Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hantering’
288
hardhlikn
^hantering (hand-), J. L. el. hanterning:, /.
2) hantering, sysselsättning. — handel, köpenskap.
vt.länske skulu radha medh inlänskom i städhema for
köpslaghan oc hanteringen skuld Rydberg Tr 3: 166
(1436, avskr.). FilU B: 24 (l48l). GU C 20 s. 145.
hiiilken rekinschap the sade clarliga thern mellen
lacht hadhe om all then hantheringk ok köpinscap
the sina mellon hade STb 4: 136 (1506). ib 5: 128
(1516). — rörelse, drift, hwilken som skal wara
gardzmestare oc staa för storan nffwel oc
hautho-ringh PMSkr 205. 3) företag, bedrift. Se Sdw
2: 1234.
*hnnterliker (-lighin), adj. hanterlig, foglig 7
than wisdonien som kombir aff höghdhinne är försth
blyghir, tliär nästh fridzsambir . . . redhoboin ällir
hanterlighin (suadibilis) SpV 498.
liaper? (pl. haapar), m.f hàp, benämning på
olika slags farkoster. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 1:
20S; E. Lidén, Ark. f. Word. Fil. 13: 34; R. Pipping,
Kommentar t. Erikskrönikan s. 473. bauer jag fat
wt med the danske bater oc med the haapar j tre
reser med wört folch effter wedt oc gräs, v tunnor öl
Stock Skb 194 (1521—22). 01. Magnus Ilist. de gent.
septentr. IV c. 10. ib XIX c. 45.
hav (haar), 11. L. 2) hår, hårstrå, i uttryck
som förstärker en negation: en hårsmån, Jet ringaste.
ath han aldregh affhende ion skomare . . . smör osta
ellir annath pa etli haar ath görande en sidhir mer
nokon tidli i sina dagha som ion skomnre hanom
tillakt haffuir ATb 2: 61 (1475). — Jfr hovddll-,
kryl-, manna-, qvinno-, si-har. — *hars
lipresning (haars-), f. horripilacio liaars
ypres-ningh GU C 20 s. 339 (möjl. att fatta ss två ord).
har (obl. haa), m. [/si. hår] L. el. *ha?/.? eg.
drfuste. Se (D. O. Zetterholm i) Ordgeografi och
språkhistoria s. 34 ff. — underavdelning av skeppslag
med skyldighet att uppställa en man, hamna. 1 gardh,
han ligger vthen haa och hampn VKJ 159 (1447). ib
268 (i447). tliet är en ödemarch; ligger wtan haa
oc hampn ib 274 (1447). Jfr haml|.
*liar el. *hari (obl. best. haaren. haran), m. [Än.
dial. har, hare, (Finl.) hara] grund (i vattenbrynet)
el. litet skär? förste ritan ähr på haran widh
strån-denna FMU 8: 451 (1448, avskr.). från ale öhr och
så medh för:no forsöö till ååna, som needh löper
moot haaren ib 450 (1448, avskr.).
liarband (haar-), ». hårband. GU C 20 s. i9i,
277, 519.
hardragh (haar-), n. 1. hårdragande. ATb I:
11 (1462). ib 382 (1472).
hardragha (haar- Prosadikter (Karl M) 257;
STb 3: 94 (1493). hor- ATb 2: 175 (1481). -draga.
impf. -drogh. refi. -drochx STb 3: 94 (1493).
-dragx ATb 2: 28 (1474)), t». L. hårdraya, draga i
håret. Mecht 191. bänkt skrädare vi mark for tliet
han hardrogh ingewal byaswen ATb 1: 208 (1465). ib
242 (1466), 335 (1470). — refi. *hardrag;has, draga
(varandra) i håret. Prosadikter (Karl M) 257. ATb
2: 28 (1474). the värö saman och hardrogos ib 107
(1478). — med prep. mädh. the ssagho thwa qwinor
hordragas medh enne qwiuo i stokholm och heunis
pigho ATb 2: 175 (1481). öleff persson . . . zacer til
vj marek j twebotlie, foro ath han kaardrorhx modh
sin stalbroder for:ne STb 3: 94 (l493).
