Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
horinnl
308
hotan
horinal (hoor-. haar- STb 2: 102 (U85). -maal.
-mall ATb 1: 323 (1470), 2: 173 (1481); SvKyrkobr
(Lucid B) 174), n. L. hor, horsbrott. benth wesgöte
festhe vth förre eth hormal iiij fat järn foghotlian ok
sthadhen ATb 1: 12 (l453). STb 1: 264 (1480).
horn (hörn: -en SpV 37), n. L. 1) horn.
SpV 37. — bildl. om månens horn. synas hornen
snwbboth j maananom fänithe daghen. märker räghn
PMSkr 291. ib 292. 2) horn ss blåsinstrument.
GU C 20 (hand 2) s. 93. 3) av ett ihåligt horn
bestående kärl. haff tilblotta färgo j eth horn PMSkr
298. — dryckeshorn, hanss larisson . . . hadhe
lagh-liga oppbudit ii horn ssom han hadhe til pant ATb
2: 155 (1480). eth born beslagit medh silffuer HLG
1: 133 (1491). 4) horn, hornsubstans. — hornskiva
(på s. k. hornlykta)f paual bä]thare, som fästhe hornen
vppa sama liktor HLG 2: 20 (1510). 6) hörn. huilkin
tompt . . . item lengdin fra herra rangualz kalgardhz
horn oc intill brödhragatu xxxilijor alna SD NS 3:
554 (1420). Svartb 309 (l423). eth bodervm liggendis
nidher widh aan j halstens gardh widh ladhbronä i
östra hornith ATb 1: 24 (1454). ib 40 (1455), 81 (1458).
VKJ 247. stenhuss . . . liggiandes på swartbrödra
gaten j bornid STb 4: 227 (l51l). PMSkr 462. — Jfr
aker-, åkers-, bliik-, hiorta-, iäghara-, uiagha-,
oxa-, silf-, stenbukka-, treagards-, vesne-,
väsel-, älgs-horn. — »hörna lös (-löösa),
adj. hornlös, utan horn. mutilus . . . styffdher hörna
lööss GU C 20 (hand 2) s. 169.
»hornblasare (-bläsare), m. homblåsare. GU
C 20 s. 72, 150, 219.
»hornblasirska (-bläsirska. -bläsärska.
-bläsiska), /. hornblåserska. GU C 20 s. 72, 150.
ib (hand 2) s. 92.
hornblaster (-bläster), m. blåsande med horn.
Prosadikter (Karl M) 279.
*hornbodll (-bod), f. hörnbod. KTb 68 (1431).
ath the santa bodh näst liggir hornbodenne östir pa
torgit ATb 1: 325 (1470). ib 381 (1472), 2 : 277 (1485).
Jfr hyrn- bodh.
»hornbärare (-ore), m. homförsedd varelse.
corniger . . . born bärore GU C 20 s. 150.
*horneken, subst. = hornekengyllene,
horngyllene. en horneken (skulle gälla) for vj öre STb
3: 10 (1492).
»hornekengyllene (pl. -gullen), m. [Mnl. [-hornt-gijnsgulden]-] {+hornt-
gijnsgulden]+} = horngyllene, twå riuska gullen och
iiij horneken gullen SSkb 236 (1507).
»horngyllene, m. [Mnt. horngulden] homgyllen.
om vissa under 1400-talet och början av 1500-talet
företrädesvis i Nederländerna slagna, sämre guldmynt,
urspr. om dem som slogos av Liègebiskopen Johann IX
av Born (l484—1506). Jfr Fr. v. Schrötter, Wb. der
Münzkunde 275 f. V KU 12 (1540).
»hornlekare (-läkare ATb 2: 220 (i483)), m.
homblåsare. ss tillnamn, olaf hornlekare ATb 1: 212
(1465). ib 214 (1465), 250 (1466), 332 (l47o), 2: 38 (1474).
— *hornlekara son (hornlekare-), m. ATb l:
241 (1466).
*hornotter (-ot-), adj. behomad. thät swarta
farith kom j gen farande mädh mangom androm
hor-notom ok swartom farom MP 4: 148.
