Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liai’dhlímadlier
289
hamísk
luda jdra ok gangiii fram hSrdolika Prosadikter
(Karl M) 315. nar . . . troyaner trylckte härdeliga
äffter, rnatthe grecana rymnia Troj 161. — häftigt,
sturskt. fordroch radit lianom jurien wulff, tet han
liade swa hardeliga tiltalit radit STb 3 : 408 (1498).
4) snärt, illa. Iiwru vij (o: bröder och systrar i
Vadstena kloster) tliil förue j tliiinne fforscriffna
ren-liffnath wrddom liardeliger twingade oc vthan niatto
inildhe ok rörde aff mangom bönum aff härra forsto
oc prelatis Nio hundl rör Vkl 224.
-linrdhlhiiadher (hard lymmad), p. adj. med
starka lemmar, hector . . . war hard lymmad Troj 77.
"Iiardhmälter (hard-), p. adj. som är hård el.
häftig i sitt tal. jnaffabilis . . . hardmälter GU C 20
(hand 2) s. 18.
hardliiia, jfr samanhardhiia.
*hardhnadher, m. förhårdnad, bästh är ath
för-wara ath then hardhnadhen ey wäxer pa oxans hals
PM Skr 233.
-liardliniiiiiigliei’ (hardnämmogher), adj.
[Jfr Å. Dan. hårdnSmt] som har svårt för att lära.
jndocilis . . . hardnämmogher GU C 20 (hand 2) s. 23.
*hardhvalder, m. Se sdw 2: 1234.
harf (;)/. -ar), f. L. han. Se (V. Jansson i)
Ordgeografi och språkhistoria s. 1 ff. laath afften oc
om ottona färda thin aarder harffvar arderskide oc
torka ath the lätna oc them väl bitta Br asks Cal 264.
Jfr iiiriiliarf.
*liarfilter (haar fiilther), »». hårfilt. filtrvm
tri haar fiilther ok enahanda eether ful örth GU C
20 s. 273.
liari (hara Brasks Matordn 1, 2), m. L. hare.
swa som haren sighx drypia, oc soffwa mz ypnom
öghom Sfecht 286. GU C 20 (hand 2) s. 75. — kött
av hare. ss maträtt. Brasks Matordn 1. salt bara
ib 2. — *liara dun, ». [Jfr Ny sv. hardun, [-Eriopho->•«»>]-] {+Eriopho-
>•«»>]+} hardun, ss växtnamn, ligustrum haradwn
Växt-förteckn. fr. slutet af 1400-talet hos TIl. M. Fries,
Ark. f Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. — liara 11 i ii l’f a, n.
liar-hjärta. ha|fwa hara hiärtha (d. v. s. vara rädd).
thär the skwllo brwka mandom PMSkr 125. — liara
skin, n. harskinn. STb 2: 443 (l49o).
liari, se liar.
Iiarkla, v. harkla, rossla. — part. pres. ss subst.
arteriacus . . . cuius fauces reumatizant wlgariter
haarkläde (sannolikt fel för harklande) GU C 20 s. 37.
liarkiiirer (haar-), m. rakkniv GU C 20 s. 361.
— *harkniva hus (-kniffue-), n. fodral för
rak-kniv(ar). I harkniffue huss med ctli heolt raka tyyg
l/SH 18: 263 (l525?).
^harkranke, m. harkrank. culex . . . mygh
liar-kranke GU C 20 s. 157. colant culicem et deglucieut
camelum the sylla harkrankin ok swälga camoliu ib
s. 170. ib s. 238. SvKyrkobr (Lueid B) 138. Sp V
267. Jfr halnikranke.
*harkryl? adj. med lockigt el. krusat hår.
cinci-liosus .1 um har kryl ok flätadh quinna GU C 20 s. 109.
*har)okkadher, p. adj. med lockigt hår.
cin-cinaculus (fel för cincinuatulusj . . . harlokkader
scilicet qui niagnos habot crines GU C 20 s. 109.
