Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hava
292
hava
8) med obj. som utmärker ngn subjektets del (lem) el.
egenskap: hava. moro juueiium se habere haffua banta
]at|le GU C 20 (hand 2) s. 54. — hava (en viss
ål-der). Se Sdw 2: 1234. 10) hava, känna, erfara,
röna. for alla the glädi oc hughnat . . . som jach
|läffl|er haffuat aff tik Sn B 357 (senare h. av 1400-t.),
ib. tw liagde äller swaristo ok beskiste pine SvT
80. 11) hava, få, mottaga, tlien tyandin tlia vililo
tlie linfua til sancta joliannissa kirkio SD 1\’S 8:
233 (1417). ATb 1: 134 (1460), 194 (1463). ath han
ecke meer hade aff han[s] uiodherbroder Hu en gamwl
kaapa STb 1: 353 (1482). hans . . . var thöm swaa
mykit skylloger öch the haffde jutet tlier fore STb
3 : 210 (1495). SJ 2 : 305 (1496). ATb 8: 184 (1506).
ffiscaraua til lincöpingx gard, the i roxen fisca skulu,
haffua alla reda ... aff gardsfogtaiiom Arnell Brask
Bfi 28. 12) hava, hava sig medgiven, om the
haddhe samnia nadli oc tilffälle som tliu haffwer,
ände-ligha wilndho the sigli til sanna syndabätri[n]gh aff
alle makth JMPs 341. 18) hava, medhava, föra.
th a hade . . . her sten fore rettin i radzstuffwne
kiöpswenane STb 1: 227 (1480). tessin oordli hade
och her hanis kröpelins drengin fore olaff benctsson
ib 265 (1480). ib 334 (1482). ok ficli v ty drengin ok
hade honom pa gatwue ib 400 (1482). — bildl. föra•
rikta, hålla, hustru anua skulle i husszit sitia meth
barnomen och fföda sin s ty uf barn nietli sin äghen
barn och haffua til iiro och godo SJ 2: 310 (1497).
STb 8 : 323 (1497). 14) förehava. thiSsse vi sworo
. . . ath the waro wille oc wälsatte vm alt thz the
mäl-lom sin hafdho JTb 19 (1459). 15) hava att skaffa.
ATb 1: 142 (1461). jnto skyliar jak han ok inte kärir
jak oppau liawir tw nagat niedh hann ni jnte hawir jak
medh hanuin ib 222 (1461?). ney, jach haffuor engte medh
honom och engte lägger jach honom till STb 1: 116
(1477). ib 187 (1478). ämuäl sade hon hurv bon war
een jomfru, och ath lians fader häfde intlic haft mz
liÄnne Prosadikter (Sju vise m C) 229. 21) hava
(ngt till el. ss ngt). — med prep. for och följ. nonien,
hava ss föremål för (ngt), jugen konwng kwnne mera
elska siit liärscap oc ha|fwa siit folk oc syn almoga
for kärlig än han giorde Troj 76. ib 165. ban hade
pirrum myket for haat ib 298 . 22) behandla, tha
gudh medh iinglenom budhadhe tbic. han liafdhe tliic
for alle frwr j reeta mate SvRimd 45. — hava, hålla,
anse. med två ack. (i pass. två nom.), fadhir war i
hiniiriki hälecht hauis þit namn SvB 3 (senare h. av
1300-t.), thänua eleccionem . . . skula alle fulbordha
thekka oc anameligha haffua Abbedval i Vkl 79. qui
wlt wrbanus haberi . . . hwa som veel höffuisken vara
äller haffuas GU C 20 (hand 2) s. 97. — med ack.
samt prep. for med följ. nomen. thiit haff for sant
SkrtUppb 24. 23) hava, hava med sig. närmande
sig opers. anv. Se Sdw 2: 1234. |fore banden serdclis
penninga, om swa beho|f liaffuer StÅmb 147 (1501).
24) hava, hava sig förelagd, vara tvungen, böra. med
inf. Se Sdw 2: 1234. — hava, hava rätt(ighet), äga.
med prep. til och part. pres. will noger ther tala
vppa, tha liaffuo wii ther medh engte till görande
STb 1: 50 (1476). limtrv ragnild hade engte mcdli
tlien sama gardenom til görande ib 76 (1476). ib 84
(1476), 317 (l48i). the aarliga rentto som sancte erik
i vpsala liaffuer op t i I burande i ena stenbodh SJ 2:
91 (1482). 25) bildande med en inf. ett omskrivande
uttryck, war herre sigher här . . . oc haffwer här
mz wndherstandas i andelike måtto, at (o. a. v.)
