Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höviskhet
344
i
höwiske mästare a mothe honum ok dysputerado medh
honum j synne wantroo MP 5: 148. ]lepidus . . .
wiiss välthalande södh mälther höwisker oe leen GU
C 20 (hand 2) s. 74. 2) honestus, anständig, sedig,
dygdig, höffwiskastha jomffru maria JMPs 545.
andromeda . . . aldra höffwest j bland qwinnör Troj 78.
— « titel, höffuidzker quinna, hustrv kaderin Svartb
482 (1464). 3) anständig, passande, bödz thöm wijdh
theris peninga pa bade syder haffue en höfuisk mwn
STb 4: 25 (l504). 4) skön, vacker, o min hiärtans
käraste iak wilde at iak kunne redha tik, aff mino hiärta
aldra lustelikasta, oc aldra höffwidzgasta gaffuo
(decen-tissimum . . . xenium) Mecht 222. — Jfr ohÖVÍSkei’.
llöviskhet (höffuezkhet SvKyrkobr (Lucid B)
151; J Buddes b 167. höffuitzheet STb 3: 448 (1499).
höffwiahet JMPs 545. heffwikhet: -inna SpV
77),/. 2) ärbarhet, anständighet, hedhningane
ouer-gongandes naturens höffuezkhet, scamliga leefde mothe
naturen SvKyrkobr (Lucid B) 151. en aff klärkomen
. . . fordarffwadhir j hogxsins blindhe, hälgha
blyghe-tinna ok heffwikhetinna (lionestatis), aldhra mäst sins
eghins ordons ällir skikkilse glöniande SpV 77. bödz
hanom ther til wijd sit li|f och götz at twchta sin
mwn til höffuitzheet STb 3: 448 (1499).
höviskliker, adj. Jfr ohöviskiiker.
hövisklikhet (höffwislighet),/. 1) honestas,
höviskhet, ärbarhet, anständighet, dygd. JMPs 545.
thy är radelikidh at anamma liöffwislighetzsens
klädo-bonadh, som är jomffru maria psaltara ib 577.
hözla (hötzla),/. hotelse. Prosadikter (Barl) 48.
I.
i (hi SD NS 3: 40 (1415); ib.- ATb 1: 29, 30 (1454);
ib. hii JTb 68 (1475); FMU B: 53 (1482). Se Sdw
2: 1242), prep. och adv. L. A) prep. I. med dat.,
som dock ofta utbytes mot ack. 1) vid
rumsbeteckningar, för alt uttrycka ett varande i el. inom
något, i det inre av något: i. tygade guttorm . . .
ad rawid sagde ad magus kak fan en mörding hi
enne lasa twnno ATb 1: 29 (1454). magus kak stod
jnne for mins härre nad hi maked pa Örebro ib. gaff
honum fore the iordh ... ok ena ferdinx orthog hi
brunralabodhum ok hi hrunvalaby ena ferdinx ortogh
mina en ij orthoger SD NS 3: 40 (1415). ib. stod rawid
jnne for siliande retten hi ärbogom ATb 1: 29 (1454).
ib. ib 30 (l454). ib. vi borgamesthare ok rodmen hii
viborgh FMU 5: 53 (1482). — i uttryck i vilka för en
senare uppfattning snarast framträder begreppet av
ett varande på ett ställe: på. jak sten sture i
gripsholm ridder SvSkr 1: 35 (1482). ffulmyndug på sine
moderss wegna och sine modersysters wegna, som
liemme j landet äre STb 5: 48 (1515). — med
följande ordningstal i uttryck som avse punkt i uppräkning:
för. (borgarna Jörsäkrade) i thet första ath enga
lösa borgara skulo halda öppen wyndoga i
bnkgren-dher . . . framdeles ... ath . . . item ath . . . STb
1: 282 (1481). — i bildl. el. andl. mening: i. kunde
her erich jensson bewise före rettin j hustrv annes
ögön, ath . . . STb 5: 37 (l515). 2) för att
beteckna ett varande el. ett uppträdande i en gestalt, en
skapnad, en person: i. tha är jach nw then j myn
egin person som betra schal STb 4: 79 (1505). — i
person, personligen. ijc mark . . . som henne
framlidne brodher . . . hade bekent j si th ytersta hans
fossere skylloger ware, som han sielff j person
be-kendt hadhe fore rettin STb 4: 60 (1505). 3) för
att beteckna ett varande inom el. ett hörande till en
samling el. ett antal: i. wtgiffuet smederne för alt j
ene swmo xiij i ij öre Stock Skb 193 (1521-22).
claf-fuus kötmangere tysk j feneken ib 210 (1522—23). —
ibland, gaffz bysseskytterne xxiiij mark; j the iiij
oc xx mark löper xviij march j theris klädning . . .
oc vj mark reknat j samme peninga j theris lön
Stock Skb 161 (1520-21). 4) för alt beteckna ett
varande inom ett förhållande, ett tillstånd, en
ställning el. verksamhet: i. förnögdes jacob persson iij
mark mindre äu c samme dag j sith kemmerj Stock
Skb 34 (1517). gaffz her änders olsson v marc oc v
öre, för tet ban gaff för bååt, kost och täring, tha
ban skulle med lambert til konungens skep j gislan
ib 79 (1518). j then sak bleff thenna bok omwänd
goda akt Troj 316. 6) vid tidsbestämningar för att
hänföra något till en viss tid då det sker: i, under;
på. JTb 68 (1475). hon hade hanom then . . .
giff-uit j sit ytersta STb 4: 35 (1501). her änders
hin-riksson xx marc til thärepeninga j lierredagin til
arboga Stock Skb 80 (1518). ib. fiik birgel . . . ij
marek, fore thet han war kogemestere j herredagen
ib 81 (l5l9). ib 189 (l52l). Ixxx march, som benet
kogli med sich hade j findhlandz resan pa stadzsens
wegne ib 287 (1489—1533, Skip). ve o ve os
fför-ganghe thän dagen j hwilkom wi warom fföddhe
JMPs 249. — utan motsvarande ord i nysvenskan.
scal fornempde klärker j hwarie wiku ath halda thre
messor KTb 4 (1430). tornwekterene skole klappe ij
reser j liwar thima om natten STb 5: 34 (1515). 6)
för att utmärka den tid något varar: i. under,
haffuer then, som slog! michel skreddere j häll, dagh j
tre weker her effter STb 5: 121 (1516). 8) för att
hänföra en del till det hela: i, an. STb 4: 55 (1505).
jag|i köpte icke mere äu ij lispund j för:ne oxa ib
5; 32 (1514). gaffs monss persson vj marc pa matis
bysseskyttes wegna, som matis war honum skyllig; sa
myket skal quittes j matisse lön Stock Skb 80 (l5is).
9) i uttryck som angiva varav något består: i. brodir
mikel . . . taladhe til rawiz om ena stugho . . .
som han hanom saalt haffde for xvi mark i eth
silff-bälte som forde rawidh wppbar aff hanom ATb 1:233
(1465). thet, jacli ther haffde til bärningx och jach
skulle üffua wider j flesk, kookööt, fisk FMU 4: 459
(1476). Stock Skb 77 (1518). gaffs lasse smet vij
march för ij fat jern, i th fat j piil och annith
ffa-thet j jernstengher, stelninge, spika oc annet smide
ib 82 (l519). it ffath jern j spiik ib 123 (1520). it
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