’harlorter (haar-), m. harlort. ss tillnamn.
kadcrin hnarlort STb 2: 252 (1488).
Ordbok,
Iiaruiber (harmir), m. L. 3) harm,
förtrytelse, förbittring, tridhi (avundens dotter) är angir oc
harmir aff thins iämcristins wälfärdh SvKyrkobr 353.
ib 354. — hanns flllder, adj. 2) fylld av sorg.
sidhan foor k m k (0: Karl Magnus konung) hceni
til pariis harmsfulder aff rolandz dödli Prosadikter
(Karl M) 287.
’ liariiibriidska (-bräsca. -bräsoha. -breska),
f. häftighet, våldsamhet framkallad av förbittring.
hector . . . rwsade j mot grecaua främsta häir mz
största harnibräsco Troj 124. ib 194, 219. —
*liai’lll-briidsko flllder (harmbräsk fwller), adj. fylld
av förbittrad häftighet el. våldsamhet. Troj 128.
»harmbrädskeliker (obl. -bräskeligen), adj.
= harmbrädsko flllder. ban sökte glwpande j
moth grecana mz en harmbräskeligen liog Troj 112.
*harmbrädskelikhet (-bräskelighet), f. =
hariabriidska. han sökte j stryden j syna
hetlo-gande harnibräskoliglict Troj 113.
»harmbrädsker (-bräsker), adj. =
harmbrädsko fulder. Troj 149.
harmelika (harm- PMBref 327 (1518). -liga),
adv, 2) med harm, med förtrytelse, konungin . . .
grep harmelika al siiu affgudh . . . wrok thorn vidli
gulwit Prosadikter (Barl) 90. sökte epter paridem
oc wille harmeliga liämpnas oppa honom Troj 155.
liarmeliker (-liger), adj. 3) harmsen,
förbittrad. j syn harmeliga bräsko fik han see sigainoii
Troj 112.
harmfulder (dat. m. -fullom), adj. 2) fylld
av olycka, ödesdiger, tlia kom han fa: hlärken) mz
harmfulloni gangh fnrandis til foresagdha jomfrunna
sängh, hwilka han oärlika älskad ho SpV 78.
*harnikas (Hel män 102, 120, 121J el. ^liarinskas
(J Buddes b 83.), v. refl. harmas, vredgas, höfdingen
thettä liörendes harmskadhes swa som galyn J
Buddes b 83. Ilel män 102, 120. the sörghia oc harmkas
at the ey faa ällir orka fulkonina, alt thät illa the
gärna villo ib 121.
»harmlund, f. harmset sinne, vredesmod, somliga
drap han mz allo j harmlwnd Troj 130.
*harmliindan, /. = harinlnnd. pirrus
nepto-llmu8 j syn drystoga bräsko oc harmlwndan mz
sön-derbrotna glaffwen staken lian haffde j siig wäyde tha
ey for siith liiff Troj 241.
*ltarmse, adj. harmsen, vred, förbittrad, när han
(o: höken) slaar äffther nokrom fogel oc faar honom
ekke tha wardhcr han strax harmse PMSkr 268.
Troj 75. tha wardt achilles wred oc harmse ib 220.
ib 272.
*harinskas, se harmkas.
*harmsliker (-lekin), adj. = harmse.
freme-bundus da dum harmslekin GU C 20 s. 290.
»harmyilter, p. adj. harmynt. SS tillnamn, jacob
harmynte STb 2: 222 (1487).
liarnisk, n. harnesk. Se Hildebrand, Sv. Medelt.
2: 339. fyra stykke harnisk Inv cur Tynnelsö 2 (1438).
Jfr gaffla-, skytta-liaruisk. — *liarniska hus,
n. rustkammare. armamentarium rii harniska hws 8" [-[re-gum]-] {+[re-
gum]+} xxim (fel för xmi) GU C 20 s. 36. —
»har-niska lös ("löss), adj. som saknar harnesk el.
rustning, jnermis . . . harniskalöss och blotther GU
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