JMÖ 33. 26) hava (ngt uträttat). Se Sdw 2: 1234.
— ss hjälpverb brukat i pres. och impf. för att jämte
part. pret. ra. (supinum) av ett annat verb bilda perf.
och plusqvamperf. tha fik ban li|f af stensins niact
oc vit oc skiel sua hauikhört sakt Vis sten 3. the
panta som oleff lörbörson hadde didric porsöl pantsäth
ATb 1: 17 (1453). quis vos facinauit veritati non
obedire ho affwcr swikit edher ey lyda sanindene GU
C 20 s. 254. thy baffdhe thz mykit bätliir warit, at
wi aldrig liaffdhoin wordliit skapath, än at mistha
honom som os haffwor skapadh SpV 289. tha dömdo
iacli forscriffne olaff i ivarson sine peningher som the
hadde lowath foro Uppl Lagmansdomb 42 (1492). wi
haden för nogen tiidh lagt en hielp paa wora kyrkior
th ill thenne gullendskee resa HSH 13: 48 (1524, Brask).
— part. pres. havande, 1) prægnans, havande.
— om djur. ey giffwo tlieni haffwnndom (stona)
förmykith ätlia PMSkr 221. tha asna moderen är
haffwandis sparis henne j arbedeno ib 250. 2) som
innehavet (med nyttjanderätt). — havande varia,
förvar, innehavande, besittning, effter thet for:ue rad oc
borgara haffua aff allar bygt for:na bro, tlien tid
cro-lian haffde bade landet oc watnet i sin haffuande
wäria . . . tha niaga for:ne borgara thet ingaledis
ryggia Uppspriv 13 (1454). ATb 1: 94 (1458). Arfstv
29 (l46l). for en jec fiiigho thät arff oc myn breff j
myn fry haffuende verio ib 30 (l46l). iak kan faa
min hustrus (arv) j mina haffuande wärie y geon ib
50 (1461). Uppl Lagmansdomb 25 (1490), 113 (1493).
SJ 2: 180 (1490), 239 (l493), 281 (l495). huilkit godz
... iak ber til liaffuer halft med ret arff j fullo
ägo-döme oc mine rolige haffiiandis wKrio obeknibit Brasks
Kopieb 27 (1510). tesse . . . ginge lag . . . ath sama
pänniiige ey miuskadis i alffs haffuandz wärio JTb
107 (1518). — hava Sik, 1) förhålla sig, bete sig, gå
till väga. Ivan ed. Noreen s. 408. hans (o: den helige
Bernhards) ordo haffwer sik ä j nakre måtto alle the
hälgho kirkio ... til etli gagn oc läddingh Mecht 130.
%th tliu säweliga, oc liwffliga haff, tik motlie tlieni, tik
nakot amotlie göra SkrtUppb 414. ban haffde sik swa
wäl ok höfuislika at han wart allom mannom kärlikin
Prosadikter (Sju vise m B) 215. Kyrkohist. Arsskr.
1920—21 s. 261 (1503, avskr.). Arnell Brask Bfl 34. —
med ack. betecknande den mot vilken man beter sig på ett
el. annat sätt. hon skal haffua sik mik som en
pil-tpr, ther jnnerliglia älskar sin fadher, oc altidh löpir
til fadheren Mecht 321. 8) förhålla sig, vara
beskaffad. bidhiom the siätta bönena, hwilkin sik saa
haffwer (quce ita se habet) SpV 572. 8) vinnlägga
sig om, försöka? här julian giffs oss en forwarilse,
ath haffua sik nokot göth liffuirne MP 5: 178. —
med prep. til. mldli sinom beska dödh oc dyro blodlie
hwilkit han wtgöth Iför mik, aff sinom mästa kärlek,
ther han lialfdhe sik til at frälsa mina siäl aff
hälffuitte SvB 343 (börj. av lbOO-t.). — *liava a, hava
på sig. Se Sdw 2: 1234. Ivan ed. Noreen 283. — *hava
afj frånhända, karl . . . viderkendes appenbarlicha siue
geniinga, ath ban hade sin herre . . . her sten sture ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
