Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingards
356
ingöniA
54. ingong STb 5: 75 (1515). ingond ib is (l5u)),
m. L. 1) ingång, ingående, inträde. GU C 20
(hand 2) s. 19, 39. SkrtUppb 54. — tillträde, at
engliin thäu manköns war, skulde faa ingangh j thora
hemeligha inlykke SpV 79. 3) avgift som erlägges
vid inträdet i ett gille el. skrå. bcrtil kannagiwtare
gaff til ingång ena stora tyyn kanno IILG 1: 11
(1414-1421). iiij mark hans ingangir i hiilgha likania gille
ib 65 (1456). 6) ingång, ställe varest man går in
el. får tillträde. SpV 75. ib. husit . . . medh en frian
hwelffdhan ingangh SJ 2: 136 (1489). then gatahodh
. . . östan portzsins ingangh ib 202 (1492). STb 5: 18
(1514). benytandes hade porthane offuan och nedan
med tlieris wtgong och ingong ib 75 (1515).
ingards (jngars. ingardis), adv. 1) inom
hägnad; « inhägnade ägor. atta örtogha skipaan j
steensätri moth allo thy ther til liggar när by ok
fiärran jngars ok vgars engo vndantaknu Gadolin
Pants Bil 272 (l367). 2) inom gården, han (0:
gårdssmeden) äger smida til herrans beho|f epther
ffogatans befalingh oc inthe wtgardis; ey heller ingardis
för nogon annan en til herrans belioff Arnell Brask
Bi i 27.
*ingedoiiiberí m. = ingedöme. stnflfwon medh
kledhe oc jngedom som hon står ATb 3: 1 (1493).
ingedöme (jngi- Svartb 400 (1442). pl. obl.
jnge-dömer STb 3: 286 (i496), 4: 36 (1504). jngadömer
ib 2: 193. Se Sdw 2: 1244), n., o/tast pl., och m.
husgeråd, inventarier, jtem viliom wi skipa tiil
boo-skap och jngidöme prestebolena som kallas jnuentarium
. . . Svartb 400 (1442). GU C 20 (hand 2) 59. hwsit
inedh tess jngedömer STb 4 : 36 (1504). — *ingedÖllia
rum (-döme-), n. förvaringsrumt lacunar
ingedöme ok ingedöme rwm GU C 20 (hand 2) s. 59.
»inger? Se hinker.
ingerboe, m. ingermanlänning. Se li. Pipping,
Kommentar t. Erikskrönikan s. 265.
*illgesighel (jngesegel), n.l [Mnt. ingesegel]
= insighle. til witnisbyrdh setiom wy fornempdom
war jngesegel fore thetta breff FMU 4: 8 (1451).
ingin o. s. v., se iingin o. s. v.
illgipt (-gifft. -ghifft), /. 1) ingivande,
insättande (i ett kloster), inträde; avgift som erlägges
vid inträdande i kloster el. gille, brodher kort clauus
gulsmidz vil gifua sina ingipt ok rara brodher for sith
siälagagn skul IILG 1: 66 (1456). tet huss, som hustrv
margit ol[e]ff michelssons gaff til för sigh j inghifft j
eskolstwnä STb 5:105 (1516). — det förhållande, att man
inträder i en privatpersons hushåll för att där för
framtiden få sitt uppehälle, ther medh haffuer hennis
söner her epter jngen woldh . . . oleff eller hans hustru
(till vilka modern *ingivit sig") till tala om forscriffne
jngifft eller arff pa tlieris möderne STb 2: 472 (l490).
ingiuta (impf. pl. 3. pers. ingwte StockSkb 193
(l52l). part.pret. jngiwtin Mecht 351. supin. jngutith
STb 4: 140 (1507)), v. 1) ingjuta, hälla el. slå i.
