Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ha
276
hakare
H.
Ila (haa), interj. ha.’ ack! lian. liyn hafwcr tik
til en prädicare giorth Prosadikter (Sju vise m C) 240.
Troj 70. ib.
»liahit, »i. dräkt utmärkande andligt stånd,
ordensdräkt. Se Sdw 2: 1232. Jfr STb 3: 182 (1494).
lindh, n. L. (under hat) och liadlier, m.f (hadhir
SvKyrkobr 354. haadll Prosadikter (Karl M) 259.
SkrtUppb 291. best. hadhin ii.), 1) hån, spott, spe,
smälek, skymf, i skulin widher se annan tiina tholkin
liaadli göra lYosadikter (Karl M) 259. siätte (o: vredens
dotter) är hadhir oc spot mz wredhis eedliom
SvKyrkobr 354. gudz hadli ib 355. inarghfaal liaadli oc gaab
SkrtUppb 291. thu bär biscops nampn gudhi til lindh
oc ey til hedhir Hel män 200. — »linds skript, /.
hånfull inskrift. liadz scriptin som screffs offuir
lians (o: Jesu) hiiwdh SkrtUppb 294.
»hadllflllder, adj. hånfull, sidhnn giordho the
knäfal. hadhfwl for honom (i: Jesus) SkrtUppb 296.
Iiadhreta (impf. hadwitte), v. håna. med dat.
MP 4: 216.
haf (best. haffwit. gen. haffsins. dat.
haff-weno), n. L. hav. GU C 20 (hand 2) s. 57. o
hä-logh atherlösareiis modher . . . hatfsins stiärna (stella
maris) JMO 48. — havsvatten, fanga the skadha paa
gotzith aff the ath haffwit slaar jn PMSkr 87. —
»hals bylghia (haffzs bölia), /. havsvåg. Troj
46. — »hafsflska skal, /.? el. n.f musselskal,
snäckskal. JMPs 535. Jfr hafskal. — »liafs flödhiiing’
(haffs-), f. av havet vållad översvämning, lledo
onis . . . haffs flödhningli scilicet maris inundacio GU
C 20 (hand 2) s. 7o. — »hafs grop (haffs-), /.?
[Jfr Mnt. gropo, kruka] havssnäcka? conca ce haffs
grop krvka mathker ok mathka skall GU C 20 s.
132. — *hafs griis (haffs gress), n. sjögräs, tång.
älgå ge haffs gress GU C 20 s. 14. — »liafs klippa,
f. klippa i havet. GU C 20 s. 7. ii s. 98, 555. —
»hafs ledll (haffzs leed), /. farled i havet, the
. . . seglade dag oc nath j okwnnogha haffzs leed
Troj 4. — »liafs SOgll (haffzs SOg), n. sugning i
havet, drog haffzs soged swarliga skippen til swalget
Troj 296. — »liafs stormber, m. storm på havet.
Troj. 269. — »hafs vatn, n. havsvatten. PMSkr. 353.
ii 466. — liafs yrt,/. Se Sdw 2: 1232.
haffa, v. hantera illaf ^Se Meijerbergs’ark. f. sv.
ordforskn. 6.
»haflisker (-fiisk), m. havsfisk. Priv f Sv st 171
(1478, avskr.).
haffril (fil. -frwgor), /. havsfru. Troj 295.
hafna, se hamna,
»hafning, se hämning,
hafre (hagara HLG 2: 67 (1519). Se E. Lidén,
Ark. f. Nord. Fil. 41: 319 ff.), m. L. havre. VKJ i85
(1466, Bil). GU C 20 S. 43. Jfr skapthafre. —
hafra gryn (hauer- Skotteb 448 (1470—71, Kämn).
hagra- STb 1: 33 (1475)), n. havregryn. — »hafra
hosa,/. ss tillnamn, niels haffrahosa ATb 8; 125 (1502).
»hafrörilse (halff-), n. pl. el. f. rörelse i havet.
