Brask Bi1 36. — Jfr af-, ful-, geu-, lagll-,
]agha-, tidh-, tldha-, tionda-, undir-,
ut-gärdh. — gärd ha folk (gierþa-. gierjiä-),
n. de personer som inom ett gille förestå tillredelserna
till och anordningarna vid ett samkväm, huilikin
lenger siter . . . oc gör gierfä folke vmak SvGst 67.
kan gierþa folk [glöm]ä sätiä lyws fore [käll]arä dör
ib 68. — »giirdila gods (gerdhagotz), n.
jordegendom varav vissa utskylder tkola utgaf tha sålde
göte . . . botolfue i borghasio et gerdhagotz i
borgha-sioby SD NS 3: 387 (1418, yngre avskr.).
giirdh (gierd), f. jäsning, man skal jämpt taga
wara at ban (o: mjödet) ey faar heta gierd Sex ekon
tr 267. — »gärdha kar (gärda-), n. jäskar, item
en man, som giordhe eet liäth offwer gärdakaridh i
brygehusidh VKU 89 (1557). ib 99 (l56o).
»gärdll, /. 1) stängsel, gärdsgård. Se Sdw 2:
1230. 2) = gärdhe 2. hans gardh . . . här i
ar-bogha vth pa gärdene stodh ATb 1: 286 (1468), MP
4: 95. farom in j gärdena ok saam t’6 277. ib 278.
giirdha (gärdhe. gerdhe. impf. gärde), v.
L. gärda, uppföra gärdsgård, med obj. betecknande
gärdsgård, framde|ls skulu gorsungane gärdhe swdlira
hal|f delen aff them gardhenom SD NS 3: 462 (1419).
elff ydhe ampn lydhe wysk nos tyn sæwæ tydhæ the
gerdhe gardh göthom Cod. Holm. B 14 enl. N.
Beckman, Namn o. bygd 4: 155. en härra war hwilkin
som plantade wingardh oc gärde gardh wm kring
SkrtUppb 305. — omgärda, hägna, bildl.t the (O:
karen) woro ey gärd medh giordom PMSkr 643. — Jfr
in-, kringum-, um-gärdha.
* giirdh a (gerda), /. = gärdhe 2. St Sdw 2:
1280. thoro oc jnge . . . lotlio honom wp j lempois
by hal|ft annad punde land j huario gerdono oc xx
lass eengh, ffore xv marc peninga Svartb 173 (1380). ib.
gärdhe (gerdhe. giärdhe), n. L. 2) gärde,
inhägnat jordstycke, kennis jak . . . adil jak saalt
hauer . . . eth gerdhe SD, NS 3: 6 (l4l5). een deel
aff gorsungha giärdhe Oc malmbo giärdhe ib 451 (1419).
1 aker i thet östra gerdith VKJ 190. — Jfr a-,
af-gärdhe. — gärdhis gardher (gerdis-), m.
gärdsgård, hwat ey spordhe gudh äptliir them man,
som skulde j mällan säthia gärdhisgardhin honom ok
mankönith SpV 244. en gerdis gardh, om kring en
hoinblä gard Uppl Lagmansdomb 72 (1493).
»gärdhelykkia (gerdhe-),/. lycka i ett gärdet
9 spen korn eller mera, liggiande i ballahältz
gerdhe-lyckia VKJ 45.
gärdhlling, /. Se Sdw 2: 1231.
gärning (gerning. 5« Sdw 2: 1231), /. L. 1)
gärning, handling, är thät swa ... at the thät som
the frambära möte walino kunno fultygha mädh
op-penbare gerning ellir witnom Abbedval i Vkl 94.
orät-wiisa människio syndh hindrar altiid göda manna
gerninga (acta bonorum) GU C 20 (hand 2) s. 29.
SpV 177. vpa thet at wi oc the for:de wiliom gerna
deelaktoga worda aff the andeliga gerninga som wiid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