eg. och bildl. Mecht 315. ware all åstundan jngiwtin
j eua människio ib 351. ath the ecke hade plumpat
eller fa[l]skat theris vyn, gubijn eller pöytho jngutith
j rynszke vyneth STb 4: 140 (1507). — med ack. och
dat. ginstan wp brasth oen stoor beekker . . . wtli
aff wars härra hälgha hiärta, jngiutandis sik, oc wp-
fyllandis banna siäl offwermatto Mecht 254. thän
wäl-wilioghe härran . . . ingiwther (infundit) genstan
äp-tlier grafiten the siälinne hwgnadli ok glädlii. som
troligha ärwodha SkrtUppb 14. 2) gjuta in, gjuta
fast. för kool oc kedier oc stenhuggereii, som the
bulter oc ringer om grabrödreholm ingwte och bugge,
xxxij (mark) ij öre Stock Skb 193 (1521).
ingilltare (jngywtare), m. ingjutare, den som
ingjuter. JMO 187.
ingiva, v. 1) låta inträda (i orden el. kloster),
insätta (i helgeandshus, hospital el. dyl.), ath hon
hade jngiffuit j sywkastwgen pa helgeandzholmen cecilia
sina systerdotter och henne bonde änders, ok medh
thöm hade hon giffuit helgeandzbusit en gardli STb
4: 15 (1504). — part. pret. inträdd, insatt, hölen
ionsdotter ... nw ingiwin syster i eskilstuna kloster
SD ArS 8: 574 (142o). kom . . . hustru anna . . . nietli
beradno modlie . . . och sins sons samtyckio som nw
är ingiffwen till graabrödra SJ 2: 53 (1479). STb 3:
209 (1495), 5: 3 (1514), 37 (1515). 3) ingiva, intala. HSH
13: 44 (1524?, Brask). 4) meddela, låta veta, säga.
ähr almogen hSrder och genstörtiger . . . tliå bide . . .
och lempelige ingiffwe almogenom, hwatt nytte ther aff
kan komme PMSkr 693 (avskr.). — ingiva sik, 1) giva
sig, inträda (i orden, kloster, hospital el. d.). RP 2:
48 (1384). — inträda i privatpersons hushåll för att
där för framtiden få sitt uppehälle, med prep. mädh
och personbeteckning, ath hon sigh jngatf medh sin
magh och dotter medh alt sith j swa matte, ath the
henne födo och k ledo schulte til dödra dagha STb 2:
472 (l490). 2) begiva sig in. siälen . . . inflöt oc
inga|f sik i siällfuan guddomen oc guddomen ather
inflöt oc inga|f sik i siälona Mecht ill. at inghen
god man botrösther pa then leyde siigh ingiffue i
malmö besoche thet tiilkomande mötbe Rydberg Tr 3:
547 (1509), avskr.). — ref. ingivas, = ingiva sik
1. item um hälandzbuset ok liälandzholman ok thet
folk ther ingifs oc inne bygger niute stadhen oc
bruke i alle mato UrkShist 1: 5 (1436). våren tliäs
lättare vedlier tliem som ingewas Saml. 6: 175 (1495).
— Jfr giva in, giva sik i it.
illgiiildh (-geldh), n. L. 1) inkomst. —
avkastning, ränta, ingen ma ärffwa ellir köpa ingeldh
in i annars gardli vtan som lag tilsegia ATb 1: 335
(l47o).
*ingl’Öpa (-adher), v. urholka, urgröpa, bräddon
skal wara jngröpadher alth wm kringh thär snörith
skal j liggia PMSkr 505.
ingiirdlia (part. pret. n. jngärdath Svartb 442
(i450). jngerdhat KTb 5 (1408). ingert VKJ 64.
supin. ingardath Svartb 562 (1513). ingärt ib 307
(1423)), v. ingärda, inhägna, eet stykke iordh, som
prouastin haffde ingärt Svartb 307 (1423). ena
jngärdath ängli som kallas lokke ib 442 (1450). thet är
ingert tiil ängh VKJ 64.
ingiirdllis, adv. L. inom hägnad, å inhägnade ägor.
RP 2: 125 (1386).
*ingÖina (-gömpt), v. anbringa till förvaring.
thusende (looo) mark stocholmske som nw niels mansson
ok pedher mickelsson radmen kendes tha for retten
redeligen annamet haffua epter radzszens befelingh
ok ingömpt i stadzsens göme SJ 2: 139 (1489).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