GU C 20 s. 282.
»hafskal (haff"), f.t el. n.f musselskal, snäckskal.
thänna steenen margari[t]a . . . wäxser j haffweno in
conclia marina, tliät är j ffiska skal alla haff skal
JMPs 635. Jfr hafsflska skal.
»hafstiiirna (haff-), /. om jungfru Maria, i
tässe ympno prisas iomffrun aff marghskona dygdh oc
liknas widh mangli ärleken tingh som är
haffstiär-nan, ädlilasta wiiu (o. s. v.) JMÖ 83. Jfr haf.
Iiafsvalgh (haff-), «. avgrund el. bottenlöst djup
i havet, thakkoin gudh thz wi ey druknadho i hafsins
diwpe. oc thz wi komom ey i haffswalgh SvKyrkobr 29.
dödzsens haffswalgh JMÖ 83. Troj 295.
hagensker (hagnisker: ack. f. -a ATb 2: 194
(1482) (hds. hagmiska). hagens ULG 3: 16 (l52l).
hages ULG 3: 64, 67 (1523). hakensth JTb 93
(1512). ii. hangnisth ^7’i 2: 273 (1485). haningst
el. hannigst ii), adj. [Mnt. hågensch, hågens] om
kläde: från Hagen (i Braunschweig), thet (a: klädet)
war hangnisth och ey läisk ATb 2: 273 (1485). —
om klädespersedel: förfärdigad av kläde från Hagen.
han skal for nögliya bonkt scripwaro en brwn
hag-niska (hds. hagmiska) kapo ällä pantli ATb 2: 194
(1482). vi mark för en hages gammal kortil HLG 8: 67
(1523). item warth en bondhn gripen ... for en brwn
hakensth kapa ban stall JTb 93 (1512). hans
skred-ders amma dedit en grön hagens kiortil HLG 3: 16
(l52l). De tvä senaste språkproven kunna ävenfattas
ss sammansättningar. — n. liagenst (hagensk STb
4: 134 (1506), ii 258 (1512). hagnisk ib 2: 24 (1483).
best. -et ii 1: 95 (1477). hagnist JTb 112 (l525).
hogenst Linkbiblh 2: 211 (1523). pl. hagenist
STb 6: 110 (1516)), (stycke av) kläde från Hagen. Se
Sdw 2: 1232. skipper jenis laurensson loffuade foro
gisle 111 aa lare om hagnisket STb 1: 95 (1477).
skattade njels gvlsmed ok erik tomosson et röth liagenst
for xviij mark ATb 2: 362 (1489). oleff fick iij mark
peninga och sex alna hagensk STb 4: 134 (1506).
JTb 98 (1513). STb 5,- 45 (1515). the ij hagenist, som
lambert har ii 110 (1516).
Iiagher, m. JMÖ 97. Se liugher.
haghi (hage), »1. L. 2) inhägnad mark, hage.
iak hafuir gifuith . . . minoni mangli, 1 fiärdhuiigin i
obbass . . . metli akir ok äng, meth hult ok hagha
SD NS 3: 407 (1419, från Jämtland), ib 451 (1419).
Uppl Lagmansdomb 71 (1493). — ss ortnamn. Se
Sdw 2: 1232. — Jfr griis-, hiist-, hästa-, kalva-,
iingia-liaghi.
haglll (hagll), ». hagel. GU C 20 s. 321.
»haghla (hagla), hagia, grandino . . . hagla
(hskr. ha]gia) ok mz liagil fordärffua GU C 20 s. 321.
»liaghn? n.f Se Sdw 2: 1232.
haghthorn, m. hagtorn. — ss tillnamn. Se Sdw
2: 1232.
haka, /. Jfr storhakadhcr.
»haka (-adhe), ». — »haka up, häkta upp.
tlia stodli iöns arwidsou vp oc bakade vp sina kapo
-4 7’i 2: 107 (1478).
»hakare (haokare, -ere), m. = haka maka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
