Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hava
293
hedhervSrdhogher
aff ene gulkede STb 3: 6S (U93). tlieu kallare . . . som
lier erich i solne haffuer sigh tilwellet och halft aff saucti
örien SJ 2: 311 (H97). — liava at. — havas at.
2) betr, sig. at liiiar , . . haffues aath manliga Arnell
Brask Bil 20. — linVll bort, föra bort, avlägsna.
lauréus siggassons modhor hadhe medli sik bortt ij
(2) kledis kiortzsla STb 1: 145 (1478). han wilde
ändelica hnffua hona bort v clostrena sik til hustru
MP 4: 253. STb 5: 31 (1514). Linkbiblh 1: 194 (1526,
Brask). — hava borta, röva bart; roffa till sig.
konungen skall och förware att någre få nienn iblandh
almogen haffwe ey borte alle winningena PifSkr 695.
noghet gooz, som han oc hans brodher hä|fde horthe
fraa inge pädersson Vg Fornmt I. 10: 34 (1516). —
Ml il va i tron, fråntaga, wiliaudes haffwe them landh
och rikedomer ifrå PilSkr 710. — *hava i gen, få
tillbaka, han skal same huss haffue . . . tiil thess
ban haffuer sine ffulle peninga ighen SJ 2: 246 (1493).
ib 244 (1504). — liavn inne, innehava. han hade
goz inne medli sigh som min hustru til hörde Arfstv
29 (1461). STb 1: 12 (1475). a th syunedagx almosan
bauer inne i hanis ottes luvs aarliga rentta ij (2)
marek peninga STb 1: 23 (1475). ban hä|fde jnne
ined sig sinna hustrus fäderne Uppl Lagmansdomb 27
(1490). SJ 2: 160 (1490). — *haVR inot, hava att
invända emot (ngt). Iiwat the halfua moth siälffuo
walino ellir moth them som walt baffua, ellir mothe
hennes persona som wald är Abbedval i Vkl 92. —
^ lift va lllädh, medhava, medföra, om . . . behoffh
giordis at sancte erics baner skulle halfuas medh til
finlandh BSIl 4: 196 (1495). — *hava Uppe, hålla
upplyft f lyfta uppl bonden gaff banom ondh ordli
oc hä|fde vppe ögiene och ville sia erik ATb 1: 296
(146S). — ]lara Ut, föra ut. moster p ey ter sades
fore at haffue sin budb Yth jnnan michaelis STb 4:
126 (1506). —Tfr äter-, bort-, for-, fore-, inne-,
pant-hara, ävensom frihavande.
hava? v. sätta sig i besittning av, göra intrång it
Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6 och jfr
hamna.
hava (;)/. haffwor. haffuer), /. L. egendom,
gods. vanl. pl. håvor, ägodelar, archonium nii skyl
ok andra tinga haffwor G V C 20 s. 33. 0111 the swa
dagtingede med sine fiender, at the ginge aff med
beholne haffuer STb 5: 260 (1519).
"havandlösa (hafwn-), /. = havandslösa.
i fatikdom oc hafwnlöso Sv B 50 (slutet av U00-t.).
havandslös (hawanz-. hafuandz-,
haffu-aaa-, haffwindz-. -löss), adj. fattig, nödställd.
jnops ... alz tingis fathigher äller haffuasslöss GU
C 20 (hand 2) s. 30. jak standir fore tik wsul, oc
blot oc haffwindzlös SvB 141 (omkr. 1500J. fatighir
oc hafiiandzlös föddis han fatighir oc mer än
hawanz-lös war ban mädhan han lifdhe Hel män 111.
havandslösa (hawanz-), /. brist, fattigdom.
SvB 395 (omkr. 1520_).