liardha (harda), adv. 2) hårt, svårt, ganga
liardha, gå illa. nw fnar mik gaa harda här äptir
for thy iak forma jnghin fysk ath ätlia MP B: 185.
hardher (harder. haarder GU C 20 s. 242.
hordher ib (hand 2) s. 63; hordha SkrtUppb 390),
adj. L. 1) hård. Uapideus a inn hordher som
steon GU C 20 (hand 2) s. 63. — om jord. hård,
styv. walnyther wilya ha|fwa harda jordh PMSkr
346 . 3) hård, obarmhärtig, grym. hon (o: jungfru
Maria) hördhe th ät hordha ok önkelica liwdith som
gik alf hambronom ok spikauoiu SkrtUppb 390. 7)
svår, besvärlig, oxorabilis . . . göder bidhia p c inde
inexorabilis haarder bidia GU C 20 s. 242. — hård,
svår (med avs. på tillgång till livsmedel), tha gik
the ni nödh pa j thet harda arit for sylt skuld FMU
4: 90 (omkr. 1455J. for vij ars kost som olaf häntie
hölt tha the harda tidin war ATb 1: 111 (1459). 9)
[Jfr Jtal. vino duro] om vin: kärv, sträv? göra k]arth
win ad hardo vine PMSkr 359. — n. hart (haarth
MP 5: 180. komp. hardharen SkrtUppb 40), adv.
1) hårt. falla hart, falla mot ngt hårt underlag,
bildl. thu skalt ok loffwa tliin gud|i hwilkin ey loth
han (o: syndaren) hardharen falla SkrtUppb 40. 2)
kraftigt, eftertryckligt, tha sköt pctter loffuen hart
in på en, het jacob bly ting, at han war hans sagemau
STb 5: 61 (1515). 6) nära (i tid el. rum), ena
topp (0: tomt) nordhan ana harth widh klosthir wth
medh änne liggiandhe ATb 2: 156 (1480). tha satli
ther haarth fore honuni en blindhir man, a weghenom
Ml’ B: 180. then xxij dagen j decembrj manat hart
fore julen STb 4: 143 (1507). — Jfr il-, of-, sten-,
stor-hardher.
*hardheyiksk (-wisk), n.f [Jfr Fdan.
harde-vikt. Mnt. hardewicket] tyg (kläde) från Hariei wijk
i Holland, iii alna hardhewisk JTb 25 (1460).
’liardllhals (hard-), m. oförvägen el. övermodig
("nackstyv") person, späk the hard halsana som sa
htíffmodoge ära Troj 49.
liardhhet, f. 1) hårdhet, j benomen liknas
han (o: människan) vedher stenauiia hårdhet
SvKyr-kobr (Lucid B) 135. — ’hardhliets kropper
(haardh heetz-), m. förhårdnad, flegmen inis
blodswulnie flegmina pluralis nunieri haandha ok fotha
haardh heetz kropper GU C 20 s. 278.
*hardhhänter (hard-), p. adj. hårdhänt,
cal-losus a uni stärker haarder feether ok hard hänter
GU C 20 s. 68.
Iiardhla (harla), adv. mycket, batho lian ciimma
til irl’m (o: Jerusalem) harla skinteleca Saml 34 : 280
(omkr. 1360—70).
*hardhleker, m. 1) hårdhet, oböjlighet. fore
idhars hiärta hardhlek skuld skreff moyses tliz
Sv-Kyrkobr 68. 2) stränghet, lädliz gudliz läthwiso
hardhlek SkrtUppb 39.
hardhlika (harda- MP 4: 177. hårde- STb
3: 408 (1498). Ilärde- Prosadikter (Karl M) 315;
Troj 161. -liga STb 3: 408 (1498); Troj 161. -liger
Mo hundl rör Vkl 224), adv. L. 3) hårt, häftigt.
tha togli war härra jhesus honom ... ok sukkadhe
hardalika MP 4: 177. — våldsamt, häftigt, bläsiu j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