»hornsköl? subst, benämning på en maträtt,
horn-sköl med bigoth Brasks Matordn 4.
horqvinna (pl. hoorquinnor), /. horkona,
aktens kapsb ryter ska. SvKyrkobr (Lucid B) 215.
horra, se hörra.
hors (hörs. Se Sdw 2: 1237), n. L. häst (ss
släktbegrepp). — sto. PMSkr 220. nar horsen haffwer
folath ib. — Jfr stodh-, YÍirk-hors. — »horsa
modhir, f. Se Sdw 2: 1237. — *horsa skriippa,
f. anchusc- officinalis Lin. buglossa horsasskräppa
Växtfirteckn. fr. slutet av 1400-talet hos Th. M. Fries,
Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7.
»horsilöker, m. Se Sdw 2: 1237.
hor tuta, f. L. Se Axel Kock, Ark. f. Nord. Fil.
29: 335 ff.
hos (hoss. hoos), prep. och adv. L. A) prep. ined
ack. 1) hos, hemma hos, i omedelbar närhet av (en
person), satte wii for:de lasse röth i kystone hoss then
andra tywffwen JTb 96(1513). deeler med oss hvad ther
wanker för tidende i then landzende hoos eder HSIJ 16:36
(1526?, Brask). — med. skyltha honom fore, thz ban
skulde legath hoss henne JTb 89 (1510). 4) i
tidsbestämning. vid pass, omkring. Se Sdw 2: 1237. —
B) adv. hemma, tillstädes. Se Sdw 2: 1237. »Imogen
är ganscbe genstörtigh emot tböm, ther ecke ware
hoss, när om thrängde BSH 5: 381 (1510).
hosa (hossa: hosser SJ 2:312 (1497);
hos-suer STb 3: 117 (1493). huså: -or ATb l: 245
(1466). hwsa: -or ATb 2: 203 (1483); -ur MP 6: 115;
hwsonär STb 1: 16 (1475). Se Sdw 2: 1237),/.
benklädnad. caliga . . . hosa GU C 20 s. 67. ib. — vanl.
pl. benkläder (med byxor och strumpor i ett stycke).
eth par husor ATb 1: 245 (1466). eth par leiske
hosser SJ 2: 312 (1497). han . . . strök sina hwsur,
ok gik strunkir ok saa sik altiidh om kringh MP 6: 116.
— Jfr hafra-, klädlus-, ridh-, skin-, stikke-,
yadhmals-hosa. — »hosu läster (pl. hwso
läster), m. fot el. socka på en hosa. sattis nidher
oc lät draglia alf sina sko. oc skar aff sina hwso
läster Prosadikter (Sju vise m) 121. — *llOSna
vadh-mal (hwsna-. -wandmal. -wantmal), n.
vadmal till hosor. VKU 61 (1550), 95 (1558).
hosen sko, v. Se E. Noreen, Studier rörande
Eufemiavisorna 3: 55 ff.
»hospital, n. el. »hospitale, n. [Mlat. hospitale.
Jfr Fdan. hospitale] barmhärtighetsinrättning för vård
av sjuka, invalider, orkeslösa och fattiga, thet vylkor
han forelagt haffuer hospitalit STb 4 : 69 (1505).
SvSkr 1: 40 (1507). wil jac leggia them (o: pengarna)
wt igen j hospitaleds bestå. N. Lindqvist„ Stud. öv.
reformationstidens bibelsvenska. Bi 3 ^1508, L.
Andrées).
hot (hoot), n. hot. MP 5: 23. — hotelse, saulus
adhuc spirans minarum et cedis in discipulos domini
saulus war fräsande mz hotom ok slagum möte herrans
ihesu läreiungom GU C 20 s. 91.
hota (hotha. -ar. part. pres. -ende SD Ns 3:
275 (1417)), v. hota. GU C 20 (hand 2) s. 34. SpF 447.
— i part. pres. ss subst, hot, hotelse, at han thet
aldrich giorde alf erkebiscop jenis botende, wilie eller
raadh SD NS 3: 275 (1417).
»hotan, f. hot, hotelse, ey skal thu retha thin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