*hebrear, m. pl. hebreer. thätta är the säla oc
hälga natten, som röwadhe oc skinnadhe egyptana oc
rika giordhe hebreana SvKyrkobr 318.
hebrezka (hebreska), /. hebreiska, hebreiska
språket. SpV 514.
hedll, f. fält, slätt, hed. Se Sdw 2; 1234-
hedher (-ir. hadher SkrtUppb 2ie), m. L. 1)
heder, ära, hedersbevisning, til hedhir oc til
hindra-dags gafwo BP 2: 407 (l400). swa siungha drinkara
medh skrale ok danze ij dyäwlains hädher
SkrtUppb 216. 2) (högt el. gott) anseende. — i gen.
sing. ss attributiv bestämning till ett subst, (högt)
ansedd el. aktad, thäu hedhirs mannin eusebius Hel
män 181. til eustachiam the hedirs iomfru ib. kom
... til ena hedhirs wälborna quinno ib 199. the wisto
hnn wara en hedhirs helghan man ib 200. — Jfr
vanhedher. — *liedhers daglier, m.
hedersdag, bröllopsdag; bröllop. JTb 69 (1476). STb 2: 181
(1486). x marek stande til for:ne clauess jerlassons
dotters behoff, til tes hennis hedersdagh standa schal
ib 8: 233 (1495). fi 4: 83 (1505). golfuor, som hustrv
gertrud hade giffuit för:ne olleff olsson j methgifft
med sine pigo ti) hennes hedersdagh ib 237 (l512).
tha hennes hed[e]rsdagh war met hennes fförre bondä
fi 264 (1512). Stock Skb 212 (1522). — hedhers
gava, f. hedersskänk. — morgongåva. Se Sdw 2:
1234. jacli . . . kännis . . . mik . ,. giffwit och vnth
bnffwa minno älskelig||e husfrv birgitto
magnussa-dotthir ... til hedhersgaffuo hundradha markir SD
iVS 3: 50 (i4i5?). — *hedhers man, m. [/»/.
heidrsniaSr] ansedil el. förnäm man. Se Sdw 2: 1234.
Jfr hedher 2. — *hedhers rop (hedhris roop),
n. rop till ngns ära. j hördhin idhirs hedhris roop,
aff allo himerikis härsknpi SvB 468 (slutet av 1400-t.)
(möjl. att fatta ss två ord). — *hedliers
sändning, f. hedersgåva. Se Sdw 2: 1234. — *hedhers
vili (hedhirs-), m. ärofull vilja el. önskan, tha
ängillin til tli 111 kom, oc lians hedhirs wilia tliic
sagdhe SvB 219 (börj. av 1500-t.).
hedhergirngher (-gervger), adj. äregirig. GU
C 20 s. 468.
hedherhalda (hedhir-. -halla), v. 2) hedra.
swa bör os allom wara lydogo gudhi: honom rädandhis
oc hederhallandhis swa som ffadher JMPs 270. ib
538, 539. — part. pret. (högt) ansedd, luangir hedhir
hallin man . . . latir sik til enna fula quinno MP B: 116.
hedherliker (hedhe-. -likin. -liken. Se Sdw
2: 1234), adj. L. 4) förnäm, högt uppsatt. — ss
hedrande epitet i förening med följande
personbeteckning. thetsse waro withnnismän, först hedheliken
man herra erich SD WS 3: 16 (1415). ib. hedherlikin
man herra andris sigmari ib 537 (1420).
*hedherveta (impf. -wethe), r. hedra, ära. at
jak maghe wärdheligha hedherweta thinne kärasta
modher SkrtUppb 9. warkwnnade hau honom niyket oc
hederwethc honom mz dyrom gaffwom Troj 296, ib 310.
*hedhervirdha (-wördha), v. hedra, ära.
n&i-lusteliket är them boo tilsamman huilke alf hiärtans
jnnersta hedherwördha gudh JMO 47. ib 117.
*hedhervirdhan (-wyrdan), /. ära, (högt)
anseende. j halle edert härliga rykte wid makt j
he-derwyrdan Troj 210.
hedhervärdhogher (-ugher. superi, -aster),
adj. hedervärd, vördnadsvärd, tliän bederwärdogasthe
hiirren sanctus lodouicus JMPs 417. — prisvärd, te
skuldó fa hedher wäidhugh lön mz fadher oc son oc
thon hälghanda j hymnierikis jrlädhi Prosadikter
(Barl) 6,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
